Konungens lifregemente till häst, värfvadt af tyskar, och ett Drottningens lifregemente till häst, bestående af dels utländskt, dels inhemskt folk. Arfprinsen hade två livregementen till häst i Östersjöprovinserna. Äfven andra personer än de kungliga hade vid denna tid lifregementen i den svenska hären. Sålunda talas om Riksskattmästarens (M. G. de la Gardies) lifregemente till häst, Fältmarskalkens (G. O. Stenbocks) lifregemente dragoner m. fl. Under kriget mot Bremen 1665--66 fördes titeln Konungens lifregemente till häst af ett rytteriregemente under O. W. von Königsmarck, uppsatt till en del af värfvade svenska och tyska adelsmän. Då Königsmarck 1667 transporterades till Upplands kavalleri, medförde han dit sitt forna regementes namn, hvadan vårt första indelta rytteriregemente från denna tid bar namnet Lifregementet (se d. o.). Under Karl XI och Karl XII funnos utom Lifgardet i Stockholm K. M:ts tyska lifregemente till fot, till en början förlagdt till Östersjöprovinserna, senare till Tyskland och Sverige, samt Prins Karls (senare konung Karl XII:s) svenska lifregemente till fot, Drottningens (Ulrika Eleonora d. ä:s) lifregemente till fot, uppsatt af svenskar, Änkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till fot, värfvadt af utlänningar, samt Änkedrottningens lifregemente till häst, uppsatt af svenskar och bildande ett af stamregementena till det nuv. Bohusläns regemente (se d. o.). Från 1722 träffar man Drottningens lifregemente till fot, hvilket fortfor ända till 1815 och därefter blef stamregemente till preussiska fysiljärregementet n:r 34, som nu bär namnet "Königin Viktoria von Schweden", samt från 1772 Änkedrottningens (Lovisa Ulrikas) lifregemente till fot, ett af stamregementena till det nuv. Göta garde. Om det nuv. Lifregementet till fot se Lifregementets grenadjärer. J. P-i. Lifregementet (till häst) var under såväl det äldre som det yngre indelningsverkets tid det främsta af indelta kavalleriets regementen, rekryterades ur Svealands alla fyra östliga provinser och var vanligen starkare än andra regementen. Vid det yngre indelningsverkets afslutande (1687) fick det 12 kompanier och 1,505 man samt utsträcktes ända in i Västergötland. Regementet deltog med utmärkelse i Sveriges alla krig, men skar sina vackraste lagrar i slaget vid Lund (1676). 1791 delades regementet i tre kårer, hvilka efter några namnförändringar fingo namnen Lifregementets dragonkår, Lifregementets husarkår och Lifregementets grenadjärkår (se Lifregementets dragoner, Lifregementets grenadjärer och Lifregementets husarer). C. O. N. Lif regementets dragoner (n:r 2), som vid Lif-regementets delning (1791) kallades L i f r e g e-mentsbrigadens kyrassiärkår, fick 1815 namnet Lifregementets dragon k år och 1893 sitt nuv. namn. 1833 sattes kåren på 5 skvadroner med 505 nummer, af hvilka 40 jämte 15 hästnumrner höllos vakanta. Truppen var indelad med 211 nummer i Stockholms, 279 i Uppsala och 5 i Gäfleborgs län. Dess mötesplats var Ladugårdsgärdet i Stockholm. Inom Uppsala län finnas en af rusthållarna bildad remonteringskassa och en på samma sätt åstadkommen beklädnadskassa. Regementet, som kåren numera vanligen kallas, är sedan 1902 förlagdt i S t o c k h o l m, på Ladugårdsgärdet, och erhåller sitt värnpliktiga manskap från Femte arméfördelningens område (Uppland, Se L i f r e g e m e n- Västmanland, C. O. K. Lifregementets dragonkår. tets dragoner. Lifregementets grenadjärer (nT 3), till 8 dec. 1904 kalladt Lifregementet till fot, bildades 1893 af Lifregementets grenadjärkår (se d. o.) och Närkes regemente (se d. o.), hvilket senare dit afliimnade 512 nummer i Örebro och 143 i Värmlands län. Genom vakanssättning sattes regementet på 1,000 nummer. Det erhåller numera sitt värnpliktiga manskap från Örebro och till någon del från Värmlands län. Dess mötesplats är Sanna hed, nära Hallsbergs järnvägsstation, dess chefsstation Örebro, dit det skall förläggas, sannolikt hDsten 1912. Litt.: "Kungl. Lifregementets grenadierers historia" (1906). C. O. N. Lifregementets grenadjärkår (n:r 3), som vid Lif-regementenas delning (1791) kallades L i f r e g e-mentsbrigadens lätta infanteribataljon, fick 1804 sitt ofvan anförda namn. Dess styrka uppgick därefter till 4 kompanier med 500 nummer, indelade i Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Dess mötesplats var U t n ä s löt, nära Strömsholm, dess chefsstation Västerås. Kåren uppgick 1893 i Lifregementet till fot (se Lifregementets grenadjärer). C. O. N. Lifregementets husarer (n:r 3) kallades vid Lifregementets delning (1791) Lifregementsbri-gadens lätta dragon k år, fick 1796 namnet Lifregementets husarkår och 1893 sitt nuv. namn. 1833 sattes kåren på 5 skvadroner med 500 nummer, indelade 25 i Västmanlands, 335 i Örebro, 15 i Södermanlands och 125 i Skaraborgs län. Af de 500 numren höllos 40 jämte 15 hästnummer vakanta. Kårens mötesplats var Sanna hed, nära Hallsbergs järnvägsstation (Örebro för rekryt-mötet). Regementet, som kåren numera vanligen kallas, är sedan 1902 förlagdt i S k ö f d e och erhåller sitt värnpliktiga manskap från Tredje arméfördelningens område (Västergötland, Dalsland och Bohuslän). C. O. N. Lifregementets husarkår. Se Lifregementets husarer. Lifregementets värfvade infanteri. Se Göta l i f g a r d e. Lifregementet till fot. Se Lifregementets grenadjärer. Lifregementsbrigaden bildades 1791 af de tre kårer, i hvilka Lifregementet (se d. o.) delades, och en tid hörde dit äfven den värfvade bataljon, som utbrutits ur Änkedrottningens lifregemente och af hvilken nuv. Göta lifgarde uppkommit. Brigaden ställdes under befäl af hertig Karl af Södermanland och upplöstes som sådan vid hans tronbestigning 1809. c. o. N. Lifregementsbrigadens lätta dragonkår. Se Lifregementets husarer. Lifregementsbrigadens lätta infanteribataljon. Se Lifregementets grenadjärkår. Lifregementsbrigadens kyrassiärkår. Se Lifregementets dragoner. Lifrustkammaren och därmed förenade samlingar, en svensk statssamling, uppställd i Nordiska museets stora hall, Stockholm. Samlingen utgöres af den gamla k. Rustkammaren och Klädkamma-