Vadstena län. De återföllo till kronan 1715, ehuru
de först 1719 åter indrogos under den allmänna
förvaltningen. Det var det sista lifgedinget. Genom
1720 års R. F. § 38 förbjöds utdelning af
lifgeding i form af län och land. -- I detta
samband kan äfven erinras om Liuksala kungsgård
i Finland, med underlydande hemman, som Karin
Månsdotter 1577 erhöll af Johan III i förläning
(1581 förbättrad till omfattning och villkor),
samt om de "underhållsländer", som drottning
Kristina betingade sig vid sin tronafsägelse,
Norrköpings stad och slott, Gottland, Öland, Ösel,
Wolgast och de s. k. taffelgodsen i Pommern samt
Poel och Neukloster i Mecklenburg, beräknadt att
sammanlagdt afkasta omkr. 200,000 rdr. årligen.
J. F. N. (S. C.)
Lifgedingets domsaga, i Södermanlands län, omfattar
fyra härad, Väster-Rekarne och Öster-Rekarne härad,
förenade till ett tingslag, samt Åkers och Selebo
härad, förenade till ett tingslag. 1,922 kvkm. 36,987
inv. (1910).
Lifgrenadjärbrigaden. Se
Lifgrenadjärregementet.
Lifgrenadjärregementet l.
Lifgrenadjärbrigaden
kallades 1791--1816 de till ett regemente förenade
Östgöta fotfolk ("Lifgrenadjärregementets
rotehållsdivision") och det samtidigt afsuttna
Östgöta kavalleriregemente ("Lifgrenadjärregementets
rusthållsdivision"). Det delades 1816 i Första och
Andra lifgrenadjärregementena (se dessa ord). Litt.:
V. Key, "Lifgrenadjärregementet under krigsåren
1808--09" (1909).
C. O. N.
Lifguardia. Se
Gula brigaden.
Lifherrskap, i äldre tider benämning på konungens
barn.
Lifhult, skpsb., kallas å träfartyg den
garneringsplanka, som ligger närmast
ofvan öfra däckets vaterbord. Motsvarande
garneringsplåt å järnfartyg benämnes stundom
lifhultsplåt. Se
Garnering 2 och
Hult 2.
J. G. B.*
Lifhultsplåt, skpsb. Se
Lifhult.
Lifjägare, urspr. en jägare, som särskildt betjänade
jaktherren; numera oftast en tjänare i praktfull
uniform, som medföljer furstar eller andra mycket
förnäma personer på utfärder och passar upp vid
bordet.
Lifjägarkåren (da.
Livjægerkorpset),en dansk
frivillig borgerlig kår, som bildades i mars 1801 till
skydd för Köpenhamn, då engelska flottan nalkades. Den
utgjorde 400 man, fördelade på 4 kompanier under
själfvalda officerare, och omfattade företrädesvis
unga affärsmän. Under Köpenhamns belägring i aug. 1807
utmärkte den sig gång på gång under befäl af major
F. K. Holstein. 1843 räknade kåren 544 man, och många
af dess medlemmar deltogo som frivilliga i kriget
1848--50. Den afskaffades 1870. Ett försök, som 1885
af politiska skäl gjordes att återupplifva kåren,
utföll ogynnsamt och uppgafs efter några års förlopp,
fastän kåren till namnet egde bestånd till 1907.
E. Ebg.
Lifkompani kallas första kompaniet vid hvarje
infanteriregemente i svenska armén. Från äldre tider
var såväl i Sverige (till 1833 års lönereglering)
som i flera andra länder regementschefen tillika
chef för första kompaniet och åtnjöt inkomsten
af denna befattning, hvaraf benämningen torde
härleda sig. Kompaniet fördes i regementschefens
ställe af en kaptenlöjtnant eller stabskapten (jfr
Kapten). C. O. N.
Lifkosacker. Se
Kosacker, sp. 1124.
Lifland. Se
Livland.
Liflejdare, sjöv., en längs en rå eller bom
(klyfvarbom) sträckt järn- eller hamptross, afsedd
för manskapet att vid arbete på rån eller bommen
hålla sig fast vid.
H. W-l.
Liflina, sjöv., tross, fäst på mellangajen mellan
båtdäfvertar och afsedd att användas af manskap i en
skeppsbåt, då denna firas eller hissas.
H. W-l.
Lifläkare, detsamma som
lifmedikus.
Lifmedikus (plur.
lifmedici), en titel, som brukar
förlänas läkare, som äro anställda hos den kungliga
familjen (Lifmedici hos drottningarna Sofia och
Viktoria ha titeln
förste lifmedikus, liksom fallet
var med Oskar II:s lifmedikus.) På senare tiden
har dock utdelandet af denna titel blifvit alltmera
sällsynt. Som en särskild kuriositet kan nämnas, att
öfverläkaren vid Loka hälsobrunn vanligen bär titeln
af lifmedikus, emedan anstalten är statens egendom.
Lifmoder (lat.
u'terus, grek.
hyste'ra),
anat., det
organ, i hvilket hos däggdjurshonor och hos kvinnan
Fig. 1.
det befruktade ägget utvecklas till förlossningens
inträdande. Hos kvinnan har lifmodern den form, som
bilderna visa, fig. 1 till det yttre och med alla
Fig. 2.
bihang samt fig. 2 i genomskärning och i större skala
(något mer än half naturlig storlek; en afbildning
