657 Lindström 658 i pressen, bl. a. i "Väktarens" utrikesafdelning sedan 1853, och mottog 1859 det erbjudna hufvud-redaktörskapet för den nyuppsatta tidningen "Nya dagligt allehanda" och var dess utgifvare ända till sin död. Tidningen, som började utkomma l dec. 1859 (se vidare Nya dagligt allehanda), vann under L:s skickliga ledning med åren inflytande och anseende som landets förnämsta konservativa organ. I följd af sitt giftermål med en ungersk dam kom L. att lifligt intressera sig för de nationella frihetsrörelserna i början på 1860-talet. Han intog personligen ofta en framskjuten ställning vid de dåtida svenska demonstrationerna för Garibaldi och i anledning af Poltavaminnet, hvarjämte i hans tidning förekommo många upphetsande ryssfientliga artiklar, en tid inspirerade af Bakunin (se denne) eller skrifna af öfverflyttade finnar som K. Wetterhoff m. fl. Fastän ytterligt konservativ, ingrep L. mer än en gång med skärpa och oförskräckt-het mot byråkratiska öfvergrepp och missförhållanden. Vid hans 25-årsjubileum som redaktör l dec. 1884 blef han föremål för en varm hyllning äfven från politiska och publicistiska motståndare. T-s. Lindström, Karl Gustaf, skådespelare, f. 8 april 1818 i Stockholm, d. där 14 april 1893, fick 1842 engagemang vid "magister" Berggrens trupp och spelade 1842-54 i landsorten vid Djurströmska och Elfforsska sällskapen. Hösten 1854 tog han anställning vid Södra teatern i Stockholm, hvilken scen han sedan dess nästan oafbrutet tillhörde till sin död. L. hade städse till sitt förfogande en jämn, godlynt, i hög grad vinnande komik. Bland de inemot 700 roller han utfört må nämnas endast Honneteau i "Resan till Kina", Brand i "Löjen och tårar", Katte Pettersson, Beck i "Min Leopold" och Möller i "Gräsenklingar". Lindström, Gustaf, paleontolog, f. 27 aug. 1829 i Visby, d. 16 juni 1901, blef student i Uppsala 1848, filos, doktor 1854, adjunkt vid Visby högre elementarläroverk 1856 samt professor och intendent vid Riksmuseets paleontologiska afdelning 1876. L. var led. af Vet. akad. (1878), af Fysiogr. sällsk. i Lund (1882), Vet. soc. i Uppsala (1889) samt utländska vetenskapliga samfund. En betydlig del af sin omfattande verksamhet egnade L. åt studiet af Gottlands fauna, såväl den nu lefvande som den utdöda. Den förra behandlade han bl. a. i Bidrag till kännedomen om Östersjöns invertebratfauna (1855) och Gotlands nutida mollusker (1865). Bland de i den utdöda faunan förekommande djurgrupperna riktade L. sin uppmärksamhet först på armfotingarna (Gotlands brachiopoder, 1859) och studerade sedan med förkärlet dess koraller. Dessa undersökningar inskränktes dock ej till Gottlands fossila koraller, utan omfattade denna djurgrupp i dess helhet. Flera viktiga resultat angående korallernas organisation och systematik (såsom oper-kelbäring, upplösning af gruppen Zoantharia tabulata, rugosernas organisation m. m.) framgingo af dessa L:s arbeten, bland hvilka märkas Några iakttagelser öfver Zoantharia rugosa (1865), Om operku-larbildningen hos några nutida och siluriska koraller (1870), A description of the Anthozoa perfor äta oj Gotland (1872), Några anteckningar om Anthozoa tabulala (1873), Om de palceozoiska formationernas operkelbärande koraller (1882), Index to the gene-ric names applied to the corals of the palceozoic formations (1883), Ön the "Corallia baltica" of Lin-nceus (1895), Remarks ön the Heliolitidcc (1899) m. fl. Vidare beskref han Gottlands siluriska gastro-poder (1884) och bragte antalet arter upp till 175, då förut ej flera än något öfver 20 voro kända. I Gottlands yngsta silurlager upptäckte L. en skorpiou (Palceophonus nuncius), det äldsta kända luftan dande djur (Ön a silurian scorpion from Gotland, 1885). Utom dessa och flera andra arbeten, bland hvilka må nämnas Om Gotlands höjning (1852), Om brachiopodslägtet Trimerella (1867), Om jättegrytor bildade af hafvet vid Hoburg på Gotland (1877), Contributions to the actinology of the Atlantic ocean (1878), Anteckningar om silurlagren på Karlsöarne (1882), Silurische korallen aus Nord-Russland und Sibirien (s. å.), Ueber Rhizophyllum Gervillei Bayle aus dem Altai (1883), Obersilurische korallen von Tsau-Tien, The Ascoceratidce and Lituitidce of the upper silurian formation of Gotland (1890), Ön rc-mains of a Cyathaspis from the silurian strata of Gotland (1895), beskref L. ock, 1865, de af de svenska Spetsbergsexpeditiönerna 1858 och 1861 insamlade trias- och jurafossilen. Genom sin öfversättning och bearbetning af Lyells "Geologiens grunder" (1857; 2:a uppl. 1859) bidrog han äfven kraftigt till utbredandet inom Sverige af kännedom om och intresse för geologien. I egenskap af Angelins-efterträdare som intendent vid Riksmuseum ombesörjde han redigerandet och utgifningen af dennes "Icono-graphia Crinoideorum" (i förening med S. Loven) och "Fragmenta silurica", i hvilket senare arbete ej oväsentliga delar h. o. h. härröra från L. L:s-sista arbete var Researches ön the visual organs of the trilobites (1901). Utom sin speciella vetenskap författade han Anteckningar om Gotlands medeltid (2 dlr, 1892, 1895). B. L-n. (A. Hng.) Lindström, Axel Fredrik, geolog, f. 18391 i Stockholm, d. där 23 juni 1911, var 1869-70 assistent vid Landtbruksakadrs agrikulturkemiska försöksanstalt samt tjänstgjorde som extra geolog och biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning och var geolog där 1880-99. L. nedlade resultaten af sina undersökningar i många geologiska kartor med beskrifningar samt i flera afhandlingar, hvilka behandla de lösa jordaflagringarna, förnämligast ifrån agronomisk-geologiska synpunkter. A. G-n. Lindström, Peter Fredrik, maskinmästare, f. 1840 i Hofmantorp, Småland, d. 1893, anställdes vid k. teatern i Stockholm 1863, blef där förste