433 Lifgarde -Lifgeding 434 Försäkrings- Premier summa kr. kr. Skandia .................... 107,213,465 3,452.044 Svea ......................... 98,406,173 3,111,198 Nordstjernan............... 138,075,738 3,588,976 Thule ...................... 213,329,172 6,937,683 Victoria..................... 54,994,032 2.023,209 Skåne........................ 49,005,935 1,753,304 Allmänna lif försäkringsbolaget .................. 62,544,048 1,736,947 Balder ...................... 40,755,790 1,237,959 Oden......................... 38,581,507 1,064,763 Svenska lifförsäkringsbo- laget ..................... 123,379,069 3,449,093 Valand ..................... 24,040,230 669.230 Nordpolen.................. 24,408.642 728,139 Svecia ...................... 23,389,820 652,211 Vasa......................... 14,699,653 353,123 Allmänna pensionsförsäkringsbolaget ............ 37,272,155 1,083,669 Trygg ...................... 112,071,617 4,994,272 Brage........................ 13.059,045 341,163 De Förenade............... 48,835,874 1,987,778 Kronan...................... 9,057,170 200,380 Stockholm.................. 5,766,330 174,919 Framtiden, nybildadt under 1911 ............... - - ------- Följande tablå ger en föreställning om liffcrsäk-ringens utveckling i vårt land: År 1855. 1875., 1885. 1900. Premier 33.833 2,161,816 6,299,612 20,113,361 Antal försäk- Försäkrings-rade pers. summa kr. 267 1,382,300 .... 9,188 62,407,934 .... 25,276 169,665,720 .... 158,548 598,739,298 Vid 1910 års slut voro i den s. k. stora försäkringen försäkrade ungefär 336,000 personer för omkr. 1,088,000.000 kr., hvarjämte folkförsäkrings-bclagen ansvarade för ungefär 344,000 försäkringar på sammanlagdt nära 162,000.000 kr. Premieintäkten uppgick i samtliga svenska bolag 1910 till omkr. 39 mill. kr. Några utländska bolag arbeta därjämte här i landet, men de flesta hålla på att af-veckla sin affär. Sammanlagdt ansvara de utländska bolagen för en försäkringssumma af i rundt tal 50 mill. kr. Vid 1910 års slut voro omkr. 12 proc. af befolkningen lifförsäkrade. Försäkringssumman per inv. utgjorde 1910: i Sverige 225 kr., i Danmark 214, i Tyskland omkr. 180 kr., i Finland omkr. 115 kr. och i Norge 103 kr. Motsvarande siffra. 1907 var för England 428 kr., för Frankrike 69 kr., för Österrike 56 kr. och för Förenta staterna 640 kr. Litt.: Dramer, "Das versicherungswesen" (2:a uppl. 1885), H. \Vestergaard, "Die lehre von der mortalität und morbilität" (2:a uppl. 1901), A. Månes, "Das versicherungswesen" (1905) och "Ver-sicherungslexikon" (1909), Emminghaus, art. "Le-bensversicherung" (i "Handwörterbuch der staats-wissenschaften", 3:e uppl. 1910) samt I. Sin ger, "International insurance encyclopaedia" (1910) samt, med hänsyn till svenska förhållanden, Försäkringsinspektionens berättelse (Försäkringsväsendet i riket), Broecker, "Grunddragen af lifförsäkringstek-niken" (öfv. med hänsyn till svenska förhållanden af N. V. E. Nordonmark, 1907), och S. Palme, "Några ord om våra dagars lifförsäkrinsrsväsende" (1911). N.V. E. N. Lifgarde. Se Garde. Lifgardesbrigaden inrättades 1847 och omfattade Svea lifgarde, dåv. Andra lifgardet och Lifgardet till häst (dessa regementen hörde förut till 4:e militärdistriktet). Ingen aflöning fanns anslagen för brigadchefen, och denna befattning innehades vanligen af någon kunglig person. Brigaden upphörde att finnas till med utgången af år 1888, då dess trupper ingingo i den vid samma tid bildade IV:e arméfördelningen. C. O. N. Lifgardets 3:e finska skarpskyttebataljon. Se Finska gardet. Lifgardet till häst (n:r 1) är ett i Stockholm förlagdt kavalleriregemente, som leder sitt ursprung från den värfvade kår lätta dragoner om 150 man, som 1770 uppsattes i Finland. 1773 ökades kåren till 250 man (5 skvadroner), fick namnet Lifgardet till häst och förlades delvis i Stockholm, delvis i Finland. Efter att flera gånger ha växlat namn fick regementet 1806 sitt nuv. namn, ökades 1815 till 375 man och 1831 till 400 samt sattes 1844 på 4 skvadroner. Regementet tillökades i sept. 1897 med en femte skvadron, tagen från Kronprinsens husarregemente. Dess styrka är numera densamma som öfriga små kavalleriregementens (se Sverige, Försvarsväsen). Regementets kasern finnes afbildad å pl. I till art. Kasern. Från den inom regementet 1851 genom officerares gåfvor och tillskott samt underofficerares årliga afgifter bildade Lifgardets till häst pensionskassa (107,928,49 kr. år 1910) samt den under samma direktion stående, 1816 stiftade Prins Oskars hospitalsinrättning vid Lifgardet till häst (40,317,49 kr. 1910) och fyra mindre fonder utbetalas pensioner och understöd till afskedade underbefäl och manskap eller deras änkor och barn. C. O. N. Lifgeding (ty. leibgedinge) kallades i Sverige i äldre tider de områden, som anvisades en änkedrottning till underhåll för hennes lifstid. De innehades som län under kronan, men förvaltades af innehafvarinnan efter eget godtfinnande. Följande änkedrottningar ha innehaft lifgeding. Katarina Stenbock, som 1563 erhöll som lifgeding Strömsholms gård med Snäfringe härad, Fiholms gård med Säby och Stora Rytterns socknar, Tynnelsö och Magerö gårdar med Aspö, Öfverselö och Ytterselö socknar samt Tosterön i Strängnäs socken, Kungsbergs gård med Fogdö, Vansö och Helgarö socknar; Gunilla Bielke, som 1585 erhöll Björneborgs stad och gård med vissa underliggande socknar, Kumo gård och socken, Saris gård med vissa socknar, allt i Finland, samt Brånäs gård i Östergötland med Dagsberga, Stenby och Konungssunda socknar äfvensom etthundra konungens arfvegods, de närmast till Brånäs belägna; Kristina, Karl IX:s änka, som innehade Veckholm och Tynnelsö slott med län, Gäfle stad och slott samt Gästrikland, Örbyhus med Tierps och Tolfta socknar, Vendels härad, Älfkarleby och Vesslands socknar samt Älfkarleby laxfiske; Maria Eleonora, som 1620, med förändring i tidigare bestämmelser, erhöll Gripsholm, Tynnelsö, Räfsnäs, Eskilstuna hus, Strömsholm, Fiholm, Örbyhus och Gäfleborgs hus samt städerna Strängnäs, Mariefred, Torshälla och Gäfle jämte 9 härad med 65 socknar; och Hedvig Eleonora, Karl X:s änka, som innehade som lifgeding Gripsholms, Eskilstuna, Strömsholms och