fiskeläget, det n. därom nära hamnen uppvuxna fabriksområdet samt den söderut belägna villastaden, delvis en förstad till Malmö och sommarbostad för Malmöbor. Fisket, hufvudsakligen af sill, men därjämte af flundra, torsk och ål samt räkor, drifves dels af inbyggarna själfva, dels af långväga fiskare från sydskånska fiskelägen eller från Blekingekusten. De båda senare delarna af samhället ha uppstått efter 1871, då Skånska cementaktiebolaget bildades, med i Sverige exempellös hastighet, hvartill i främsta rummet bidragit det intresse och tillmötesgående, som de under disponenten R. F. Bergs (se denne, d. 1907) ledning stående bolagen samt andra markegare visat genom markupplåtelse och pekuniär hjälp vid arbetarnas sträfvan att skaffa sig egna hem. Det var ingenjör Berg, som ledde samhällets lokala och sociala uppbyggande, på samma gång personligen verkande och inverkande in i de minsta vrår och detaljer. Platsen är mycket regelbundet anlagd med breda gator och bebyggd med mestadels en- och tvåvåningshus på större eller mindre trädgårdstomter inbäddade i grönska, så att det hela mer än något annat samhälle i vårt land motsvarar en engelsk trädgårdsstad, gynnadt som det är af varm och bördig jordmån. Jämte egna hem finnas ock några fabrikerna tillhöriga, som mot hyra upplåtas till arbetare och arbetsledare. De stora öppna platserna ha försetts med planteringar, och parker ha anlagts. Ett omnämnande förtjänar den s. k. kyrkgrottan, ett gammalt öfvergifvet kalkbrott, som planterats och ordnats och användes vanligen för religiösa sammankomster (för detta ändamål invigd 1898 af biskop Billing) eller andra möten och föredrag. Brandväsendet har ordnats på mönstergillt sätt; kloakledning och gasbelysning ha införts, skolväsendet förfogar öfver 8 skolhus, hvilkas taxeringsvärde 1910 uppgick till 189,000 kr., skolkökskurser ha anordnats. Ett jordområde af 17,5 har inköptes 1897, hvarpå en mönstergill fattiggård anlagts. Distriktläkare är anställd sedan 1S98, apotek finnes sedan 1902. Ett stort badhus är byggdt i sjön s. om hamnen. En 5 km. lång järnväg, nu den mest vinstgifvande i vårt land (114 kr. inkomst pr dag och bankm. 1910; nettoinkomst pr dag och bankm. kr. 46:68 1908), byggd alldeles utmed strandbrädden, förenar sedan 1889 L. med Malmö (förslag föreligger 1911 att flytta järnvägen från strandbrädden och sträcka den v. om Malmö till Kulladals station samt därifrån s. om staden öfver Östervärns station sätta den i förbindelse med statens järnvägsstation), och en spårvägslinje går från järnvägsstationen till badhuset. Starkt påtänkt är elektrisk spårvägsförbindelse med Malmö. 1881 bildades L:s hamn-a.-b., som fått 17,500 kr. i statsanslag och fick en första bassäng färdig 1884 och fiskarhamnen 1887. I sitt nuv. skick, efter 1904, har hamnen 4 bassänger efter pirsystem, skyddade af en mer än 1 km. lång vågbrytare. Hela hamnområdet, utfylldt på den låga stranden och till allra största delen utanför sjögränsen, har en ytvidd af 60 har, hvaraf 20 utgöras af 6 m. djupa bassänger. Kajsträckan har en längd af 3 km. Sjöfarten är ganska liflig; antalet ankomna fartyg 1909 var 1,447 om 123,384 ton, hvaraf 60,712 i inrikes och 62,672 i utrikes fart. Afgifter för fartyg och varor voro 47,766 kr. Antalet handtverkare var 52 med 85 arbetare och en inkomst af handtverksdriften af 59,300 kr., antalet handlande 74 med 65 biträden och en för bevillning tax. inkomst af 81,115 kr. L. är ett af Skånes största industrisamhällen, urspr. med kalkstenen som förutsättning. Vid L. går Saltholmskalken upp helt nära jordytan och har tillgodogjorts sedan lång tid tillbaka. Ett kalkbruk anlades 1623 af tre holländare, men öfvergick senare till danskar; det indrogs 1659 till svenska kronan och utarrenderades, men drefs lamt och var tidtals nedlagdt. 1729 såldes det till släkten Suell och öfvergick sedan genom gifte till släkten Kockum, hos hvilken det kvarstannade till 1871, då det jämte Lomma tegelbruk inköptes af det nybildade Skånska cement a.-b., hvilket blef af afgörande betydelse för samhället. Ett par andra bolag, Annetorps kalkbrotts a.-b. (1866) och Malmö kalkbrotts a.-b. (1870), uppgingo 1884 i ett nytt bolag, A.-b. förenade kalkbrotten, i hvilket Skånska cement-a.-b. eger hälften. Cementbolaget, som hade en cementfabrik vid Lomma, anlade 1888 en cementfabrik i L. (den i Lomma nedlades definitivt 1905); dess fastigheter inom köpingen voro 1910 tax. till 2,236,500 kr., och den hade tills. med A.-b. förenade kalkbrotten 840 arb. (de fleste fastighetsegare) och ett tillverkningsvärde af 2,8 mill. kr. 1909. Andra stora industrier äro A.-b. förenade kalkbrotten (tax.-v. 458,200, aktiekap. 450,000 kr.), hvars hela område med kalkbrott och allt är utarrenderadt till det föregående och hvars verksamhet således drifves helt i förening med detta, Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriks a.-b:s fabrik (anlagd 1903, tax.-v. 1 mill. kr.), Sydsvenska gjuteri-a.-b:s gjuteri och mek. verkstad (tax.-v. 200,000 kr.), A.-b. Malmö snickerifabriks anläggning, som nedbrann i juni 1911. Inalles funnos 1909 27 fabriker med 1,354 arbetare och ett tillverkningsvärde af 5,68 mill. kr. Platsen har vidare afdelningskontor af bank a.-b. Södra Sverige samt tull- och poststation. Kyrkan låg urspr. i Hyllie by, 4 km. från L., men då den skulle rifvas, ingick samhället med ansökan till K. M:t att få förlägga den nya kyrkan närmare L. såsom hufvudplatsen i socknen, hvarefter ny kyrka byggdes å n:r 7 Hyllie, 10 min. väg från L., och invigdes 1890. L.-Hyllie är annex till Bunkeflo med en i L. bosatt kyrkoadjunkt. En valnämnd, i hvilken L:s samhälle insätter 2, cementbolaget 2 och snickerifabriken 1 medlem, kallar prästmän i hela riket och uppför på förslag tre, bland hvilka församlingen har att välja. L. blef municipalsamhälle enl. k. br. 27 aug. och 10 sept. 1886 med ett område af 130 har, detta utvidgades genom k. br. 7 juni 1901 -- med ett större område inom Hyllie socken och med en mellan Malmö stads egor och Hyllie socken framskjutande jordremsa af Fosie socken -- till 730,98 har. Genom k. br. 15 sept. 1905 blef L. köping med 1906 års ingång, då öfriga delar af Hyllie socken lades till densamma. Enl. k. br. 17 aug. 1910 tillämpas ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser rör. stad inom köpingens hela område. Hos K. M:t gjord ansökan om L:s inkorporering med Malmö stad biträddes 8 sept. 1911 af Malmö stadsfullmäktige med en rösts majoritet. Se uppsats af G. Stjernström i "Social tidskrift" 1906 och 1907. Wbg. Limina apostolorum (lat., "apostlatrösklarna") kallar den katolska teologien Roms kyrkor, i syn-