Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kusa (Cusa, Cuza), Alexandru Ioan, - Kusaie - Kusch l. kus - Kusch - Kuscha - Kusch-Adasi - Kuschitiska folk - Kuschitiska språk - Kuschk-i-Nakhüd - Kuse - Kusel - Kusforsen - Kusi - Kusin - Kusistan - Kusk - Kusken - Kuskokwim - Kus-kus - Kuskussu - Kusnezk. 1. Kretsstad, 2. Stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
331 Kusaie–Kusnezk 332
oväntadt uppsatt som kandidat, 17 jan. 1859 till
hospodar af Moldau och 5 febr. till samma värdighet
i Valakiet under namn af Alexandru
Ioan I, hvarigenom alltså de båda Donaufurstendömena
förenades i personalunion. Hans uppgift var emellertid allt annat än lätt, förhållandena
i landet voro i hög grad oordnade, dubbelvalets giltighet bestreds af Turkiet och Österrike,
och äfven inåt var hans ställning osäker, då hans val hvilade på förutsättningen, att han
efter föreningsverkets fullbordan skulle lämna plats för någon utländsk prins. Trots
ett visst lättsinne i karaktären genomförde han
emellertid sina planer med både skicklighet och
framgång. Genom en moderat politik mot
Turkiet förmådde han detta 1861 till medgifvanden
innebärande furstendömenas fullständiga enhet,
hvarefter namnet Rumänien upptogs som beteckning för
den nybildade staten. I det inre genomförde han
en ingripande reformpolitik, och då de konstitutionella
formerna, som ledde till ständiga parlamentariska
konflikter och ministerkriser, lade hinder i
vägen för denna, gjorde han sig oberoende af dem
genom en statskupp 14 maj 1864, som han på
napoleonskt maner lät stadfästa genom ett plebiscit.
Sekularisationen af de grekiska klostrens gods, en
agrarlag, som gjorde bönderna till själfegande, rätts- och
undervisningsväsendets ordnande voro resultat
af hans och premiärministern Kogalniceanus
verksamhet 1863–65. De delvis mera omfattande än
genomtänkta reformerna medförde emellertid ett
allvarligt bakslag, bl. a. i form af finansiella
svårigheter, som K:s förvaltning ej var egnad att förbättra.
Missnöjet; och agitationen växte, en sammansvärjning
bildades, och natten till 23 febr. 1866 blef
han gripen i sitt palats i Bukarest, abdikerade och
skickades ur landet. Han återvände aldrig dit, utan
vistades sedermera hufvudsakligen i Wien och
Wiesbaden, lojalt afhållande sig från inblandning i
Rumäniens nya förhållanden.
H. B–n.
Kusaie, ö. Se Karolinerna.
Kusch 1. Kus (af fr. couche), interjektion och
adjektiv med betydelsen ”ligg stilla!”, undergifven.
– Kuscha (Kusa), lägga sig ned och
krypa på magen, ligga (om hundar); vara
undergifven, krypa; kufva, tvinga någon att ”kuscha”.
Kusch, det hebreiska namnet på Etiopien.
Kuscha. Se Kusch.
Kusch-Adasi (it. Scala nuova, grek. Nea Efesos),
hamnstad i Mindre Asien, turkiska vilajetet Aidin, vid en vik af Egeiska hafvet, midt emot ön Samos,
har en god hamn och omkr. 7,000 inv. (greker och
turkar). K. förmedlar hufvudsakligen samfärdseln
mellan Samos och fastlandet.
(J. F. N.)
Kuschitiska folk. Se Hamiter, sp. 1230.
Kuschitiska språk. Se Hamitiska språk,
sp. 1231.
Kuschk-i-Nakhud, stad i Afganistan v. om
Kandahar. Där blef en engelsk-indisk brigad under
general Burrow fullständigt slagen af Ejub-kan 27
juli 1880.
J. F. N.
Kuse, särskildt Julkuse, anses uppkommet ur
fsv. kuse, buse, kaxe, som egde en färgton af skräck,
bevarad i adj. kuslig. Jfr Jul, sp. 257 och 258.
Kusel [kōs-], kretsstad i bajerska Rhen-Pfalz. 3,470
inv. (1905). Progymnasium. Ylle- och annan
industri.
J. F. N.
Kusforsen, ett ganska tvärbrant stup om 3,5 m,
i Skellefte älf vid Norra stambanans öfvergång öfver
älfven, nära Kusfors station, inom Norsjö socken,
Västerbottens län. Beräknad industriell hästkraftmängd
omkr. 2,100.
Kusi, biflod till Ganges (se d. o.).
Kusin (fr. cousin), syskonbarn. Ännu i 1734
års lag var äktenskap mellan kusiner förbjudet i
Sverige. Konungen egde dock ge särskildt
tillstånd till sådant äktenskap. Först 1845 blef det i
lag medgifvet. Fortfarande grundlägger släktskapen
mellan kusiner domar- och vittnesjäf (se Jäf).
– Ordet kusin användes fordom som tilltalsord
mellan furstar, aflägsnare släktingar och gamla
bekanta.
(C. G. Bj.)
Kusistan (Chusistan, det officiella namnet är
Arabistan, forntidens Susiana), persisk provins
n. om Persiska viken, omgifven i ö. af Farsistan, i n.
af Ispahan och Luristan, i v. af Mesopotamien. Omkr.
101,000 kvkm., omkr. 200,000 inv. Norra och
nordöstra delarna äro fyllda af från n. v. till s. ö.
strykande parallella bergskedjor (högsta topp Kuh-i-Dena,
5,180 m.), de södra och västra äro ett jämnt
alluvialområde, fruktbart, där det kan bevattnas,
eljest öken eller träskmark. De viktigaste floderna
äro Kercha och Karun, båda till Schatt-el-arab.
Sommaren är varm, men vintern mild, hvarför de
persiske konungarna hade sitt vinterresidens i Susa, hvars
ruiner ligga ej långt från Disful. Snö visar sig blott
på bergtopparna; regn faller från dec. till slutet af
mars. Den bevattnade jorden ger två skördar om
året; föremål för kultur äro säd och de frukter, som
odlas i Persien, samt indigo, vallmo (opium) och
tobak, förr äfven sockerrör. – Befolkningen består
af araber, perser, turer och bachtijarer. De största
städerna äro Schuschter, Babahan och hufvudstaden
Disful (se d. o.). Jfr Elam.
J. F. N.
Kusk (ty. kutscher, fr. cocher, eng. coachman,
coachee, eg. den som kör en kocsi, ”vagn från
Kocsi”, ungersk by, vid Raab), person, som kör en
vagn. Se Körkonst.
Kusken (lat. Auriga), astron., stjärnbild på norra
himmelen, belägen mellan 28° och 57° nordlig
deklination, omgifven af Perseus a ena samt Tvillingarna
och Lodjuret å andra sidan. Heis upptar i
Kusken 144 för blotta ögat synliga stjärnor. Af
dessa är en, Capella eller α Aurigæ, af 1:a storleken;
en är af 2:a, två af 3:e storleken.
B–d.
Kuskokwim [ka′skəkωim], flod i nordamerikanska
territoriet Alaska, upprinner på västra sidan af
Alaskabergen och faller ut i Berings haf. Längd
1,300 km., hvaraf 800 km. äro segelbara. Vid K:s
mynning samlas vid tiden för laxfisket flera tusen
eskimåer.
J. F. N.
Kus-kus (Khus-khus). Se Vetiveriarot.
Kuskussu, nordafrikansk maträtt, bestående af
med fett lagad hvete- eller majsgröt.
Kusnezk. 1. Kretsstad i ryska guv. Saratov, vid
Trujev, en biflod till Sura. 21,740 inv. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
