Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 553-554 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limingo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

553 Limnader–Limonad 554

Limnader (af grek. li′mne, sjö), grek. myt.,
nymfer, som bodde i sjöar och träsk.

Limnæa, zool. Se Dammsnäckor.

Limnæa ovata.

Limnæahafvet, geol., det mindre salta skede i
Baltiska hafvets postglaciala historia, som följer efter Litorinahafvet (se d. o.). Limnæa ovata f. baltica (se fig.) m. fl. bräckvattensformer efterträdde då Litorinorna och andra Litorinahafvets mera saltfordrande arter.
H. M–e.

Limnæus truncartulus 1. Limnæa truncatula, zool. Se Distomum, sp. 532.

Li’mnai (grek., träsk eller sumptrakt), stadsdel i
det forna Aten. Se Lenaion.

Limnanthaceæ, bot., en liten växtfamilj af serien
Sapindales. Limnanthes Douglasii är en nedliggan-de,
enårig ört med delade blad och gula blommor; den
härstammar från Kalifornien och odlas som prydnadsväxt
i trädgårdar. Jfr Gr u in ales. G.L-m.

Limna’nthemum, bot. Se Gentianacese.

Limnanthes, bot. Se Limnanthaceae.

Limnell, Per Emanuel, målare, f. 24 mars 1764
(enl. annan uppgift 27 mars 1766) i Karlskrona,
den adertonde i ordningen af nitton helsyskon,
d. 2 mars 1861 invid Stockholm. Efter att någon
tid ha arbetat i faderns och sedan i styfmoderns
målarverkstad kom han våren 1784 till Stockholm och
blef där anställd vid k. teaterns dekorationsmål
arverkstad. Desprez antog honom 1791 till ordinarie
dekorationsmålare, en befattning, som han skötte
till långt inpå 1800-talet under Brusells och Hjelms
ledning. 1799 blef han mästare i målår-ämbetet. I
konstakademien var han elev redan 1796 och deltog i
årets utställning. 1799 utställde han Gustaf II Adolfs
död i slaget vid Luizen, en komposition, som ej lär
ha saknat förtjänst. L. öfvergaf snart oljefärgen
och egnade sig uteslutande åt akvarellen. Efter att
1802 ha blifvit agré kallades L. 1803 till led. af
konstakademien, sannolikt på grund af de teckningar
han samtidigt utförde till den franska upplagan af
Gustaf III:s skrifter, hvilka graverades i Paris, samt
blef 1812 professor vid densamma. Han fortplantade
där de antikiserande traditionerna. L:s många
historiska, romantiska eller allegoriska akvareller
vittna om rörlig fantasi, men teckningen är ytlig
och karaktärslöst konventionell. Han dekorerade
våningar, äfven å Rosendal och Rosersberg, och gjorde
dekorativa anordningar vid några tillfällen. Vid
k. teatern tjänstgjorde han spelaren 1836-38 som
"dekoratör" (anordnare af dekorationsväsendet). Två
af hans akvarellkompositioner, Gustaf Adolf vid
Leipzig och Gustaf Adolf vid Liitzen (utförda
1810), kommo genom Karl XV:s testamente till
statens konstsamlingar. L. var medlem af Götiska
förbundet. - Äfven L:s son Axel Emanuel L.,
f. 1792, d. 1830, var målare, likaså dottern Anna
Maria L., f. 1804, d. 1847, elev af Fahlcrantz.
-rn.*

Limnetisk, bot. Se Plankton.

Limni, Limno. Se Lemnos.

Limnigräf, hydrogr. Se L i m n i m e t e r.

Limniméter (af grek. Wmne, sjö, och meftron, mått),
hydrogr., instrument för uppmätning af vattenståndet,
pegel; en själfregistrerande dylik vattenståndsmätare
benämnes l i m n i g r a f " (af grek. gra’féln,
skrifva).

(af grek. Wmne, sjö), härrörande från färskvatten,
sötvattens-. - L i m n i s k a bildningar, geol., i
söt- eller färskvattensbassänger bildade aflagringar.
E. E.

LimnobPjdae, zool. Se H a r k r a n k a r.

Limnobiös, bot.t zool. Se Korologi.

Limno’bium (af grek. li’mne, sjö/och biros, lif),
bot. Se Amblystegium.

Limnokalcit (af grek. Wmne, sjö, och lat. calx, kalk),
Sötvattenskalk, petrogr., ett slags kalktuff, ofta
rik på skal af sötvattensmollusker och landsnäckor. Se
K a l k t u f f. E. E.

Limnologi (af grek. li’mne, sjö, och lo’gös,
lära), hydrogr., läran om sjöarnas bildning,
fysikaliska och kemiska förhållanden samt
betingelser för anima-liskt och vegetabiliskt lif.
G. H–r.

Limoges [-maj], hufvudstad i franska dep. Haute-Vienne
och i forna prov. Limousin, ligger amfiteatraliskt
vid Vienne, vid foten af och på en kulle. 75,906
inv. (1906; som kommun 88,597 inv.). Det är en
oregelbundet och trångt byggd ort, som först i nyare
tid blifvit något moderniserad, sedan de gamla tornen
och murarna bort-tagits och bulevarder anlagts. Staden
är säte för en biskop, generalkommandot för 12:e
armékåren, en appellationsdomstol m. ni. Af offentliga
byggnader utmärka sig den under 1200-talet påbörjade,
men först 1890 fullbordade katedralen (S:t Étienne)
och det 1787 byggda biskopspalatset, med härliga
terrassträdgårdar. Äfven har staden att uppvisa flera
intressanta medeltidsbyggnader. Där finnas statyer af
Jourdan, Gay-Lussac och presidenten Carnot. L. har
lycée, teologiskt seminarium, förberedande skola i
medicin och farmaci, statsskola för dekorativ konst,
keramiskt museum samt flera lärda sällskap. Främst
bland industrigrenarna står porslinsfabrikationen,
som jämte porslinsmålning sysselsätter omkr. 6,000
människor; tillverkningsvärdet af porslinsvaror är
omkr. 12 mill. frcs årligen. Den under 1300-1700-talen
blomstrande emalje-ringskonsten, förfärdigandet af de
under namnet limosiner L émaux de L. (Limogesemaljer;
se Emalj 3, B) bekanta emaljarbetena, har i slutet
af 1800-talet väckts till nytt lif efter att
alldeles ha legat nere. Därjämte idkas i större
skala boktryck och ylleindustri, tillverkning af
skovaror, likörer. – L. är det af Caesar nämnda
Lemovices, senare en tid kalladt Augustoritum.
(J. F. N.)

Limoges-mönster [-måʃ-] kallas de mönster, som
hämtats från de gamla Limoges-emaljerna (se
Emalj 3, B) samt vanligen framställa ornament
och figurer i renässansstil, utförda grått i grått mot
mörkare botten.

Limon (it. limone, citron). Se Citrus.

Limon [limå′n], Puerto L., stad i republiken
Costarica, vid Karibiska hafvet, med väl skyddad
hamn. 5,269 inv. (1909). Stor export af kaffe och
bananer.
J. F. N.

Limonad (it. limona′ta, af limone, citron),
läskedryck, beredd af citron- eller annan fruktsaft, vatten
och socker. – Limonade gazeuse [-na′d
gaṡȫṡ], fr., limonad, försatt med kolsyra, musserande
limonad, ”bruslimonad” (no. brus, ty. brause-limonade).
Den framställes därigenom, att man med
kolsyra försätter en vattenlösning af sirap eller sackarin,
vinsyra och fruktsaft eller frukteter. –
Limonadpulver brukas som tillsats i vatten för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>