framställande af limonad och består af socker, vinsyra, natriumbikarbonat, någon fruktessens och färgämne e. d. Limonen, kem., ett flytande kolväte, tillhörande terpencrnas grupp (se Torpen), förekommer i naturen såväl i en optiskt högervridande form (d-liinonen 1. hesperiden) som i en vänstervridande (1-limonen) och i en optiskt inaktiv form. Den senare kallas vanligen dipenten (se d. o.) och finnes, blandad med andra terpener, i många flyktiga oljor, t. ex. maskörtolja, granbarrsolja, peppar-, kamfer-och bergamottolja. Den inaktiva (racemiska) blandningen af limonenerna bildas genom poiymerisation af ett alifatiskt, omättadt kolväte, isopren (se Gummifabrikation, sp. 628), som är en destillationsprodukt af kautschuk. H. E. Limonit (af lat. limus, slam), miner., järnoxid-hy drat, brun järnockra. Hit höra sjö- och myrmalmer. E. E. Limönum, med. fann. Se Citronolja och Git rus, sp. 358. Limösa, zool. Se Långnäbbsläktet. Limose'lla L., bot., ett litet växtsläkte, hörande till fam. Scrophulariacece, underfam. Aniirrhinoidece. På dyiga stränder växer L. aquatica L., ä f j e-brodd, dyört, en liten, nedtryckt, glatt ört, som har långskaftade, smalt tunglika, roscttställda blad, från hvilkas vinklar utgå rotslående refvor. De hvita blommorna sitta ensamma på skaft från bladvecken. Kronan är trattlik, de 4 ståndarna äro nästan lika långa. O. T. S. (G. L-m.) Limosi. Se Katalanska språket, sp. 1254. Limosin [-masa7], franska emaljörer från Limoges. Af de sex kända medlemmarna af familjen L. - Francois, Jean, Joseph, Martin och två med namnet Leonard - är Leonard L., f. omkr. 1505, d. omkr. 1577, den mest bekante. Han var elev af italienske målaren Primaticcio i Fontainebleau. Han utförde vid pass 1,300 porträtt i emalj, oftast signerade L. L. Som hans mästerverk namnes en komplex af porträtt, af Henrik II, Katarina af Medici, Frans I och Eleonora af Österrike (i Salle d'Apollon i Louvre). - J e a n L. är representerad i Stockholms nationalmuseum (ett där befintligt kopparfat med emaljmålning är afbildadt i art. Emalj, sp. 464). G-g N. Limosiner. Se L i m o g e s. Limousin [-mosa'], fordom fransk provins med titel grefskap, bildar nu dep. Corréze, större delen af Haute-Vienne samt mindre delar af Creuse och Dordogne. I forntiden bebodt af de keltiske lemo-vicerna, stod L. sedan 800-talet mest under akvi-tanisk öfverhöghet. Det eröfrades af Filip August 1205, men blef ej fullständigt förenadt med franska kronans besittningar förrän 1589. Hufvudstad var L i m o ge s. (J. F. N.) Limousinboskap [limosä'-; fr. race limoiisine'], en fransk nötkreatursras i prov. Limousin. Färgen är ljusgul eller gulhvit med mörkare schatteringar å hals, bogar och lår. Tecken saknas, men ofta förekomma ljusare ringar kring ögon och mule. Som dragare är denna boskap mycket berömd, men äfven i fråga om snabbvuxenhet och gödförmåga har den på sista tiden uppvisat mycket vackra resultat. Köttet är synnerligen omtyckt i Paris. Slaktvikten kan uppgå ända till 71 proc. af lefvande vikten, som hos gödoxar växlar mellan 900 och 1,000 kg. H. F. Limousinhästen [limoåä7-], en lätt, ädel hästras i franska prov. Limousin. H. F. Limousinsvinet [limosä'-], en medelstor, mycket omtyckt gödras, som i sin hemort, franska prov. Limousin, användes till att söka tryffel. Fram-och bakdelarna äro svarta, mellandelen hvit till färgen. H. F. Limoux [-mö], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Aude, vid floden Aude. 5,458 inv. (1901; som kommun 7,084). Berömd vinodling ("blan-quette de L."). (J. F. N.) Limpid (af lat. li′mpidus, klar), genomskinlig, klar, t. ex. om skrifsätt. Limpopo (Krokodilfloden, Oori l. Bempe), flod i östra Syd-Afrika, upprinner i trakten af Johannesburg med många källfloder från Witwatersrand- och Magaliesbergen alldeles på vattendelaren mot Vaal, genombryter nyssnämnda berg i nordvästlig riktning, mottager från s. v. Marico och Notwani samt följer därefter dessas riktning mot n. ö. till omkr. 22° s. br. På denna väg mot n. ö. mottager L. från Transvaal flera delvis stora bifloder, bl. a. Shashi fr. v. och Magalaquen eller Nylstrom fr. h. Efter östligt lopp med flera forsar och fall störtar den sig nära Transvaals nordöstra hörn utför fallen Toli Asimé ned från det höga taffellandet och inträder småningom, sedan den vid 32° ö. lgd böjt sig mot s. ö., in i det låga kustslättområdet, där den mottager ännu en stor biflod, Olifant, som har en del tillflöden från samma trakter som hufvudfloden. L., som vid sin mynning äfven kallas Inhampura, utfaller utan delta på portugisiskt område n. om Delagoaviken under 25° 15′ s. br. För samfärdseln har L:s dal ej stor betydelse, enär den under regntiden härjas af febrar, under den torra tiden lider af vattenbrist och alltid är ett tillhåll för tsetseflugan. Forsar och fall göra floden ofarbar utom i den nedersta delen. Dess längd beräknas till minst 1,600 km., dess nederbördsområde till omkr. 400,000 kvkm. J. F. N. Limpurg. Se Limpurgboskap. Limpurgboskap, en gulfärgad höglandsras i \Vurttemberg (i forna grefsk. L i m p u r g, i Jagst-kretscn, genomflutet af Kocher, numera hörande till Gaildorfs amt). Denna boskap egnar sig bäst för arbete. Lefvande vikten är 400 á 450 kg. Mjölk-afkastningen håller sig mellan 1,650 och 1,850 kg. med hög fetthalt. H. F. Limning, detsamma som limgördel. Se Cheimatobia, sp. 134. Limsocker, kem. Se Glykokoll. Limspö, jaktv., spö (eller käpp) bestruket med fågellim, i synnerhet förr användt till fångst af småfåglar (ämnade att användas som kramsfågel eller att behållas lefvande som burfåglar). Fågellim, på hvilket ställdes den fordran, att det ej för hastigt fick torka i luften, utan skulle bibehålla sig segt och klibbigt, användes af olika slag, såsom vanlig limlösning, försatt med något ämne, som hindrade intorkning, inkokt linolja, dekokt på mistelbär m. m. G. G Limsten. Se Lim, metall. Limstånq. Löpa med limstången, göra en sak eller insinuation förgäfves. Med limstång fångades fåglar; den, som sprang med limstång utan fågel, hade ej vunnit sitt mål. Limtryck l. Limtypi, ett fotomekaniskt reproduktionsförfarande, vid hvilket en limrelief direkt