och blef 1851 höjesteretsadvokat. L. uppträdde som den örstedska ministärens defensor inför riksrätten (1855--56) och var den segrande partens sakförare i tvisten om arfsrätten till baroniet Taasinge <img l>

(1861), blef därigenom en af Köpenhamns allra mest ansedda advokater och samlade en betydlig förmögenhet. 1861--66 var han folketingsman och blef därefter kungavald medlem af landstinget. 1869--94 var han sistnämnda tings skicklige och myndige talman och sedan 1871 medlem af riksrätten. Dessutom innehade L. många andra förtroendeuppdrag; han var led. i kommittén för rättskipningens ordnande (1868--77) och i kyrkokommittén (1868--70), förvaltare af Raben-Levetzauska fonden sedan 1871, ordf. vid skandinaviska juristmötet 1890 o. s. v. 1895 lämnade L. sin post som landstingsman och fick då titeln geheimekonferensråd. Som politiker var han afgjordt högerman och understödde oförbehållsamt ministären Estrup. ^{E. Ebg.} Lieben [l<over>i</over>b-], tjech. Libeň, förr kommun invid Prags förstad Karolinenthal, på högra Moldaustranden, nu införlifvadt i Prag. Där afslöts 1608 ett fördrag mellan kejsar Rudolf II och hans broder Mattias, enligt hvilket den senare erhöll Ungern, Österrike och förvaltningen af Mähren jämte exspektansrätt till Böhmen. (^{J. F. N.}) Lieben [l<over>i</over>b-], Adolf. Se Liebens jodoformprof. Liebenau [l<over>i</over>b-], stad i norra Böhmen. 3,156 inv. (1900). Yllefabrik och annan industri. Fäktning mellan preussare och österrikare 25 juni 1866. Liebenberg [l<over>i</over>b-], Frederik Ludvig, dansk litteraturhistoriker, f. 16 aug. 1810, d. 23 jan. 1894, var son till den som stor predikant kände k. konfessionarien M. F. Liebenberg (f. 1767, d. 1828), vardt student 1828 och egnade sig tidigt åt studiet af dansk litteratur. I Betænkning over den Holbergske orthografi (1843) framlade han sina tankar om utgifvandet af Holberg och yttrade sig sedermera i en likartad fråga i Textkritiken ved Öhlenschlägers skrifter (1857). L. utgaf Schack Staffeldts' "Samlede digte" (1843), med supplementet Samlinger til Schack Staffeldts levned (2 bd, 1846), Holbergs "Komedier" (1848--54; flera uppl., som folkuppl. 1876 och jubeluppl. 1884), "Peder Paars" (1856; nya uppl. 1863 och 1879) och "Mindre poetiske skrifter" (1866) samt flera af hans prosaiska arbeten, J. Ewalds "Skrifter" (1850--55), Bredahls "Dramatiske scener" (1853), F. J. Hansens "Poetiske skrifter" (1857), Öhlenschlägers "Poetiske skrifter" (32 bd, 1858--62) och E. Aarestrups "Digte" (1877) samt lade i dagen mycken insikt och kärlek till sin uppgift. Hans Optegnelser om mit levned utkom 1894. Se Georg Brandes i "Samlede skrifter", II. ^{E. Ebg.}* Liebenerit [lib-], miner., pseudomorfoser efter eleolit och bestående af muskovit. ^{A. Hng.} Liebens jodoformprof [l<over>i</over>b-], kem., metod att påvisa små mängder alkohol (eller några därmed besläktade ämnen). Lösningen, som innehåller alkohol, värmes, en jodkristall tillsattes, och därefter tillfogas kalilut, tills lösningen är affärgad. En alkoholhalt fr. o. m. 1 : 2000 ger sig till känna genom jodoformbildning (karakteristisk lukt, gulfärgning, uppträdande af gula kristaller). Profvet har sitt namn efter den österrikiske kemisten Adolf Lieben, f. d. professor vid Wiens universitet (f. 1836). ^{H. E.} Liebenstein [l<over>i</over>benstajn], en ganska mycket besökt badort i hertigdömet Sachsen-Meiningen, i ett sundt, naturskönt läge vid foten af Thüringerwald, 345 m. ö. h. Den har två järnhaltiga mineralkällor, innehållande kolsyrad järnoxidul med fri kolsyra. Besökes årligen af närmare 3,000 kurgäster. Stora metallvarufabriker. I närheten ligger slottet Altenstein (se d. o.). ^{J. F. N. Ln.} Liebenzell [l<over>i</over>bentsell], stad och badort i württembergska Schwarzwaldkretsen, vid Nagolt, 340 m. ö. h. 1,101 inv. (1900). Där finnas 3 akratotermer af 23--27° C., hvilka begagnas till badkur. Frekvens omkr. 2,500 kurgäster. ^{J. F. N. Ln.} Lieber [l<over>i</over>b-], Thomas. Se Erastus. Lieber [l<over>i</over>b-], Francis (Franz), tysk-amerikansk juridisk och politisk skriftställare, f. 1800 i Berlin, d. 1872 i New York, deltog 1815 som frivillig i fälttåget mot Napoleon och omfattade sedan med sådan ifver de unga nationella frihetssträfvandena, att han ådrog sig en tids fängelse och förbud att studera vid preussiska högskolor. Sedan han 1820 blifvit filos. doktor i Jena, begaf han sig 1821 för en kortare tid ut i det grekiska frihetskriget, var därpå en tid informator i Rom i Niebuhrs hus och hölls efter hemkomsten åter några månader häktad af de preussiska myndigheterna. 1825 begaf L. sig till England och 1827 till Nord-Amerikas förenta stater, där han skaffade sig medborgarrätt. I Boston utgaf han efter mönstret af Brockhaus' encyklopedi ett politiskt reallexicon, Encyclopædia americana (13 bd, 1829--33). 1835--56 var L. professor i historia och politisk ekonomi vid Syd-Carolinas universitetet i Columbia samt innehade därefter till sin död liknande lärarbefattning vid Columbia college i New York. Under inbördeskriget (1861--65) skref L. på unionsregeringens föranstaltande Instructions for the government of the armies of the United States in the field (1863), hvilket verk gett märkbar impuls åt arbetet på den internationella folkrättens kodifikation. L:s viktigaste skrifter f. ö. äro Manual of political ethics (2 bd, 1838; 3:e uppl. 1875), On civil liberty and selfgovernment (2 bd, 1853; 3:e uppl. 1874) och en postumt utgifven samling Miscellaneous writings (2 bd, 1880; med lefnadsteckning öfver L. af Thayer). Jfr biografiska arbeten af Th. S. Perry (1882) och L. Harley (1899). (^{V. S--g.}) Lieber [l<over>i</over>b-], Ernst Maria, tysk politiker, f. 1838 i Kamberg i Nassau, d. där 1902, var son till politikern Moritz L. (f. 1790, d. 1860), som utgifvit en mängd kyrkopolitiska skrifter och energiskt verkat för organiseringen af de tyske katolikernas press- och föreningsväsen. L. blef 1861 jur. doktor i Heidelberg, 1870 medlem af preussiska landtdagen och invaldes 1871 i tyska riksdagen, där han tillhörde centerns flitigaste debattörer och utskottsmedlemmar samt efter Windthorsts död 1891 blef partiets ledare. Under L:s ledning var centern länge