127 Leksand 128 houten på ryggen (han hade rörliga ben, som numera äro borta). Läderbollar fyllda med tagel, halm o. a. förekomma; stundom äro bollarna af porslin eller papyrus. Så länge föreställningen, att den aflidne förde ett slags lif i graf ven, ännu var stark, d. v. s. i hela forntiden och t. o. m. senare, gaf föräldrakärleken sina älsklingar med i grafven det käraste dessa egt i lifvet. Både från greker och romare ha på det sättet bevarats många föremål, som tjänat till leksaker. Äfven på bildliga framställningar förekomma dylika. Så finnas skallror (lat. crepundia), dockor, ofta med rörliga leder, ledda af dolda trådar (grek. neuro′spasta; fig. 1), små sablar, miniatyryxor, leksaksämbar, djur m. m. I västra Schweiz’ pålbyggnader ha påträffats skallror af ben och af brons; tärningar ha uppgräfts i La Tène m. fl. ställen. Äfven under medeltiden samt därpå närmast följande århundraden användes många leksaker (jfr fig. 2 o. 3). Fig. 3. Kök i ofvan (fig. 2) nämnda dockskåp. I Nordiska museet finnes en vacker samling af sådana, använda i Sverige (jfr fig. 4-7). Fig. 4. Fig. 5. Fig. 6. Fig. 7. Dockor i Nordiska museet: fig. 4 o. 5 från 1770-talet, fig. 6 från 1820-talet, fig. 7 från 1860-talet. I nyaste tider ha de nått en fulländning, som stundom gör dem till riktiga konstverk eller små mekaniska mästerstycken. Dockor, som ej blott röra på ögon och lemmar, utan äfven gå och tala (numera med fonograf), som äro utstyrda med hela hemgifter af de finaste öfver- och underplagg, snattrande och flygande ankor, klättrande björnar, dockpalats, ångbåtar, järnvägståg, flygmaskiner och en oändlig massa andra fylla leksaksbutikerna (i Stockholm öfver 40, förutom sådana affärer, där dylikt är bisak) och hithörande afdelningar i Nordiska kompaniet och andra större ”varuhus”. Under sådana förhållanden måste leksaksindustrien vara ganska stor i de flesta mera civiliserade länder. Tyskland och Frankrike äro föregångsländerna. Äfven Nord-Amerikas förenta stater producera leksaker (särskildt de rörliga plyschdjuren), och från Japan ha på senare tider utförts billiga och nätta leksaker. I Tyskland var det en gång Nürnberg, som gick i spetsen för tillverkningen. Redan på 1300-talet torde där ha förfärdigats dockor af bränd lera. konstfärdiga dockor och dockhus. Därifrån spred sig fabrikationen, i synnerhet af träsaker, till Thüringen och andra landsdelar. Kring de türingska städerna Sonneberg och Neustadt bedrifves leksakstillverkning som husslöjd på ett område med 5 mils omkrets. I hela världen finnas tyska leksaker. På Nikobaröarna hade infödingarna en gång upphöjt dylika till husgudar. Arbetsmetoderna äro oftast föga invecklade; med svarfstolen kommer man lång väg; såg, borr, snidjärn och skärbänk göra resten. Från Tyskland exporterades 1909 leksaker för 7,624,600 mark, hvaraf, enligt tysk officiell statistik, till Sverige för 690,000 mark, sålunda för mera än Sveriges hela fabrikation. Där tillverkades nämligen 1909 på 12 fabriker -- främst bland dem Gemla (se d. o.) -- med 229 arbetare leksaker till ett värde af 310,694 kr., hvartill kommer det, som tillverkas i slöjdskolor o. d., och exporterades för 96,428 kr. Litt. bl. a.: H. R. d’Allemagne, ”Histoire des jouets” (1902), L Claretie, ”Les jouets; histoire, fabrication” (1893), Joest, ”Allerlei spielzeug” (i ”Internationales archiv für ethnographie”, s. å.), R. Forrer, ”Reallexikon der prähistorischen, klass. und frühchristl. alterthü##er” (1907), och F. N. Jackson, ”Toys of other days” (1908). J. C. Leksand. 1. Kontrakt i Västerås stift, består af de fem pastoraten Leksand med Djura kapell; Siljansnäs; Gagnef med Mockfjärds kapell; Ål; Bjursås. 1,955 kvkm. 27,357 inv. (1910). -- 2. Socken i Kopparbergs län, Leksands tingslag. 9,959 inv. (1910). Arealen af L. med Djura kapell torde vara något öfver 1,000 kvkm. L. bildar med Djura kapell ett regalt pastorat i Västerås stift, Leksands kontrakt. Socknen, som ligger på Siljans södra sida