mellan Skärsätra och Breviks område, tillhörigt ett af bryggeridirektören Simonsson bildadt familjebolag, Kotla, Stockby, på hvars egor Svenska missionsförbundet fått en afsöndring, hvarest uppförts en stor missionsskola (tax.-v. 200,000 kr.), Sticklinge m. m., som förut tillhört godsegaren Harald Zetterberg -- den bekante "Lidingökungens" son -- och nu tillhör ett af denne bildadt familjebolag, Hersby aktiebolag, Östra och Västra Yttringe samt längst i ö., n. om Hustegafjärden, det af Bellman besjungna Älfvik, som på hans tid (efter 1775) tillhörde hofgulddragaren Widman och nu eges af öfverstelöjtnanten Alb. Janse. -- Taxeringsvärdet å fastigheter inom köpingen var 1910 5,466,800 kr. å jordbruksfastighet och 16,425,900 kr. å annan fastighet; 1911 hade dessa värden stigit till resp. 5,673,800 och 22,654,200 kr. Den taxerade inkomsten var 1910 2,888,396 och 1911 3,950,400 kr. 1910 påförda kommunalutskylder (inberäknadt utgifter för kyrka och skola) voro kr. 2,80 pr bevillningskrona. -- L. var länge en del af Djursholmsgodset, indrogs 1600 jämte detta till kronan, men återgafs 1612 till Banérska släkten. 1731 blef L. jämte Djursholm fideikommiss, men 1783 öfverflyttades L:s fideikommissnatur på Björkvik i Östergötland, hvarefter L. styckades i smärre egendomar, som såldes företrädesvis till förmögna borgare i Stockholm. Sedan den lifliga, ofvan skildrade byggnadsverksamheten fortgått ett par år, ingick samhället till K. M:t med ansökan att få bilda köping, hvilken ansökan bifölls genom k. br. 23 dec. 1909 att gälla fr. o. m. 1910 års ingång. Köpingen har kommunalläkare, samskola (L. villastads) och 5 folkskolor (vid kyrkan, Koltorp, Torsvik och Älfvik), 1 mindre folkskola och 4 småskolor, hvarjämte den s. k. Tysta skolan under loppet af 1912 flyttas dit (L. villastad) från sitt forna hem vid Norrtullsgatan i Stockholm. Hösten 1911 beslöto kommunalfullmäktige att å tomt, som a.-b. Lidingö villastad för ändamålet upplåtit, uppföra ett allmänt läroverk, till en början med 6 klasser, men med successiv ökning till fullständigt läroverk, och byggnaden skall vara färdig att tagas i bruk höstterminen 1913. -- L. synes i äldre tid i ecklesiastikt hänseende med sin norra del ha hört till Danderyds och med södra delen till Solna socken. 1650 bestämdes, att Danderyds socken med L. som annex skulle utgöra ett till egaren af Djursholm patronellt pastorat, som genom k. resol. 27 okt. 1832, sedan Djursholm frångått Banérska släkten, förklarades för regalt. Sedan 1 maj 1907 är L. enl. k. br. 19 okt. 1906 eget regalt pastorat i Roslags östra kontrakt af Uppsala stift. Förbindelsen med Stockholm upprätthölls förr endast med färja (till Ropsten på norra Djurgården), men vintern 1803 lades af öboarna s. om färjstället en flottbro ("Lidingöbro") öfver till Djurgården. Denna bro förstördes 1858, och en ny byggdes, hvilken Stockholms stad 1883 inlöste för 30,000 kr. och borttog för att bereda en ren farled in till Värtahamnen. En annan flottbro (750 m. lång, en af de längsta i världen) anlades 1882-83 n. om denna hamn af staden och kostade med uppfartsvägar på ömse sidor 176,000 kr. Lidingöbro. 1. Bro. Se Lidingö, sp. 379. -- 2. Värdshus. Se Djurgården, sp. 575, och kartan till denna art. Liðir. Se Lier. Lidköp. Se Köpskål. Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län, vid Lidans utlopp i Kinneviken af Vänern. Areal 1,536 har (13 har vatten), hvaraf stadsplanen 260 har (omkr. 35 tätt bebyggda). Vid 1910 års slut var antalet bebyggda tomter 464, obebyggda 52. antalet boningshus 677. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast egendom uppgick 1910 till 12,098,900 kr., hvaraf 1,217,000 å bevillningsfri och 824,100 kr. å jordbruksfastighet, satt till 16 mtl. Vid slutet af s. å. var folkmängden 6,885 pers. och hade på de sista tjugu åren ökats med nära 33 proc. Genom ån delas staden i två, genom en järnbro förenade delar. Gamla staden, på åns högra strand, och Nya staden, på den vänstra, båda regelbundet anlagda, med raka gator. Märkligare offentliga byggnader äro kyrkan (fig. 3), uppförd 1850-53 på ruinerna af den gamla, som förstördes vid den stora eldsvådan, som 1849 ödelade hela gamla staden, det gamla rådhuset (fig. 4), en med torn försedd träbyggnad, som varit ett jaktslott, hvilket af M. G. De la Gardie förlades midt på det ovanligt stora

Fig. 1. Lidköpings vapen.

Fig. 2. Situationsplan af Lidköping. 1. Kyrka. 2. Nya rådhuset (jämte postkontor och telegrafstation). 3. Tingshus. 4. Realskola. 5. Folkskolor. 6. Gamla rådhuset (numera saluhall samt polis- och brandstation). 7. Stadshotell. 8. Banker. 9. Sparbank. 10. Badanstalt. 11. Länslasarett. 12. Epidemisjukhus. 13. Fattiginrättning. 14. Vattenverk. 15. Gasverk. 16. Tullhus. 17. Järnvägsstation. 18. Mekanisk verkstad. 19. Sockerbruk. 20. Tändsticksfabrik. 21. Gummifabrik. 22. Snickerifabrik. 23. Bryggeri.