Sognefjord (1849), Hardangerfjord (1851), Vy från Berchtesgaden, Capri, Från Chiavenna m. fl. (^{G--g N.}) Leube [lö'j-], Wilhelm Olivier von, tysk läkare, f. 1842 i Ulm, med. doktor 1866, docent i Erlangen 1868, professor i medicinsk klinik 1872 i Jena, 1874 i Erlangen och 1885 i Würzburg, har särskildt vinnlagt sig om studiet af magsäckens, tarmens och njurarnas sjukdomar och inom dessa områden af den invärtes medicinen utgifvit bl. a. Die ernährung vom mastdarm aus (1872), Die krankheiten des magens und darms (1878), Die magensonde (1879), Die lehre vom harn (i förening med Salkowski, 1882), Die behandlung der urämie (1883), Über störungen des stoffwechsels und ihre bekämpfung (1898). Därjämte har L. utgifvit en mycket anlitad lärobok i diagnostik, Spezielle diagnose der inneren krankheiten (2 bd, 1892--93; 7:e uppl. 1904). ^{R. T--dt.} Leublfing [lö'j-], August von, Gustaf II Adolfs page, f. 24 april 1614 på godset Gansheim, pfalzgrefskapet Neuburg, antogs i mars 1632 i Nürnberg till Gustaf Adolfs lifpage, deltog vid konungens sida i striden vid nämnda stad 24 aug. s. å. och följde honom på hans tåg till Thüringen och i slaget vid Lützen 6 nov. Ehuru själf sårad, sökte han hjälpa den på marken liggande sårade konungen för att sätta honom på sin häst, men konungen blef därunder dödad, och fienderna tillfogade L. skott- och sticksår, af hvilka han dog i Naumburg 15 nov. 1632. För domherren Gottfred v. Kayn aflade han en berättelse om enskildheterna i slaget, hvilken denne sände till L:s fader. Jfr L. Bobé, ”A. v. L. Gustav Adolfs page” (i ”Hist. tidskr.”, 1902). Leubnitz [lö'jb-], landskommun i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, vid Pleisse. 4,167 inv. (1905). Mångsidig industri. Leuca [le'vka], Capo S. Maria di, sydligaste spetsen af Apulien. Leuca (lat. leuga), kelternas vägmått = 1,500 romerska dubbelsteg (se Passus), = 2,22 km. Däraf kommer det fornfranska lieue, som dock betecknar en dubbelt större väglängd. Leucadendron Herm., bot., växtsläkte af fam. Proteaceæ, omfattande omkr. 70 träd eller buskar mod läderartade, helbräddade, ofta gråhåriga blad, förekommande i Kaplandet. Blommorna sitta i hufvud, som äro omslutna af färgade stödjeblad. Frukten är en nöt. De praktfullt silfvergråa bladen af L. argenteum, Kaplandets bekanta silfverträd, utgöra en handelsartikel och användas till prydnadsföremål af olika slag; trädet lämnar äfven ett värdefullt virke. Jfr Kapkolonien, sp. 861. ^{G. L--m.} Leucaspius delineatus, zool. Se Groplöja. Leuchs’ adressbuch [löjchs], en af firman C. Leuchs & Co. i Nürnberg utgifven kalender, som innehåller en förteckning på alla världens handels- och industrifirmor, varuregister, annonser m. m. Arbetet utkom första gången 1814 och upptog då endast 2 bd, hvaremot den senaste (1909 ff.) upplagan omfattar 48 bd. Leuchtenberg [lö'jcht-]. 1. Fordom furstligt landtgrefskap i Öfre Pfalz, vid Naab, omfattade omkr. 220 kvkm. Det hade sitt namn efter landtgrefvarnas stamborg L. i köpingen med samma namn. Landtgrefvarnas ätt utgick på manssidan 1646, och landet tillföll då Bajern samt tilldelades sedan merendels bajerska prinsar som apanage. 1817 afträdde konung Maximilian Josef det forna området åt sin måg Eugène Beauharnais som mediatiseradt hertigdöme jämte en del af furstendömet Eichstädt (se d. o.). Litt.: arbeten af Wittmann (3 bd, 1851--52), Brunner (1862) och Dœberl (1893). -- 2. Furstlig släkt, härstammande från Napoleon I:s styfson, Eugène Beauharnais, hertig af Leuchtenberg och furste af Eichstädt (se Beauharnais 7), hvilken var förmäld med Augusta af Bajern (f. 1788, d. 1851) samt efterlämnade 2 söner och 4 döttrar. De senare blefvo förmälda, Josefina (f. 1807, d. 1876) med Oskar I af Sverige och Norge, Eugenia (f. 1808, d. 1847) med furst Fredrik af Hohenzollern-Hechingen, Amalia (f. 1812, d. 1873) med kejsar Pedro I af Brasilien och Teodolinda (f. 1814, d. 1857) med grefve Vilhelm af Württemberg. Den äldre af sönerna, August (Karl A. Eugène Napoleon), f. 9 dec. 1810 i Milano, d. 28 mars 1835, förmäldes ”par procuration” 1 dec. 1834 och personligen 26 jan. 1835 med regerande drottningen Maria II da Gloria af Portugal, i hennes första gifte. Den yngre sonen, Maximilian Josef Eugène August Napoleon, f. 2 okt. 1817 i München, d. 1 nov. 1852 i Petersburg, öfverflyttade till Ryssland efter sin 1839 försiggångna förmälning med kejsar Nikolaus’ af Ryssland äldsta dotter, Maria, antog grekisk-katolska bekännelsen och efterlämnade flera barn, hvilka genom kejserlig ukas af ¹⁸/₆ dec. 1852 fingo sig tillerkända tillnamnet Romanovskij och värdigheten af kejserlig höghet. I Ryssland lefver släkten fortfarande. Leucin (af grek. leuko's, hvit), kem., aminokapronsyra, l. (bättre) α-aminoisobutylättiksyra, (CH₃)₂:CH . CH₂ . CH (NH₂) . CO₂H, en i de flesta ägghviteämnen förekommande aminosyra, som frigöres, när ägghviteämnena fullständigt spjälkas af syror, alkalier, enzymer eller mikroorganismer. På grund af sin ringa löslighet i vatten faller leucin nästan fullständigt ut ur en hydrolyserad ägghvitelösning; det kristalliserar i vackra, glänsande, för känseln feta fjäll, som smälta vid 293--295° under sönderdelning. Leucin kan existera i 2 optiskt isomera former (se Isomeri), hvaraf i naturen endast l-leucin förekommer, som i vattenlösning är vänstervridande, men i sur eller alkalisk lösning vrider åt höger. ^{H. E.} Leucippus. Se Leukippos. Leuciscus, zool. Se Mörtfisksläktet. Leucit (af grek. leuko's, hvit), miner., ett bisilikat, sammansatt enligt formeln K₂O . Al₂ O₃ . 4 SiO₂ och uppträdande i kristallformer, som mycket närma sig den reguljära ikositetraedern, hvarför det äfven betraktades som ett reguljärt mineral, tills den tyske mineralogen v. Rath 1873 visade, att kristallformen är tetragonal. Kristallerna äro mestadels uppbyggda af tvillingslameller, som äro inlagrade i de riktningar, hvilka vid ett reguljärt betraktelsesätt motsvara rombdodekaedern och förorsaka striering på kristallytorna. Leuciten visar sig i polariseradt ljus svagt dubbelbrytande. Hårdheten är 5,5--6, tyngden 2,5. Färgen är hvit, med dragning åt gult, grönt eller rödt. För blåsrör är leucit osmältbar. Den blir vid upphettning med koboltsolution blå och löses i saltsyra under afskiljande af kiselsyrepulver. Leuciten förekommer som väsentlig beståndsdel i de