31 Lefverskrumpning-Legala annonser 32 lefverabsccssens symtom äro därför varierande, ofta ganska dunkla. Vanligen förlöper den med s. k. hektisk feber (starka frosskakningar), stark allmän-nedsättning, men lokalsymtomen kunna stundom vara föga framträdande. Diagnosen kaa dock underlättas genom smärta och ömhet i lefvertrakten och i synnerhet känsla af en fluktuerande svulst. Stundom klarnar plötsligt diagnosen genom uppträdandet af en varblandad kräkning eller öppning, en bukböld c. d. Lefvcrabscessen kan aflägsnas och läkas, om den är tillgänglig för en effektiv kirurgisk behandling. - En helt annan bild företer den kroniska inflammationen i lefverns interlobulära bindväf, den intersliliella liepatiten (cirrhosis hepatis), som kan medföra antingen en allmän förstoring af lefvern eller ock efter en kortvarig relativ förstoring af densamma en sekundär granularalrofi och skrumpning af lefvern. Den senare formen är den vanliga, s. k. Laennecska lefvercirrhosen, hvilken hittills allmänt ansetts framkallad af alkoholmissbruk och vara drinkarens sjukdom par préférence. Den kallas ock af engelsmännen gin-drinkers' liver. Ehuru man funnit den äfven efter omåttligt förtärande af öl och vin, synes brännvinet vara den vanligaste orsaken. F. ö. kan den framkallas äfven af andra orsaker, såsom i Italien af malaria och i Indien af starka kryddor. På grund af den vanligaste orsaken träffas lef-vercirrhosen vida oftare hos män än hos kvinnor, men äfven kvinnor och barn få den efter ymnigt förtärande af alkohol. De första symtomen af sjukdomen sammanfalla vanligen med den hos suparen så vanliga magkatarrens. Först då cirrhosen framskridit, märker man vid undersökning en minskning af lefvern, hvilken sedan fortgår genom bindväf vens skrumpning samt lefvercellernas förträngning och atrofi, så 'att slutligen lefvern kan intaga blott en tredjedel af sin rätta volym och den vänstra lefverfliken nästan alldeles försvinner. Genom hinder för blodets cirkulation genom lefvern uppstår äfven bukvattusot (ascites], och mjälten förstoras, ofta betydligt. Den sjukes hy blir vanligen blek och grådaskig, men vanligen uppträder ej någon gulsot. Den sjuke förlorar matlusten och magrar. På buken visa sig ofta slingriga blåa ådror (caput medusce). Förstoppning och minskad urinsekretion äro äfven vanliga. Mot slutet svullna äfven benen, andnöd inträder genom bukvattnets .tryck på bröstorganen, och - under tilltagande, marasm inträder döden efter några års sjukdom. Liknande symtom kunna småningom inträda i den först af Banti beskrifna och med namnet Bantiska sjukdomen betecknade samtidiga lefver- och mjältförstoringen. - Sy-filitisk lefversjukdom förekommer både hos äldre, i det tertiära stadiet, och hos späda barn med medfödd syfilis, än i form af perihepatit, än liknande lefver-cinhosen, än som en gummatös nybildning. - Om jettlefver se d. o. - Amyloidlefver, en betydligt an-svälld lefver, som vid genomsnitt visar sig innehålla s. k. amyloid och är fast, visande en späckigt glänsande yta (därför äfven kallad späcklefver) och af en tunn jodlösning färgas mahognyröd, förekommer sekundärt till följd af andra svåra kakektiska lidanden, i synnerhet i sammanhang med långvariga suppurationer, såsom vid osteomyeliter, var-bildningar i lungsäck och njurbäcken, bensår, vid lungsot och tuberkulösa benlidanden samt, ehuru mrra sällan, vid syfilis (kakektisk), frossa, leu- kemi, m. m. Lefvern kännes hård, svullen, starkt förstorad, med af rundad kant. Ofta är äfven mjälten samtidigt amyloidvandlad, stundom äfven njurarna. - Lefverkräfta är sällan diffust infiltrerad, merendels cirkumskript, d. v. s. begränsad, knöl-formig, varierande i storlek från ett knappnålshuf-vuds till ett barnhufvuds. Den uppstår sällan primärt i lefvern och från gallvägarna; oftast är den sekundär och multipel, d. v. s. består af många skilda knölar, och är då uppkommen genom metastas, d. v. s. öfverföring från mer eller mindre aflägsna, primära kräfthärdar, såsom i magsäck, tarmar, uterus, bröst-körtlar m. m. De större knölarna medföra oftast en betydlig förstoring af lefvern och kunna framkalla vattsot och gulsot. Döden inträder under hastig afty-ning ofta efter sjukdomsbilden af en höggradig anemi (blodbrist). Förloppet är vanligen ganska hastigt (vecko-r, månader). Lefverkräftan angriper oftare kvinnor än män, mera äldre än yngre. - Andra nybildningar i lefvern förekomma äfven, såsom sarkom. adenom, tuberkler m. fl. Någon gång har det varit möjligt att genom operation aflägsna, en begränsad och primär lefverkräfta, men oftast bcfinnes åkomman vara så belägen och så utbredd, att den icke låter sig exstirperas. - Bland parasitiska djur i lefvern förekommer intet så ofta som Echinococcus, som framkallar hydatidsjukdom (se Echinococcus och Hydatidsjukdom). - Om gallvägarnas sjukdomar se Distomum, Gallsten och G u l s o t. - Lefverns blodkärl kunna särskildt vara säte för viktiga sjukdomar. Trombos, proppbildning i rena porta, hvarigenom detta kärl förtränges eller tilltäp-pes (pylethrombosis), beror stundom på marasm, oftare på kompression af kärlet genom lefvercirrhos eller tumörer inuti eller i närheten af lefvern, såsom kräfta o. d. Genom blodets stagnation i portåder-systemet uppstå bukvattusot, mjälrtförstoring samt mag- och tarmkatarr, men sällan gulsot. - Portåderns insida kan äfven inflammeras med varbildning (pylephlebitis suppurativa], vanligen sekundärt efter inflammation, sårbildning eller tumörer i magsäck eller tarmar m. m. Sjukdomen är mycket häftig? med feber, gulsot, smärta i lefvertrakten, och döden följer oftast efter några dagar, högst veckor. F. B. (I. II.) Lefverskrumpning, med. Se Bukvattusot och Lefversjukdomar. Lefversten, miner. SeHepatit2. Lefverstärkelse,*kem. Se Glykogen. Lefvertran, farm. med. Se F i s k l e f v e r o l j a. Lefverven, fysiol. Se Blodomlopp, sp. 728. Leg., mus., förkortning af le ga to. Lega, jur. Se L ego a f tal. Legacy duty [le'gosi djö'ti], eng. Se Arfs-skatt, sp. 1425. Legal (fr. legal, af lat. lex, lag), laglig, enligt lag tillåten, i lag stadgad. (Motsats: illegal.) - Legalisera, göra laglig, ge laglig giltighet. - Legäliter, lat., på lagligt sätt, enligt lag. Legala annonser, kungörelser, hvilka enligt föreskrift i lag tryckas och införas (se Annons) i tidning, dels "Post- och inrikes tidningar" ("allmänna tidningarna"), dels någon lokaltidning. Med dessa kungörelser afses än att bringa ett visst förhållande till så allmän kännedom som möjligt, än åter att rikta ett meddelande eller en anmaning till en enskild person, hvars vistelseort ä-r okänd. Till förra