Siemering), bärande öfverst Germanias mäktiga gestalt, på sockeln kejsar Vilhelm I, omgifven af fyra ryttarstatyer. Det vackraste huset vid torget är det af Juramel i barockstil, helt och hållet af järn byggda Bismarckhaus (1895). På östra sidan af Altstadt ligger den stora Augustusplatz, omsluten af Neues theater (efter Langhans' ritningar uppförd 1864--67; se pl., fig. 5), centralposthuset, museum, byggdt af L. Lange 1858, tillbyggdt 1883--86 med två ståtliga flyglar af H. Licht (fig. 3), universitetsbyggnaderna, nämligen det mot Augustusplatz vända Augusteum (byggdt 1831--36 efter Schinkels ritningar), Fridericianum, Mauricianum, Bornerianum m. fi., det hela ombyggdt 1894--96 af A. Rossbach i monumentalt material (fig. 2) samt n. om Augusteum Paulinerkirche, grundlagd på 1200-talet, ombyggd 1897--99. N. om museum på Augustusplatz står den monumentala Mendebrunnen (af Gnauth 1886). I anläggningarna s. om museet stå en staty af Thaer och monument med medaljongporträtt af kompositören Schumann. V. om universitetet ligger det forna Gewandhaus (fr. 1740), i hvilket 1781--1884 konserter (se Gewandhauskonserter) höllos, 1896 ombyggdt till ett "städtisches kaufhaus", i första våningen inrymmande stadsbiblioteket. Ett nyare kaufhaus, kalladt Handelshof, fullbordades 1909 vid Naschmarkt. I sydvästra delen af Altstadt ligger det nya rådhuset (fig. 1), en praktbyggnad af H. Licht (1899--1905: med tillbyggnad 1910); tornets underbyggnad härrör från det forna citadellet Pleissenburg (1549--51). Norra delen af Altstadt genomskäres i väst-östlig riktning af den breda Brühl, ett hufvudsäte för pälsvaruhandeln, i v. slutande vid Theaterplatz, med den gamla stadsteatern (1766) och en sittande staty af Hahnemann. I den närmast s. om Altstadt belägna stadsdelen ligga flera storartade nybyggnader: främst riksrättsbyggnaden (byggd 1888--95 af L. Hoffmann; fig. 6), den andra monumentalbyggnaden i Tyska riket, upptagande en yta af 126 × 76 kvm. och utmärkt för ändamålsenliga anordningar och harmoniska proportioner. Den består af fyra våningar, och öfver midtbyggnaden, som innehåller sessionssalarna, höjer sig en 68,5 m. hög kupol, krönt af en 5,5 m. hög bronsbild af Sanningen (af O. Lessing). V. om riksrättsbyggnaden ligga universitetsbiblioteket (fullbordadt 1891 efter ritningar af Rossbach) med rikt trapphus i likhet med de genuesiska palatsen, Konzerthaus ("Neues gewandhaus"; fig. 4), byggdt 1880--84, framför hvars östra front står en staty af F. Mendelssohn-Bartholdy (1835--41, 1842 och 1846--47 dirigent för gewandhauskonserterna), musikkonservatoriet samt akademien för grafiska konster och bokhandtverk. I närheten ligger ock Grassimuseum, byggdt 1893--96 på grund af testamente af F. D. Grassi och innehållande konstindustrimuseum och ett etnografiskt museum, näst Berlins det rikaste i Tyskland. I sydöstra stadsdelen ligga den medicinska fakultetens byggnader, flera sjukhus samt botaniska, zoologiska och fysiko-kemiska m. fl. institut. Något nordligare ligger parken Johannisthal med observatorium, Johannishospitalet och n. därom det ståtliga Deutsches buchhändlerhaus (1886--88; se fig. i art. Bokhandel), med de tyske bokhandlarnas börsförenings arkiv och bibliotek, samt Deutsches buchgewerbehaus (1898--1900; bägge i tysk renässans), med permanent utställning af bokhandtverk och museum, till hvilket grunden lades genom statens inköp 1886 af den värdefulla Klemmska samlingen af gammalt tryck. Synnerligen värdefull är samlingen af tryck från de 18 städer, som egde boktryckeri före 1471, bl. a. tryck af Gutenberg (den berömda 42-radiga bibeln), Fust, P. Schöffer m. fl. I Gutenbergshallen finnas en marmorstaty af Gutenberg samt byster af König, snällpressens uppfinnare, och Senefelder. Ej långt därifrån, ö. om universitetet, ligger Johanniskyrkan (byggd 1894--97), framför hvars hufvudingång står det 10 nov. 1883 aftäckta reformationsmonumentet med Luthers och Melanchthons bronsgrupp (af Schilling). I närheten af den stora hufvudbangården (nu under ombyggnad) i n. ö. ligger Kristallpalatset, ett stort nöjesetablissemang med konsertsalar, cirkus m. m. Utom ett grekiskt kapell och en synagoga i morisk stil samt en anglikansk och en reformert kyrka finnas tre katolska kyrkor, bl. a. Helga trefaldighetskyrkan från 1847, ett verkligt monumentalt byggnadsverk i gotisk stil, samt 25 lutherska kyrkor, bland hvilka den 1885 fullbordade Peterskyrkan (fig. 7) är den vackraste samt de jämnåriga (från slutet af 1400-talet, ehuru nyligen ombyggda) Matthäikyrkan och Thomaskyrkan (fig. 8) bland de äldsta. I den sistnämnda, där Seb. Bach var kantor 1723--50, sjungas motetter hvarje lördag af Thomasskolans kör. Förstäderna utmärkas genom en mängd privata trädgårdar och stora parker, i s. v. Johannapark och König Albert park, Palmengarten, ired palmhus och konsertsal, samt i n. den vidsträckta Rosenthal med zoologisk trädgård och staty af Gellert samt marmorbyst af filosofen Fechner. Såväl inom konst och vetenskap som i handel och industri intager L. ett af de främsta rummen bland Tysklands städer. Universitetet, grundlagdt 1409, har i sin historia att uppvisa många berömda namn och är näst Berlins det mest besökta i Tyskland (4,592 stud. och 784 åhörare sommaren 1910). Dess bibliotek omfattar omkr. 550,000 bd och 6,000 handskrifter, hvarjämte de särskilda universitetsinstituten ha fackbibliotek. L. har ett stort antal folkskolor, en handelshögskola (upprättad 1898, den första i sitt slag i Tyskland), 2 stats- och 2 stadsgymnasier, af hvilka Thomasskolan (stiftad 1221) fått ett aktadt namn i kyrkosångens historia genom de framstående ledare (Seb. Bach, Hiller m. fl.), som där verkat, 2 realgymnasier, 5 realskolor, lärarinneseminarium och högre flickskola i förening med lärarinneseminarium (de 9 sistnämnda stadens) samt flera fackbildningsskolor, bl. a. handelslärarseminarium och teknisk skola. Sångakademien, Riedelska föreningen m. fl. samfund vittna fördelaktigt om den vård, som egnas musiken, och Gewandhauskonserterna (se d. o.) ega världsrykte. Vidare må nämnas akademien för grafiska konster och byggnadsverksamhet och den därmed förenade konstindustriskolan, stadsbiblioteket i det gamla Gewandhaus (125,000 bd), riksrättens bibliotek (135,000 bd), pedagogiska centralbiblioteket (se Comenius-stiftelsen; 150,000 bd), 10 folkbibliotek, museum (med dyrbara samlingar af målningar, skulpturarbeten och kopparstick), konstindustrimuseum och etnografiskt museum, båda i Grassimuseum, samt en mängd lärda samfund och föreningar, bl. a. Kgl. sächs. gesellschaft der wissenschaften,