NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

OCH

REALENCYKLOPEDI

Lee [li']. 1. Flod i irländska grefsk. Cork, kommer från den lilla sjön Gouganebarra och faller nedanför Cork ut i Corks hamn. 70 km. lång. - 2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid Housatonic. 3,972 inv. (1905). Tillverkning af metalltråd och papper; ett pappersbruk där var troligen det, som i Amerika först (1867) tillverkade papper af trämassa. J. F. N. Lee [li'], Nathaniel, engelsk dramatiker, f. omkr. 1653, d. 1692 efter flera längre anfall af vansinne, biträdde Dryden med författande af några dramer och skref själf 11 tragedier (utg. i 2 bd 1692), bland hvilka de bästa äro The rival queens, or Alexander the great (1677) och Theodosius (1680). L. sökte återupplifva Shaksperes och Marlows anda i dramat. Hans egna stycken förete en mängd febervildt lidelsefulla utbrott, men äfven ställen af poetisk känsla. Lee [li], en i Nord-Amerikas förenta staters historia ryktbar släkt, härstammande från Richard L., som var medlem af Privy council under Karl I, tidigt under dennes regering emigrerade från England till Virginia och såväl efter Karl I:s död (1649) som senare efter Cromwells död (1658) i förbindelse med guvernör Berkeley proklamerade Karl II som suverän i Virginia. Hans sonson Thomas L., d. 1750, var medlem af guvernörens råd i Virginia och själf vid sitt frånfälle af regeringen designerad till guvernör. 1. Richard Henry L., statsman, son till ofvannämnde Thomas L., f. 20 jan. 1732 i Stratford, Virginia, d. 19 juni 1794 på sitt gods Chantilly i Virginia, återvände 1752 till Virginia efter att i England ha erhållit en omsorgsfull uppfostran, blef 1757 vald till medlem af Virginias representantförsamling (house of burgesses) och gjorde sig där bemärkt bl. a. genom ett förslag om förbud mot införsel af slafvar samt genom liflig opposition mot engelska parlamentets anspråk på beskattningsrätt öfver kolonierna. Han var en af de förste, som framkastade tanken på s. k. korrespondenskommittéer (1768) för enhetligt uppträdande af alla de nordamerikanska kolonierna, och 1773 blef han medlem af den då inrättade korrespondenskommittén i Virginia. L. blef 1774 en af Virginias delegerade vid den "kontinentala kongressen" i Philadelphia, verkade flitigt i dess många utskott och författade två af dess märkligaste aktstycken, adressen till Brittiska Amerikas befolkning (1774) och adressen till Storbritanniens folk (1775). I ett vältaligt anförande väckte han å Virginias vägnar, 7 juni 1776, det berömda förslaget till kongressresolution, "att dessa förenade kolonier äro och böra vara fria och oberoende stater, fritagna från all underdånighet under brittiska kronan, och att all politisk förbindelse mellan dem och staten Storbritannien är och bör vara alldeles upplöst", ett förslag, som direkt ledde till oafhängighetsförklaringen af 4 juli s. å. L. verkade 1780-84 i Virginias folkrepresentation, var 1784-86 president i kontinentala kongressen, motarbetade Philadelphiakonventets förslag till förbundsförfattning, hvars federalistiska bestämmelser han fruktade skola leda till despotisk centralisation, men valdes efter den nya författningens antagande 1789 till senator för Virginia, därvid besegrande Madison. I senaten genomdref han till skydd för de särskilda staternas själfstyrelse det 10:e amendemanget till unionsförfattningen (som åt staterna förbehåller de rättigheter författningen ej förvägrat dem eller delegerat till Förenta staterna). Trots sin motvilja mot federalismen blef L. dock en varm anhängare af Washingtons förvaltning och särskildt af hans utrikespolitik; han drog sig 1792 tillbaka till privatlifvet. - Sonsonen Richard Henry L., författare, f. 1794, d. 1865, utgaf "Memoir of the life of R. II. L. and his correspondence" (2 bd, 1825); hans Letters utgåfvos 1910 af J. C. Ballard. 2. William L., den föregåendes broder, diplomat, f. 1739, d. 1795, var en tid köpman i London, utsågs 1777 till amerikansk handelsagent i Nantes och diplomatiskt ombud vid hofven i Wien och Berlin, men vann ej erkännande vid dessa. Han vistades