inkunabler utgafs 1910 af I. Collijn.) I samma byggnad förvaras ock domkapitlets betydande arkiv (se O. Holmström, ”L:s domkapitelsarkiv. Arkivstudier”, 1901). Högre allmänna läroverkets hus (uppfördt 1860—64) har på senare tider visat sig vara otillräckligt, hvadan inom kort en utvidgning af detsamma eller en nybyggnad torde vara att vänta. Bland öfriga byggnader märkas Riksbankshuset, Östgöta hypoteksförenings hus, centralpalatset, frimurarpalatset och Linköpings sparbanks byggnad (de två sistnämnda ännu under uppförande). Staden är f. ö. väl bebyggd, med flera vackra trädgårdar. Bland stadens offentliga parker märkas järnvägsparken och Trädgårdsföreningens park (med stadens sommarvärdshus). Nära Stångån ligger järnvägsstationen, gemensam för Östra stambanan, Östra centralbanan (Linköping—Vimmerby järnväg, invigd 8 juni 1902), Mellersta Östergötlands järnväg samt Linköping—Ringstorps järnväg. Genom Stångån och Kinda kanal samt de sjöar, som denna förbinder, har staden reguljär ångbåtsförbindelse med såväl Stockholm och Göta kanallinje som söderut till Åsundens södra strand, som ligger omkr. 80 km. från Roxen. 1910 ankommo 582 segelfartyg om 23,961 ton, 625 ångfartyg om 29,425 ton och 20 motorfartyg om 920 ton. Under samma år afgingo från L. 583 segelfartyg om 24,050 ton, 625 ångfartyg om 29,374 ton och 21 motorfartyg om 966 ton. I staden hemmahörande fartyg 1909 voro 2 segelfartyg och 7 ångfartyg om 623 ton. 1910 var antalet handlande 225 med 262 biträden och handtverkarna 156 med 200 arbetare. Fabrikernas antal s. å. var 29 med 679 arbetare samt ett tillverkningsvärde af 2,746,506 kr. De största tillverkningsvärdena komma på Östergötlands sockerfabrik (anlagd 1905), 1,137,000 kr., Linköpings litografiska aktiebolag, 325,594 kr., och tekniska fabriken Gripen, 284,210 kr. Penninginstitut i staden äro afdelningskontor af Sveriges riksbank (öppnadt 1897), hufvudkontor för Östergötlands enskilda bank (som började sin verksamhet 1837 under namnet Östgötha bank och fick sitt nuv. namn 1856), afdelningskontor af Sydsvenska kreditaktiebolaget och af Stockholms köpmannabank samt Linköpings sparbank (stiftad 1833). I staden har äfven styrelsen för Östgöta hypoteksförening (bildad 1845) sitt säte. Bland undervisningsanstalter märkas Högre allmänt läroverk, bildadt af det 1627 stiftade gymnasiet samt lärdoms- och apologistskolan, som fanns redan vid slutet af 1200-talet, elementarläroverk för flickor (med realskolexamensrätt), 3 folkskolor, folkskollärarseminarium (sedan 1843), småskollärarinneseminarium samt Ljungstedtska tekniska yrkesskolan (se Ljungstedt, A.). I L. finnas det af A. Ridderstad bildade Östergötlands musei samlingar och L:s stads museum för skön konst (grundl. genom donation af d:r Ch. E. Hagdahl.) I staden utkomma tidningarna ”Östgöta correspondenten” (konservativ, sedan 1838) och ”Östgöten” (frisinnad, sedan 1873), båda numera dagliga. I staden finnas länslasarett, 2 epidemisjukhus samt barnbördshus (genom donation af kaptenen Henrik Westman). Staden har vattenledning och gasverk, hvilka egas af staden, samt elektrisk belysning, som ombesörjes af ett enskildt bolag. Ett renhållningsverk är f. n. under uppförande, hvarjämte ett slakthus är ämnadt att uppföras. I stadens sydvästra del äro f. n. under uppförande kaserner för Östgöta trängkår, hvilka äro ämnade att tagas i anspråk i dec. 1911. Till staden skola äfven förläggas Första och Andra lifgrenadjärregementena, hvilkas chefsexpeditioner redan äro förlagda i staden, liksom äfven expeditionen för Andra arméfördelningens stab. Stadens bokförda tillgångar upptogos 1910 till 5,523,679 kr., dess skulder till 3,252,342 kr. Den taxerade inkomsten utgjorde 1910 enl. bevillningsförordningen 6,094,718 kr., enligt inkomstskatteförordningen 7,371,100 kr. För kommunala samt kyrkans och skolans behof uttaxerades 1911 5 kr. 77 öre per bevillningskrona. I ecklesiastikt hänseende bildar Linköpings domkyrkoförsamling med S:t Lars församling ett regalt pastorat inom domprosteriet. För val till riksdagens Andra kammare utgör staden tills. med Norrköping samt Östra Eneby och Borgs socknar en valkrets, som väljer 3 riksdagsmän. För val af stadsfullmäktige är staden indelad i 2 valkretsar.

Fig. 3. Slottet (länsresidenset) i Linköping.

Fig. 4. Högre allmänna läroverket.

Fig. 5. Teatern.

L. (i äldre tiden Liongaköpunger) var tidigt landskapets förnämsta ort, viktigt som tings- och