131 Lekvattnets kapell-Leloir Lekvattnets kapell, i Värmlands län, Fryksdals härad, tillhör Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. 19,552'har. 753 inv. (1910). Lekve. 1. En d re L., norsk ingenjör, f. 1833 i Ulvik (Hardanger), d. 10 febr. 1882 i Helsingfors, var son till en fattig bonde, genomgick underofficersskolan i Bergen och väckte där uppmärksamhet genom sin begå f ning. Med priva* understöd studerade han 1856-59 vid polytekniska skolan i Hannover, hvarifrån han tog en utmärkt afgångsexamen. Redan dessförinnan hade han anställts som professor i byggnadsfacket vid Tekniska högskolan i Helsingfors, där han vann stort anseende som praktisk ingenjör och lärare i ingcnjörsvetecskap. - 2. Thorbjörn L., den föregåendes broder, ingenjör, f. 20 nov. 1845 i Nevik, d. 20 dec. 1897. Efter studier vid högskolorna i Helsingfors 1863-66 och Zürich 1866 -69 samt praktik vid järnvägsanläggningar i Österrike samt vid Smaalcnsbanan blef han 1877 öfver-lärare i byggnadsfacket vid Kristianias tekniska skola, där han utförde ett fruktbringande reformarbete, sedan 1880 som medlem af den tekniska undervisningskommitté, hvilken bl. a. planlade den senare tekniska högskolan (i Trondhjem). 1891 blef han chef för arbetsdepartementets tekniska revision, där hans medverkan fick grundläggande betydelse. L. var bland de förste, som togo till orda för en järnväg mellan Kristiania och Bergen, samt deltog personligen i de förberedande arbetena. Sedan det 1894 be-slutits, att banan skulle byggas, blef han dess förste öfveringenjör och ledde dess planläggning och byggande. Norska Ingeniör- og arkitektforeningen reste 1908 till hans minne en bautasten vid hög-fjällsstationcn Finse. l o. 2. K- V. II. Lekåsa, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 2,260 har. 518 inv (1910). L. bildar med Barne-Åsaka, Fåglum, Kyrkas och Essunga ett konsist. pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt. Leland |Vl<)nd], Charles Godfrey, amerikansk författare, f. 1821 i Philadelphia, d. l SOS, studerade i Tyskland och Frankrike, vistades sedan dels i Amerika, dels i England och Italien, vardt känd för sina groteska Plans Breitmann's ballads (1871; flera uppl.), en samling h"gst tokroliga dikter på pennsylvanisk tysk-engelsk munart. L. författade äfven flera arbeten om zigenarna, The gipsies (1882), öfversatte Heine, behandlade sägen-motiv från skilda håll och utgaf äfven 2 bd Me-moirs 1893. Leland Stanford junior university [le'lond stärn-fod jö;nio juniv§'siti]. Se Stanford university. Le'leger (grek. Aéfoysc;), ett förhistoriskt folk, hvilket hos de gamle författarna omtalas vid sidan af pelasger och kårer som inbyggare i en stor del af de länder såväl i Europa som i Mindre Asien, hvilka sedermera beboddes af grekerna. Lelegisk befolkning omnämnes företrädesvis i de forngrckiska landskapen Akarnanien, Etolien, Lokris, Fokis, Beotien, Lakonicn, Elis, Messcnien, på Mindre Asiens kuster, äfvensom på Kreta, Etibea och Arkipelagens öar. Om detta gåtlika folks härkomst rådde ovisshet redan under den klassiska forntiden. A. M. A. Leleux [bio"). 1. Pierre Adolphe L., fransk målare, f. 1812 i Paris, d. 1891, förtjänade i sin iiTiQ-rlom sitt uppehälle som litoeraf och ilin^n-tör, blef sedan målare. Företrädesvis framställde han genrebilder med ämnen från Normandie och Spanien, men allra helst från Bretagne. Till hans bästa arbeten höra Bröllop i Bretagne (1864; i Luxembourg), Begrafning i Bretagne, Hofslagaren, Marknadsdag i Finistére, Tvälterskor i Berri (1878) m. fi. L. målade äfven gripande scener från februarirevolutionen. - 2. A r m an d H u be r t L., den föregåendes broder, fransk målare, f. 1818 i Paris, d. 1885, var lärjunge af Ingres, med hvilken han 1834 reste till Rom, där han stannade i 2 år. Han målade helst slutna rum med spel af ljus och halfdunkel, och i dessa rum insatte han sina figurer flyktigt och lätt, men säkert och karakteristiskt. Han började med landtliga scener från Schwarz-wald och Tyrolcn, gick därpå öfver till Spanien, Schweiz och småfolkets lif i Paris, hvarefter han på 1860-talet vände sig till det italienska kloster-lifvct, såsom i Det inre af apoteket i ett kapucin-kloster i Rom (1863; i Luxembourg), Kök i ett fran-ciskankloster (1864) m. fi. l o. 2. (G-g N.) Le'lewel, J a c h y m, polsk historiker, f. 1786 i Warschau, d. 1861 i Paris, blef 1815 professor i historia vid Vilnas universitet, där han började utge den litterära veckotidskriften "Tygodnik Wilen-ski". Efter en framgångsrik akademisk verksamhet afsattes L. 1824 från professuren, då de politiska förföljelserna mot de polske studenterna i Litauen, däribland Mickiewicz, begynte. Vid 1830 års revolution i Warschau blef L. medlem af den provisoriska regeringen och skötte kultusmini-steriet. Han utvandrade sedan till Paris, där han för politiskt skrift-ställeri dömdes till utvisning (1833). Under stor ekonomisk nöd vistades han sedan i BruxelLcs; först 1861 fick han tillstånd att återvända till Frankrike, men dog på vägen och begrofs på Mont-martre. Sitt banbrytande, mycket produktiva historiska författarskap, byggdt på kritiska källforskningar, begynte han 1831 med en jämförande studie om Polen och Spanien i 16:e-18:e årh.: Ilisloryczna parallela Fliszpanii z Polska, w wieku XVI-XVIII. Hans märkligaste arbeten äro Biblingrafcznych kxiaf/ dvoje (1823-26), en värdefull skrift om polska inkunabler och sällsynta böcker, Numismaliqiie du moyen äge (1835), Élurles numismaliques et archéo-logiques (1840), Considérations sur Velat polilique de Vancienne Pologne et sur Vhistoire de son penple (1844), Géograpliie du moyen-åge (5 dlr, 1850-57) och Polska, dzieje i rzeczy jej (1851 - 64; många uppl.), en historia öfver Polen, hvarpå han började arbeta redan 1829. Om L:s vetenskapliga verksamhet se en studie af Korzon i "Kwartal-nik historyczny" 1897. A-d J. Leloir [lolwär], franska målare. 1. J e a n B a p-tiste A u guste L., f. 1809 i Paris, d. 1892, utförde religiösa väirgmålninrrar i kyrkor (i S. Severin i Paris m. fl.) och äfven stafflitaflor: Nattvarden, De risa och farit ska jungfrurna, Hnmerns sjungande, Kristus i katakomberna, Jeanne d'Arc i