"tungan på vågen" vid omröstningarna i riksdagen, och
L. förstod att för katolska önskemåls främjande ofta
draga fördel af denna partiets ställning. I antagandet
af 1898 års stora flottbyggnadsplan hade han stor
andel. L. utnämndes 1901 till påflig kammarherre.
V. S--g.
Lieberkühnska körtlarna [l<over>i</over>b-]
l.
Lieberkühnska kryptorna,
anat., ha sitt namn efter
sin upptäckare, praktiserande läkaren i Berlin
Johan
Nathanel Lieberkühn (f. 1711, d. 1756). Jfr
Tarm.
E. Hgn.
Liebermann [l<over>i</over>b-],
Karl, tysk kemist, f. 1842
i Berlin, professor i organisk kemi vid
tekniska högskolan i Charlottenburg och sedan
1879 äfven e. o. professor vid Berlins universitet, är en
framstående forskare på den organiska kemiens
område. Hans mycket talrika arbeten behandla i
synnerhet alkaloiderna och färgämnena. Hans största
förtjänst är den 1869 i förening med Graebe utförda
alizarinsyntesen. Senare har han bearbetat
flera oxiantrakinoner, nitroantracener, ftaleiner
m. m. L. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1894).
H. E.
Liebermann [l<over>i</over>b-],
Max, tysk målare, f. 1847 i Berlin,
studerade därstädes och sedan i Weimar från 1868 och
från 1873 i Paris, där han tog intryck af Munkácsy,
<img l>
Courbet och Millet. Han besökte äfven Holland,
där Israels påverkade honom. 1878 återvände han
till Tyskland, var 1879--84 bosatt i München, men
har sedermera bott i Berlin. Där var han en af
oppositionspartiets -- secessionens -- stiftare. Som
hufvudman och ordf. för denna konstnärsgrupp har han
varit och är fortfarande en af de drifvande krafterna
inom konstlifvet och en af centralgestalterna inom
konstnärsvärlden. Han blef 1898 professor och medlem
af akademien och är hedersled. af akademierna i
Dresden och München. -- L., som från början var mera
allmänt modernt än strängt personligt anlagd, var
en af de förste öfverförarna af modernt franskt
måleri till Tyskland. Han målade på 1870-talet
bilder ur hvardagslifvet bland arbetare och bönder
(
Potatisskördande bönder,
Från gubbhuset i Amsterdam,
Arbetare på rödbetsfältet, alla 1875)
i betänkligt svart kolorit. Den uppseendeväckande
och groteska framställningen af
Jesus som gosse i templet (1879, Kunsthalle i Hamburg)
var ett försök att i omedelbar anslutning till Menzel
behandla ett klassiskt ämne med realistiska moderna
typer. Under inflytande af fransk samtida konst arbetade
han sig fram till ljus- och luftmålare. Hans motiv voro --
i olikhet med de vanlige tyske genremålarnas på denna
tid -- sällan anlagda på att intressera genom sitt
innehåll, det måleriska intresset var för honom det
första och det sista, studiet af figurer i luft var
det egentliga innehållet i hans konst. L. fortfor att --
under intensivt och outtröttligt sökande och ytterst
produktiv -- måla sådana motiv som arbetare på fältet
eller i verkstaden, kvinnor.
som plocka fågel, den holländska bygatan med
kvinnor och kreatur, barnhusgården med syende
småflickor, linnespinnerskorna i sin stora sal,
grönsaksrenserskor. Det är föga egenartad
karaktär i framställningen af människorna, men
målningarna visa skärpa och fasthet i studiet,
framför allt i luftstudiet. Med åren har L:s
framställningssätt blifvit alltmera bredt och
summariskt. Han har utvidgat sitt område med sådana
motiv som badande gossar, ridande herrar och damer
på hafsstranden, polospelare. Han har äfven målat
Påfven utdelar välsignelsen i Sixtinska kapellet
(med mycken rörlighet i framställningen och
stark ögonblicksverkan, 1906) och en och annan
biblisk komposition, såsom den smaklösa
Simson och Delila (1902).
Dessutom kärnfulla porträtt, bland dem
Borgmästar Petersen (Hamburgs Kunsthalle),
G. Hauptmann (utst. i Stockholm 1897),
W. Bode (1905),
själfporträtt.
L. är bra och rikt representerad i flera tyska museer,
i Berlins nationalgalleri
(
Gåsplockerskor, 1872,
Skomakarverkstad, 1881,
Nätbinderskor, 1887,
Dynerna vid Noordwijk, 1906 m. fl.),
i Stuttgart (
Gubbhuset i Amsterdam, 1875),
i Leipzig (
Konservmakerskor),
i Hamburg (
Bordsbönen m. fl.),
i Frankfurt (
Från barnhuset i Amsterdam, 1881),
i Dresden (
Nätstickerska m. fl.),
i München (
Gumma leder en get, 1890).
Bierträdgårdar med sin publik har varit ett motiv,
som han flera gånger varierat, en
Bierträdgård i München (1893) eges af Luxembourgmuseet i Paris.
Spetsknypplerska (1894) finns i Venezias moderna galleri.
Af L:s öfriga alster må nämnas
Svinmarknad i Haarlem (1895),
Papegojförsäljaren (1903),
Repslagarbana (1905),
Tennisspel på hafsstranden,
Judegatan i Amsterdam (1908) och
Polospel till häst (s. å.).
L., som äfven utfört utmärkta tecknade porträtt
(flera i Berlins nationalgalleri), är ock en
framstående pastellmålare och etsare. Han utgaf
etsningssamlingar 1893 och 1898.
Eine A. B. C. in bildern (39 blad)
utgaf han 1908. Han har äfven uppträdt som
författare med studien
Über die phantasie in der malerei (1904) och
ett par små böcker om målarna Degas (1899; 4:e uppl. 1910) och
Israels (1901; 3:e uppl. 1909).
Jfr monografi af Klein (1906) samt
K. Schefflers "Das graphische werk von M. L." (1907).
G--g N.
Liebermann [l<over>i</over>b-],
Ernst, tysk målare och grafiker,
f. 1869 i Sachsen-Meiningen, studerade i Berlin
och i utlandet och är sedan 1897 bosatt i München,
där han blef professor 1908. L. målar tyska landskap
med pittoresk arkitektur (ett
Månsken eges af Nya
pinakoteket i München) och har utfört förtjänstfulla
etsningar och litografier med och utan färg. Han är
äfven en god illustratör.
G--g N.
Liebers kryddor [l<over>i</over>b-]. Se
Galeopsis.
Liebert [l<over>i</over>b-],
Eduard von, tysk militär och
politiker, f. 16 april 1850 i Rendsburg, blef
1866 officer och deltog i fälttågen mot Österrike
(s. å.) och Frankrike (1870--71), avancerade till
öfverste (1894) och lyckades som generalguvernör
i Tyska Öst-Afrika (1896--1901) återställa lugnet i
kolonien och fullborda dess organisation. Han adlades
1900, blef 1901 generallöjtnant och tog 1903 afsked
ur aktiv militärtjänst för att egna sig åt politisk
verksamhet. I maj 1904 grundade L.
Reichsverband gegen
die sozialdemokratie, en genom agitation i tal och
skrift lifligt verksam förening för socialdemokratiens
bekämpande, hvars ordf. han alltsedan dess
