Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lee
- Lee, Nathaniel
- Lee, Richard Henry
- Lee, William
- Lee ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Lee [li’]. 1. Flod i irländska grefsk. Cork,
kommer från den lilla sjön Gouganebarra och faller
nedanför Cork ut i Corks hamn. 70 km. lång. -
2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts,
vid Housatonic. 3,972 inv. (1905). Tillverkning
af metalltråd och papper; ett pappersbruk där var
troligen det, som i Amerika först (1867) tillverkade
papper af trämassa. J. F. N.
Lee [li’], Nathaniel, engelsk dramatiker,
f. omkr. 1653, d. 1692 efter flera längre anfall
af vansinne, biträdde Dryden med författande af
några dramer och skref själf 11 tragedier (utg. i
2 bd 1692), bland hvilka de bästa äro The rival
queens, or Alexander the great (1677) och Theodosius
(1680). L. sökte återupplifva Shaksperes och Marlows
anda i dramat. Hans egna stycken förete en mängd
febervildt lidelsefulla utbrott, men äfven ställen
af poetisk känsla.
Lee [li], en i Nord-Amerikas förenta staters historia
ryktbar släkt, härstammande från Richard L., som
var medlem af Privy council under Karl I, tidigt
under dennes regering emigrerade från England till
Virginia och såväl efter Karl I:s död (1649) som
senare efter Cromwells död (1658) i förbindelse med
guvernör Berkeley proklamerade Karl II som suverän i
Virginia. Hans sonson Thomas L., d. 1750, var medlem
af guvernörens råd i Virginia och själf vid sitt
frånfälle af regeringen designerad till guvernör.
1. Richard Henry L., statsman, son till ofvannämnde
Thomas L., f. 20 jan. 1732 i Stratford, Virginia,
d. 19 juni 1794 på sitt gods Chantilly i Virginia,
återvände 1752 till Virginia efter att i England ha
erhållit en omsorgsfull uppfostran, blef 1757 vald
till medlem af Virginias representantförsamling
(house of burgesses) och gjorde sig där bemärkt
bl. a. genom ett förslag om förbud mot införsel af
slafvar samt genom liflig opposition mot engelska
parlamentets anspråk på beskattningsrätt öfver
kolonierna. Han var en af de förste, som framkastade
tanken på s. k. korrespondenskommittéer (1768) för
enhetligt uppträdande af alla de nordamerikanska
kolonierna, och 1773 blef han medlem af den då
inrättade korrespondenskommittén i Virginia. L. blef
1774 en af Virginias delegerade vid den "kontinentala
kongressen" i Philadelphia, verkade flitigt i dess
många utskott och författade
två af dess märkligaste aktstycken, adressen till
Brittiska Amerikas befolkning (1774) och adressen till
Storbritanniens folk (1775). I ett vältaligt anförande
väckte han å Virginias vägnar, 7 juni 1776, det
berömda förslaget till kongressresolution, "att dessa
förenade kolonier äro och böra vara fria och oberoende
stater, fritagna från all underdånighet under
brittiska kronan, och att all politisk förbindelse
mellan dem och staten Storbritannien är och bör vara
alldeles upplöst", ett förslag, som direkt ledde till
oafhängighetsförklaringen af 4 juli s. å. L. verkade
1780-84 i Virginias folkrepresentation, var
1784-86 president i kontinentala kongressen,
motarbetade Philadelphiakonventets förslag till
förbundsförfattning, hvars federalistiska bestämmelser
han fruktade skola leda till despotisk centralisation,
men valdes efter den nya författningens antagande
1789 till senator för Virginia, därvid besegrande
Madison. I senaten genomdref han till skydd för
de särskilda staternas själfstyrelse det 10:e
amendemanget till unionsförfattningen (som åt staterna
förbehåller de rättigheter författningen ej förvägrat
dem eller delegerat till Förenta staterna). Trots
sin motvilja mot federalismen blef L. dock en varm
anhängare af Washingtons förvaltning och särskildt
af hans utrikespolitik; han drog sig 1792 tillbaka
till privatlifvet. - Sonsonen Richard Henry L.,
författare, f. 1794, d. 1865, utgaf "Memoir of the
life of R. II. L. and his correspondence" (2 bd,
1825); hans Letters utgåfvos 1910 af J. C. Ballard.
2. William L., den föregåendes broder, diplomat,
f. 1739, d. 1795, var en tid köpman i London,
utsågs 1777 till amerikansk handelsagent i Nantes
och diplomatiskt ombud vid hofven i Wien och Berlin,
men vann ej erkännande vid dessa. Han vistades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0017.html
