553 Limnader--Limonad 554 Limnader (af grek. li′mne, sjö), grek. myt., nymfer, som bodde i sjöar och träsk. Limnæa, zool. Se Dammsnäckor.

Limnæa ovata.

Limnæahafvet, geol., det mindre salta skede i Baltiska hafvets postglaciala historia, som följer efter Litorinahafvet (se d. o.). Limnæa ovata f. baltica (se fig.) m. fl. bräckvattensformer efterträdde då Litorinorna och andra Litorinahafvets mera saltfordrande arter. H. M--e. Limnæus truncartulus 1. Limnæa truncatula, zool. Se Distomum, sp. 532. Li'mnai (grek., träsk eller sumptrakt), stadsdel i det forna Aten. Se Lenaion. Limnanthaceæ, bot., en liten växtfamilj af serien Sapindales. Limnanthes Douglasii är en nedliggan-de, enårig ört med delade blad och gula blommor; den härstammar från Kalifornien och odlas som prydnadsväxt i trädgårdar. Jfr Gr u in ales. G.L-m. Limna'nthemum, bot. Se Gentianacese. Limnanthes, bot. Se Limnanthaceae. Limnell, Per Emanuel, målare, f. 24 mars 1764 (enl. annan uppgift 27 mars 1766) i Karlskrona, den adertonde i ordningen af nitton helsyskon, d. 2 mars 1861 invid Stockholm. Efter att någon tid ha arbetat i faderns och sedan i styfmoderns målarverkstad kom han våren 1784 till Stockholm och blef där anställd vid k. teaterns dekorationsmål arverkstad. Desprez antog honom 1791 till ordinarie dekorationsmålare, en befattning, som han skötte till långt inpå 1800-talet under Brusells och Hjelms ledning. 1799 blef han mästare i målår-ämbetet. I konstakademien var han elev redan 1796 och deltog i årets utställning. 1799 utställde han Gustaf II Adolfs död i slaget vid Luizen, en komposition, som ej lär ha saknat förtjänst. L. öfvergaf snart oljefärgen och egnade sig uteslutande åt akvarellen. Efter att 1802 ha blifvit agré kallades L. 1803 till led. af konstakademien, sannolikt på grund af de teckningar han samtidigt utförde till den franska upplagan af Gustaf III:s skrifter, hvilka graverades i Paris, samt blef 1812 professor vid densamma. Han fortplantade där de antikiserande traditionerna. L:s många historiska, romantiska eller allegoriska akvareller vittna om rörlig fantasi, men teckningen är ytlig och karaktärslöst konventionell. Han dekorerade våningar, äfven å Rosendal och Rosersberg, och gjorde dekorativa anordningar vid några tillfällen. Vid k. teatern tjänstgjorde han spelaren 1836-38 som "dekoratör" (anordnare af dekorationsväsendet). Två af hans akvarellkompositioner, Gustaf Adolf vid Leipzig och Gustaf Adolf vid Liitzen (utförda 1810), kommo genom Karl XV:s testamente till statens konstsamlingar. L. var medlem af Götiska förbundet. - Äfven L:s son Axel Emanuel L., f. 1792, d. 1830, var målare, likaså dottern Anna Maria L., f. 1804, d. 1847, elev af Fahlcrantz. -rn.* Limnetisk, bot. Se Plankton. Limni, Limno. Se Lemnos. Limnigräf, hydrogr. Se L i m n i m e t e r. Limniméter (af grek. Wmne, sjö, och meftron, mått), hydrogr., instrument för uppmätning af vattenståndet, pegel; en själfregistrerande dylik vattenståndsmätare benämnes l i m n i g r a f " (af grek. gra'féln, skrifva). (af grek. Wmne, sjö), härrörande från färskvatten, sötvattens-. - L i m n i s k a bildningar, geol., i söt- eller färskvattensbassänger bildade aflagringar. E. E. LimnobPjdae, zool. Se H a r k r a n k a r. Limnobiös, bot.t zool. Se Korologi. Limno'bium (af grek. li'mne, sjö/och biros, lif), bot. Se Amblystegium. Limnokalcit (af grek. Wmne, sjö, och lat. calx, kalk), Sötvattenskalk, petrogr., ett slags kalktuff, ofta rik på skal af sötvattensmollusker och landsnäckor. Se K a l k t u f f. E. E. Limnologi (af grek. li'mne, sjö, och lo'gös, lära), hydrogr., läran om sjöarnas bildning, fysikaliska och kemiska förhållanden samt betingelser för anima-liskt och vegetabiliskt lif. G. H--r. Limoges [-maj], hufvudstad i franska dep. Haute-Vienne och i forna prov. Limousin, ligger amfiteatraliskt vid Vienne, vid foten af och på en kulle. 75,906 inv. (1906; som kommun 88,597 inv.). Det är en oregelbundet och trångt byggd ort, som först i nyare tid blifvit något moderniserad, sedan de gamla tornen och murarna bort-tagits och bulevarder anlagts. Staden är säte för en biskop, generalkommandot för 12:e armékåren, en appellationsdomstol m. ni. Af offentliga byggnader utmärka sig den under 1200-talet påbörjade, men först 1890 fullbordade katedralen (S:t Étienne) och det 1787 byggda biskopspalatset, med härliga terrassträdgårdar. Äfven har staden att uppvisa flera intressanta medeltidsbyggnader. Där finnas statyer af Jourdan, Gay-Lussac och presidenten Carnot. L. har lycée, teologiskt seminarium, förberedande skola i medicin och farmaci, statsskola för dekorativ konst, keramiskt museum samt flera lärda sällskap. Främst bland industrigrenarna står porslinsfabrikationen, som jämte porslinsmålning sysselsätter omkr. 6,000 människor; tillverkningsvärdet af porslinsvaror är omkr. 12 mill. frcs årligen. Den under 1300-1700-talen blomstrande emalje-ringskonsten, förfärdigandet af de under namnet limosiner L émaux de L. (Limogesemaljer; se Emalj 3, B) bekanta emaljarbetena, har i slutet af 1800-talet väckts till nytt lif efter att alldeles ha legat nere. Därjämte idkas i större skala boktryck och ylleindustri, tillverkning af skovaror, likörer. -- L. är det af Caesar nämnda Lemovices, senare en tid kalladt Augustoritum. (J. F. N.) Limoges-mönster [-måʃ-] kallas de mönster, som hämtats från de gamla Limoges-emaljerna (se Emalj 3, B) samt vanligen framställa ornament och figurer i renässansstil, utförda grått i grått mot mörkare botten. Limon (it. limone, citron). Se Citrus. Limon [limå′n], Puerto L., stad i republiken Costarica, vid Karibiska hafvet, med väl skyddad hamn. 5,269 inv. (1909). Stor export af kaffe och bananer. J. F. N. Limonad (it. limona′ta, af limone, citron), läskedryck, beredd af citron- eller annan fruktsaft, vatten och socker. -- Limonade gazeuse [-na′d gaṡȫṡ], fr., limonad, försatt med kolsyra, musserande limonad, ”bruslimonad” (no. brus, ty. brause-limonade). Den framställes därigenom, att man med kolsyra försätter en vattenlösning af sirap eller sackarin, vinsyra och fruktsaft eller frukteter. -- Limonadpulver brukas som tillsats i vatten för