earl af Limerick), är vackert och regelbundet byggd. L. är säte för en anglikansk och katolsk biskop samt har utom den protestantiska katedralen (byggd 1142--80, ombyggd 1490) och den katolska (byggd 1860) nära 20 gudstjänstlokaler, tillhörande olika bekännelser och många kloster. Invånarnas antal uppgick 1911 till 38,403. Näst Dublin, Belfast och Cork är L. den folkrikaste staden på Irland. Den förr betydande industrien är nu mestadels inskränkt till mejeri- och kvarnindustri samt tillverkning af kondenserad mjölk och inpackning af fläsk. Därjämte finnas bryggerier, brännerier och garfverier. Laxfisket i Shannon, för hvilket L. är ett af hufvudsätena, är det värdefullaste på Irland. -- L. är en urgammal stad. Sedan midten af 800-talet tillhörde det danskarna. Från 1106 till 1174, då det eröfrades af engelsmännen, var det hufvudstad i konungariket Thomond l. Norra Munster. Konung Johan af England byggde 1210 ett fast slott, och senare ökades befästningarna, så att L. från 1400-talet till 1760, då dessa refvos, var en af de starkaste fästningar i landet. (J. F. N.) Limerickvers (se Limerick), ett slags burleskt epigram i fyra verser, hvilket skall ha fått sitt namn på grund af att det först bragtes till popularitet af en Edward Lear i Irland och att i hvarje upprepades frågan: "will you come up to Limerick?". Innehållet är nonsens och ett öfverraskande rim, ofta på ett ortsnamn, hufvudsaken. Som exempel på de svenska efterbildningarna må anföras: <poem> Det var en ung flicka i Ume, som fadern fick lof ta i tu me'; hon valde till fästman en afdankad prästman, som stadens bodknoddar va du me'. </poem> R-n B. Limerno Pitocco [-me'rnå pitå'kå]. Se Folengo, G. Limes (lat., gräns, gränslinje). 1. Arkeol., en omkr. 550 km. lång befästningslinje mellan det romerska väldet och germanernas område, påbörjad af romerske kejsaren Domitianus (81--96) och fortsatt af hans efterträdare t. o. m. Caracalla (211--217). Den s. k. limes germanicus sträckte sig från Rheinbrohl vid Rhen öfver Ems--Grüningen till Lorch, limes raeticus därifrån mot öster till Donau, limes pannonicus vidare längs denna flod. Urspr. en fortlöpande palissadlinje med trätorn, förändrades den sedermera till jordvall med framförliggande graf eller till mur, hvarjämte kastell af sten uppfördes (mest bekant af dessa delvis väl bibehållna befästa läger är Saalburg, se d. o., nära Homburg), förbundna medels vägar sinsemellan och med inre delar af romerska riket. Flera kastell voro afsedda för en hel legion, så t. ex. Vindobōna, det nuv. Wien. Tyska riket och Österrike ha låtit genom den s. k. limeskommissionen anställa gräfningar; äfven i Ungern har man intresserat sig för liknande undersökningar. Se vidare Agri decumates, Castra, Erbach och Germaner, sp. 1039. -- Litt.: Sarwey och Hettner, "Der obergermanische und rhätische Limes des römerreichs" (1894--1911). - 2. Mat., gränsvärde (se d. o.). 1. H. Sgn. Lime sinks [lai'm siŋks], eng. Se Florida, sp. 630. Limeskommissionen. Se Limes 1. Limestone fall [lai'mståun få'l], eng. Se Koksoak. Limetta-olja, bot. farm. Se Citrus, sp. 358. Limfjorden (namnet härledes antingen från fnod. limar, grenar, eller från da. lim, kalk), en i Jylland djupt inskjutande fjord af Kattegatt, som, efter genombrottet (1825) vid Agger (se Agger-Tange), är förbunden med Nordsjön, så att Jyllands nordligaste del (Vendsyssel och Thy) egentligen liksom i forntiden är en ö (se kartan till art. Danmark). L:s längd är 180 km., dess areal 1,700 kvkm. I sin början, vid köpingen Hals, är fjorden endast 3--4 m. djup; sedermera stiger djupet till 8--16 m. Till Aalborg, 26 km., är bredden endast 625 m.; men där vidgar sig fjorden till den första s. k. "bredningen", Nibe bredning, med öarna Gjöl och Öland. Därifrån leder Aggersund in i Lögstör bredning, som i närheten af köpingen Lögstör är så grund, att man 1857--61 till sjöfartens främjande gräfde en kanal genom fastlandet (Fredrik VII:s kanal). Lögstör brednings södra del, Liv bredning, innesluter öarna Livö och Fuur. I n. skjuter en vik, den starkt igensandade Bygholms vejle (Bygholms vadställe), in mellan Vendsyssel och Thy upp emot Bulbjerg, i s. leder Hvalpsund till Skivefjorden, och i v. delar L. sig omkring den stora ön Mors i två armar. Den ena af dessa, Feggesund, går n. om Mors samt leder in till Thisted bredning, Yilsund och Næssund; den andra, Sallingsund, går ö. om nämnda ö. De båda armarna förena sig s. om Mors, omsluta Jegindö och bilda i s. den stora Venöbukten. Genom Oddesund kommer man därefter in i Nissum bredning, som endast genom Harboöre skiljes från Nordsjön. 1879 öppnades en järnvägsbro öfver L., mellan Aalborg och Nörresundby. Öfver Sallingsund finns det ångfärja för järnvägen mellan Skive och Nyköbing på Mors, öfver Oddesund för järnvägen mellan Struer och Thisted. -- Fisket i L., som delvis försämrades efter det ofvannämnda genombrottet, har sedermera åter tilltagit. På 1860-talet anlades ostronbankar, som nu ge rikt utbyte. På fjorden eger liflig ångbåtstrafik rum. E. Ebg. Limfärger, olika slags färgämnen, fint fördelade i limvatten. Limfärgsmålning. Se Temperamåleri. Limgördel för hämmande af vissa insekters härjningar. Se Cheimatobia. Limhamn, fr. o. m. 1906 köping i Malmöhus län, 5 km. s. v. om Malmö, omfattande hela Hyllie socken samt delar af Fosie socken, tills. 1,008 har. 9,127 inv. (1910). Sammanlagda taxeringsvärdet å fastigheter var 1910 15,214,200 kr., hvaraf 1,272,100 kr. å jordbruksfastighet och 911,000 kr. å bevillningsfria fastigheter. Den taxerade inkomsten var s. å. 2,953,618 kr. enl. bevillningsförordn. och 1,959,300 kr. enl. inkomstskatteförordn. Tillgångarna upptogos s. å. till 974,968,70 kr., skulderna till 976,811,98 kr. Utdebiteringen för 1911 var 6,50 kr. per bevillningskrona. Köpingen ligger på och bredvid den s. k. Järavallen (se d. o.), som nu till följd af byggnadsverksamheten och under tillgodogörandet af kalkstenen utjämnats, men en icke obetydlig del af L:s område har genom utfyllning eröfrats från hafvet. Urspr. var platsen ett fiskeläge nedanför vallen, men den består numera af tre hufvuddelar: det gamla, regelbundet byggda