konsekvent och ihärdig vård och behandling bota dem för deras svåra och farliga sjukdom. Asylen tillkom 1900 på professor Edvard W eländers initiativ och utgjordes från början endast af en liten byggnad (gamla tullstugan vid Kungsholms tull) på 5 rum och kök med utrymme för 12-14 barn. Sedan stadsfullmäktige i Stockholm 1906 upplåtit byggnadstomt åt Lilla hemmet, i Stadshagen nära S:t Görans sjukhus, uppfördes där en större byggnad (se fig.), som invigdes för ändamålet 18 sept. 1910 och rymmer 50--60 barn. Barnen vårdas kostnadsfritt, till dess att alla sjukdomstecken försvunnit, hvilket vanligtvis kräfver en tid af 3--4 år, hvarefter de, såvidt möjligt, utlämnas till goda fosterföräldrar i de fall, då mödrarna själfva ej kunna taga vård om dem. R. W. Lilla hjärnan, anat. o. fysiol. Se Hjärnan, sp 829. Lilla hunden. Se Hunden, astron. Lilla igelkottspinnaren, zool. Se Igelkottspinnare. Lilla Iser, flod. Se Iser. Lilla Isie, socken i Malmöhus län, Vcmmcnhögs härad. 893 har. 733 inv. (1910). Annex till östra Torp, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Lilla jakten. Se Jakt, sp. 1201. Lilla jul. Se Kyndelsmässa. Lilla justitiekonseljen, statsr. Se Statsråd. Lilla Kabarda, bergland. Se Kabarda. Lilla kantnålen, zool. Se Kantnål. Lilla Kapela, bergskedja. Se Kapela. Lilla Karakul, sjö. Se Karakul. Lilla Karlsö. Se Karlsöarna. Lilla Keiön. Se Keiöarna. Lilla kejsarrätten. Se Kejsarrätt. Lilla kirurgien. Se Fältskär. Lilla Kokel [ka-], flod. Se Kökel. Lilla korsnäbben, zool. Se Korsnäbbsläktet, sp. 1095-96. Lilla kreditivet. Se Kreditiv 3. Lilla kretsloppet, med. Se Blodomlopp och Colombo. Lilla kriget, vanlig benämning på de krigsrörelser, som falla utom det egentliga krigets område och icke af se ett omedelbart besegrande af fienden. Se Krig. Lilla krusbärsstekeln, zool. Se Krusbärsstekeln, sp. 94. Lilla Kumanien, landområde. Se Kumanien. Lilla kungsfisken, zool. Se Kungsfisksläktet, sp. 259. Lilla kärrhönan, zool. Se Härrhönssläktet, sp. 596. Lilla lejonet, astron. Se Lejonet. Lilla lervagnen, indiskt drama. Se Indiens språk och litteratur, sp. 539 och 555. Lilla Luleälf. Se Lule älf. Lilla Malma, socken i Södermanlands län, Villåttinge härad. 8,096 har. 1,324 inv. (1910). Annex till Dunker, Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt. Lilla Mellösa, socken i Södermanlands län. Villåttinge härad. 12,504 har. 2,536 inv. (1910). L. bildar med Flen ett alternerande konsistoriellt och till domänen Stenhammar patronelit pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt. Lilla Namalandet. Se Hottentotter, sp. 1158. Lilla Nefud, öken. Se Dehna, sp. 25. Lilla ofreden kallas i Finlands historia den tid af ryskt välde, som under kriget 1741--43 följde efter kapitulationen i Helsingfors 24 aug. 1742 intill freden i Åbo 7 aug. 1743. Förvaltningen leddes af Balthasar v. Campenhausen som rysk generalguvernör. Landet behandlades vida mildare än under "Stora ofreden", men våld och utpressning förekommo dock, i synnerhet i sydvästra Finlands skärgårdssocknar. M. G. S. Lilla oktaven, mus., äfven kallad den ostrukna oktaven, den andra i ordningen efter den på pianot lägsta 1. kontraoktaven. Tonernas namn skrifvas med lilla alfabetet: c d e f g a h. Jfr Oktav. A. L.* Lilla parlamentet. Se Barebone. Lilla Rengen. Se Rengen. Lilla rimkrönikan. Se Rimkrönikorna. Lill-Armenien. Se Armenien, sp. 14. Lilla Rågö. Se Estsvenskar och Rågö. Lilla Sankt Bernhard, pass. Se Alpvägar och Bernhard, S:t. Lilla Schütt, ö. Se Donau, sp. 708. Lilla sidan (ty. Kleinseite), stadsdel. Se Prag. Lilla Slafsjön. Se Slafsjön. Lilla Slågarp, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 1,719 har. 845 inv. (1910). Annex till Stora Slågarp, Lunds stift, Skytts kontrakt. Lilla snabelsvärmaren, zool. Se Deilephila. Lilla Spanien. Se Haiti, sp. 1057. Lilla Stäket. Se Almare Stäke. Lilla sällskapet, en i Petersenska huset, vid Munkbron i Stockholm, 1814--40 existerande sällskapsklubb, hvars ledamotsantal ej skulle få of verstiga 300. Lilla teatern. Se Stockholms teatrar. Lilla Tibet. Se Baltistan. Lilla Tiveden, bergstrakten mellan Unden och Viken i norra Västergötland. Wbg. Lilla tullen (Landtullen). Se Tull. Lilla vattenormen, astron. Se Hydrus. Lilla Volga, flod. Se Kama. Lilla Värmelen. Se Värmelen. Lilla Värtan. Se Värtan. Lille [līl], flam. Ryssel [re'jsel], hufvudstad i franska dep. Nord, förnämsta fästningen och industriorten i norra Frankrike, ligger vid den kanaliserade Deules förening med Lys och vid Sensée-kanalen, 11 km. från belgiska gränsen. 196,624 inv. (1906; i hela kommunen 205,602 inv.). Före 1858 hade staden elliptisk form och var tätt omsluten af en gammal fästningsvall, som förhindrade dess utvidgning. Men sedan dess har vallen på södra sidan raserats; grafvarna ha igenlagts, och deras plats intages nu af den stora Boulevard de la Liberté. De moderna befästningarna omfatta öfver tjugu detacherade fort och batterier i en omkrets af omkr. 35 km. Stadens område mer än fördubblades därigenom, att inom enceinten intogos kommunerna Esquermes, Wazemmes och Moulins-Lille. Den nya stadsdelen eger vackra bulevarder och öppna platser samt bildar en angenäm kontrast till den dystra gamla staden. Utanför enceinten omge folkrika förstäder staden på alla sidor. Rifningen af vallen på norra och östra sidan af staden, som på dessa sidor fortsättes af förstäderna La Madeleine, S:t Maurice och Fives, kommer densamma att utsträcka sig i