Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lima ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
earl af Limerick), är vackert och regelbundet
byggd. L. är säte för en anglikansk och katolsk
biskop samt har utom den protestantiska katedralen
(byggd 1142–80, ombyggd 1490) och den katolska
(byggd 1860) nära 20 gudstjänstlokaler, tillhörande
olika bekännelser och många kloster. Invånarnas
antal uppgick 1911 till 38,403. Näst Dublin,
Belfast och Cork är L. den folkrikaste staden
på Irland. Den förr betydande industrien är nu
mestadels inskränkt till mejeri- och kvarnindustri
samt tillverkning af kondenserad mjölk och inpackning
af fläsk. Därjämte finnas bryggerier, brännerier och
garfverier. Laxfisket i Shannon, för hvilket L. är ett
af hufvudsätena, är det värdefullaste på Irland. –
L. är en urgammal stad. Sedan midten af 800-talet
tillhörde det danskarna. Från 1106 till 1174, då
det eröfrades af engelsmännen, var det hufvudstad i
konungariket Thomond l. Norra Munster. Konung Johan af
England byggde 1210 ett fast slott, och senare ökades
befästningarna, så att L. från 1400-talet till 1760,
då dessa refvos, var en af de starkaste fästningar i
landet.
(J. F. N.)
Limerickvers (se Limerick), ett slags burleskt epigram
i fyra verser, hvilket skall ha fått sitt namn på
grund af att det först bragtes till popularitet af
en Edward Lear i Irland och att i hvarje upprepades
frågan: "will you come up to Limerick?". Innehållet
är nonsens och ett öfverraskande rim, ofta på ett
ortsnamn, hufvudsaken. Som exempel på de svenska
efterbildningarna må anföras:
Det var en ung flicka i Ume,
som fadern fick lof ta i tu me’;
hon valde till fästman en afdankad prästman,
som stadens bodknoddar va du me’.
R-n B.
Limerno Pitocco [-me’rnå pitå’kå]. Se Folengo, G.
Limes (lat., gräns, gränslinje). 1. Arkeol.,
en omkr. 550 km. lång befästningslinje mellan
det romerska väldet och germanernas område,
påbörjad af romerske kejsaren Domitianus (81–96)
och fortsatt af hans efterträdare t. o. m. Caracalla
(211–217). Den s. k. limes germanicus sträckte sig
från Rheinbrohl vid Rhen öfver Ems–Grüningen till
Lorch, limes raeticus därifrån mot öster till Donau,
limes pannonicus vidare längs denna flod. Urspr. en
fortlöpande palissadlinje med trätorn, förändrades
den sedermera till jordvall med framförliggande
graf eller till mur, hvarjämte kastell af sten
uppfördes (mest bekant af dessa delvis väl bibehållna
befästa läger är Saalburg, se d. o., nära Homburg),
förbundna medels vägar sinsemellan och med inre
delar af romerska riket. Flera kastell voro
afsedda för en hel legion, så t. ex. Vindobōna,
det nuv. Wien. Tyska riket och Österrike ha
låtit genom den s. k. limeskommissionen anställa
gräfningar; äfven i Ungern har man intresserat
sig för liknande undersökningar. Se vidare
Agri decumates, Castra, Erbach och Germaner,
sp. 1039. – Litt.: Sarwey och Hettner, "Der
obergermanische und rhätische Limes des römerreichs"
(1894–1911). - 2. Mat., gränsvärde (se d. o.).
1. H. Sgn.
Lime sinks [lai’m siŋks], eng. Se Florida, sp. 630.
Limeskommissionen. Se Limes 1.
Limestone fall [lai’mståun få’l], eng. Se Koksoak.
Limetta-olja, bot. farm. Se Citrus, sp. 358.
Limfjorden (namnet härledes antingen från fnod. limar,
grenar, eller från da. lim, kalk), en i Jylland
djupt inskjutande fjord af Kattegatt, som, efter
genombrottet (1825) vid Agger (se Agger-Tange), är
förbunden med Nordsjön, så att Jyllands nordligaste
del (Vendsyssel och Thy) egentligen liksom i
forntiden är en ö (se kartan till art. Danmark). L:s
längd är 180 km., dess areal 1,700 kvkm. I sin början,
vid köpingen Hals, är fjorden endast 3–4 m. djup;
sedermera stiger djupet till 8–16 m. Till Aalborg,
26 km., är bredden endast 625 m.; men där vidgar
sig fjorden till den första s. k. "bredningen", Nibe
bredning, med öarna Gjöl och Öland. Därifrån leder
Aggersund in i Lögstör bredning, som i närheten af
köpingen Lögstör är så grund, att man 1857–61 till
sjöfartens främjande gräfde en kanal genom fastlandet
(Fredrik VII:s kanal). Lögstör brednings södra del,
Liv bredning, innesluter öarna Livö och Fuur. I
n. skjuter en vik, den starkt igensandade Bygholms
vejle (Bygholms vadställe), in mellan Vendsyssel
och Thy upp emot Bulbjerg, i s. leder Hvalpsund till
Skivefjorden, och i v. delar L. sig omkring den stora
ön Mors i två armar. Den ena af dessa, Feggesund,
går n. om Mors samt leder in till Thisted bredning,
Yilsund och Næssund; den andra, Sallingsund, går
ö. om nämnda ö. De båda armarna förena sig s. om
Mors, omsluta Jegindö och bilda i s. den stora
Venöbukten. Genom Oddesund kommer man därefter
in i Nissum bredning, som endast genom Harboöre
skiljes från Nordsjön. 1879 öppnades en järnvägsbro
öfver L., mellan Aalborg och Nörresundby. Öfver
Sallingsund finns det ångfärja för järnvägen mellan
Skive och Nyköbing på Mors, öfver Oddesund för
järnvägen mellan Struer och Thisted. – Fisket i
L., som delvis försämrades efter det ofvannämnda
genombrottet, har sedermera åter tilltagit. På
1860-talet anlades ostronbankar, som nu ge rikt
utbyte. På fjorden eger liflig ångbåtstrafik rum.
E. Ebg.
Limfärger, olika slags färgämnen, fint fördelade i
limvatten.
Limfärgsmålning. Se Temperamåleri.
Limgördel för hämmande af vissa insekters
härjningar. Se Cheimatobia.
Limhamn, fr. o. m. 1906 köping i Malmöhus län,
5 km. s. v. om Malmö, omfattande hela Hyllie
socken samt delar af Fosie socken, tills. 1,008
har. 9,127 inv. (1910). Sammanlagda taxeringsvärdet
å fastigheter var 1910 15,214,200 kr., hvaraf
1,272,100 kr. å jordbruksfastighet och 911,000 kr. å
bevillningsfria fastigheter. Den taxerade inkomsten
var s. å. 2,953,618 kr. enl. bevillningsförordn. och
1,959,300 kr. enl. inkomstskatteförordn. Tillgångarna
upptogos s. å. till 974,968,70 kr., skulderna
till 976,811,98 kr. Utdebiteringen för 1911 var
6,50 kr. per bevillningskrona. Köpingen ligger
på och bredvid den s. k. Järavallen (se d. o.),
som nu till följd af byggnadsverksamheten och
under tillgodogörandet af kalkstenen utjämnats,
men en icke obetydlig del af L:s område har genom
utfyllning eröfrats från hafvet. Urspr. var platsen
ett fiskeläge nedanför vallen, men den består numera
af tre hufvuddelar: det gamla, regelbundet byggda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0302.html
