- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
377-378

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidhem - Lidholm, Hildemar Albin - Lidhult - Lidingö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lidhem, herresäte i Väckelsångs socken, Kronobergs län, nära Lidhemssjön, som genom Skyeån har aflopp till Åsnen, och Snappahems station å Växjö-Tingsryd-Ronneby järnväg. Egendomen omfattar 7 9/28 mtl, tax. till 256,200 kr. (1910) med en areal af 1,666 har, hvaraf riklig skog, bl. a. ett slutet bokbestånd om 15 hars yta, den sista återstoden af den väldiga bokskog, som på 1600-talet utbredde sig öfver hela trakten ö. om Åsnen. Hufvudbyggnaden, ett kalkrappadt tvåvåningshus, är uppförd af frih. Salomon von Köhler 1798. Gårdens namn skrefs på 1400- och 1500-talen än Lina, än Liem l. Line, såsom det ännu skrifves i jordeboks- och taxeringslängder. Äldste kände egaren till Line är väpnaren Gise Bengtsson (1427). I senare delen af 1600-talet egdes det af släkten Rosenbielke, öfvergick 1712 (ej 1748) till öfversten Kr. Boije af Gennäs, som ärfdes af sin son N. Boije, samt egdes efter 1753 af majoren V. J. Silfversparre och dennes son Volmar, som 1789 sålde L. till S. von Köhler. Sedan 1836 har L. tillhört släkten Taube af Odenkat och eges nu (1911) af f. d. arkivarien frih. B. Taube. Wbg. Lidholm, Hildemar Albin, mejeriidkare, f. 1834, d. 1904, började 1863 från Nådhammar i Södertörn en försäljning af mjölk och smör på Stockholm och var troligen den förste, som använde afkylning af mjölk, för att den skulle tåla transport. Affären växte genom mottagande af mjölk från andra, delvis rätt aflägsna egendomar och blef ett af de första och obetingadt det största af s. k. herrgårdsuppköpsmejerierna, en mejeriform, som blef rätt allmän under senare delen af 1860-talet. Mejeriet flyttades 1868 till Stockholm, öfvertogs 1869 af det för ändamålet bildade Mälarprovinsernas mejeri-a.-b. och blef landets första fabriksmejeri för ånga. Filialmejerier upprättades, där mjölk mottogs och skummades, hvarefter grädden kärnades vid de afkärningsmejerier, som bolaget inrättade i Mälarprovinserna, Närke och Östergötland. Härigenom gafs impulsen till en mängd mejeriers anordning efter denna organisationsplan, och en stor del af dessa mejeriaffärer upprättades af L. och samverkade med Stockholmsaffären. Dessa af L. ledda mejeriorganisationer verkade i hög grad främjande på mejerihandteringens utveckling, ej minst därigenom, att vid dem utbildades en mängd mejerifolk, och de bidrogo att framkalla ökad mjölkproduktion hos de mindre jordbrukarna, då de många mejerierna och skumningsstationerna beredde lätt afsättning för äfven de minsta mjölkmängder. L. var äfven en af upphofsmännen till en ordnad och kontrollerad mjölkförsäljning i Stockholm, i det att han medverkade vid bildande af Stockholms mjölkkommission, under hvars inspektion de af L. bildade Stockholms Mjölkförsäljnings-a.-b. och a.-b. Mejerigårdarna ställde sin mjölkförsäljning och ladugårdsskötsel. L., sedan 1870-talet blind, var led. af Landtbruksakad. (1886). H. J. Dft. Lidhult, socken i Kronobergs län. Sunnerbo härad. 12,021 har. 1,181 inv. (1910). Annex till Odensjö, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Lidingö, köping i Stockholms län, Danderyds skeppslag och Södra Roslags domsaga, omfattande den af Askrikefjärden, Stora och Lilla Värtan samt Halfkakssundet omgifna Lidingön samt de små holmarna St. och L. Höggarn, Dufholmen, Fjäderholmarna och Tranholmen (36,1 har) m. fl. Areal 3,052 har, hvaraf 37,8 har sjöar. 4,474 inv. (1910; år 1900 blott 1,319 inv.). Ön Lidingö (se kartan) har en ganska kuperad, till stor del skogbevuxen terräng. Från östra sidan intränger djupt Hustegafjärden med fortsättningen Kyrkviken, vid hvars innersta ända ligger den gamla kyrkan. I södra delen ligger den lilla Kotlasjön l. Mölna träsk, som afrinner till Lilla Värtan. På grund af sin närhet till hufvudstaden har ön sedan lång tid tillbaka tagits i anspråk som sommarbostad för stockholmsfamiljer, hvilket föranledt uppförandet af en mängd smålägenheter och villor, men en byggnadsverksamhet i stor skala, afsedd att bereda egna hem året om åt stockholmsbor, började 1906, sedan a.-b. Lidingö villastad bildats (aktiekapital 3 1/4 mill. kr.), som inköpte egendomarna Hersby med Vättängen, Bo, Rudboda, Hustegaholm, Bosön m. fl. (759 har) och börjat stycka dem till byggnadstomter. Vid 1910 års slut hade bolaget sålt tomter för 2,375,000 kr., å hvilka 293 hus stodo färdiga och 32 voro under byggnad, representerande ett sammanlagdt värde af 7,5 mill. kr. Samtidigt pågick ett intensivt arbete med vägbyggnader, vatten- och afloppsledningar, muddringsarbeten, planteringar m. m., och L. trafikaktiebolag (aktiekapital 750,000 kr.) har ordnat kommunikationerna medelst anläggning af en dubbelspårig spårvägslinje från Kyrkvikens inre ända till Islinge i närheten af Lidingöbro, hvarifrån färjor förmedla trafiken öfver Lilla Värtan, samt anlagt elektricitetsverk och ledningar. Detta bolag har ock hos K. M:t anhållit om tillstånd att få anlägga en fast bro mellan L. och fastlandet för att kunna leda spårvägstrafiken den vägen i st. f. öfver ångfärjorna, som sedan skola användas uteslutande för godstrafik. Sydöstra delen af ön, omfattande Brevik, Gåshaga, Katrinelund, Ekholmsnäs och Käppala, 1 1/4 mtl, 430 har, såldes 1906 af G. B. A. Holm till ett kapitalistkonsortium, som åter 1907 öfverlät egendomarna för en köpeskilling af 3 mill. kr. till fastighctsaktiebolaget L.-Brevik. Detta har upplåtit ett område mellan Mölna egor i v. och Käppala hamn i ö. för villabyggande och indelat det i ett 50-tal kvarter om inalles 350 tomter, å hvilka ett 80-tal hus äro färdiga eller stå under byggnad. Äfven detta område är försedt med vägar, vatten- och afloppsledningar, elektrisk belysning, luxlampor m. m. Vatten erhålles liksom på förra området medelst borrbrunnar. Ett ångbåtsbolag har insatt flera ångbåtar, som förmedla en liflig förbindelse med hufvudstaden. Aktiebolaget Herserud eger egendomarna Herserud och (sedan nyåret 1910) Torsvik i öns västra, högt belägna del på ömse sidor om Lidingöbros östra brofäste och började 1906 stycka Herserud i ett 100-tal tomter, af hvilka omkr. 2/3 äro sålda och delvis bebyggda. N. om Torsvik ligger Islinge villastad och på öns södra sida Skärsätra område (som 1907 köptes för 1,1 mill. kr. af det nuv. bolaget), där ock en villastad håller på att växa upp på öfver 300 sålda tomter med ett synnerligen vackert läge midtför segelleden. Koncession har beviljats för en elektrisk spårväg från stranden vid Skärsätra genom Skärsätra och Gångsätra egor till Torsvik vid Lidingöbro. Dessutom finnas flera till större delen ostyckado landtegendomar, bl. a. Gångsätra, Bodal och Baggeby, vid Lilla Värtan, s. om Herserudsbolagets mark, Mölna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 1 00:52:28 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free