Liskeard [liskā'd], fordom Liscarret, stad i engelska grefsk. Cornwall, n. v. om Plymouth. 4,010 inv. (1901). Det var förr en grufstad och har nu ylleindustri och stenbrott. Lisko, stad i Galizien, vid Sans högra strand. 4,471 inv. (1900), mer än hälften judar. Naftaraffinaderi; i närheten flera ångsågar och naftakällor. J. F. N. L'lsle [111], flod och stad i Frankrike. Se I si c. Lisie [li'l], viscount. Se B rån d ön, sp. 1474. L'lsle-Adam [lil adä']. Se I si e 3. L'lsle-Jourdain [lil j orda']. Se I si c 4. L'lsIe-sur-Ia-Sorgue [lil syr la sarg]. Se I si e 2. L'lsle-sur-le-Doubs [111 syr te dö]. Se I si e 5. Lismore [lismå͡ə' l. li'ṡmå͡ə]. 1. En till skotska grefsk. Argyll hörande smal, långsträckt ö i mynningen af Loch Linnhe. 39 kvkm. 500 inv. (1901), mest gaeler. På ön finnas åtskilliga märkliga ruiner, såsom af Achinduin castle -- sannolikt biskoparnas af Argyll forna residens --, en gammal katedral (i stiftet Argyll eller Lismore) samt en borg, som förmodas vara af norskt eller danskt ursprung. -- 2. Stad i irländska grefsk. Waterford, vid Blackwater. 1,583 inv. (1901). Staden är hufvudort i det katolska biskopsstiftet Waterford och L. samt har en katedral (byggd 1663) och ett slott. Detta byggdes 1185 och var biskoparnas residens in på 1300-talet. -- 3. Stad i New South Wales (Australien), vid floden Richmond, som därifrån är segelbar, och en järnväg till kusten. 4,378 inv. (1901). Romersk-katolsk biskop (sedan 1887). Stor export af mejeriprodukter, fjäderfä, svin och trävaror. 1 o. 2. (J. F. N.) 3. Wbg. Li'so!a, Francois de, österrikisk diplomat, f. 22 aug. 1613 i Salins, Franche-Comté, d. 19 dec. 1674 i Wien, j uris doktor i Dole, deltog i de politiska striderna i sin hemstad Besancon, begaf sig till Wien 1638 och trädde i kejserlig tjänst. Efter diplomatiska beskickningar, bl. a. till England 1639-40 och 1641- 45 samt till Warschau 1648-49 och 1649- 51, skickades han 1655 som kejserlig gesant till Karl X Gustaf i Polen. Under hela det polska kriget verkade han med mycken energi mot Sveriges intressen, bekämpande de franska medlingsförsöken och eggande Österrike till ingripande i kriget; som en af polske konungens fullmäktige afslöt han fördraget mellan Polen och Brandenburg i Wchlau 1657. Vid fredsförhandlingarna i Oliva 1660 var L., året förut utnämnd till friherre, en af kejsarens representanter. Efter fortsatt diplomatisk verksamhet i Polen och Brandenburg öfverflyttades han 1665 till den västeuropeiska skådeplatsen, där han i Madrid och - från 1666 - i London (tidtals i Nederländerna) med outtröttlig ifver, men hämmad af sin regerings svaghet och vacklande politik, sökte bekämpa Frankrikes utvidgningssträfvanden. Han verkade äfven som publicist i detta syfte genom ut- gifvandet af ett flertal politiska stridsskrifter, bland hvilka Houclier d'estat el de juslice (1667) är den mest kända. I underhandlingarna om befästandet och utvidgningen af 1668 års trippelallians tog L., hvars mål var en stark koalition mot Frankrike, liflig del, och efter det franska anfallet på Nederländerna 1672 lyckades han genomföra afslutandet af förbundet mellan detta land och kejsaren s. å. Han var till sist Österrikes representant på fredskongressen i Köln 1673-74 och bidrog efter bästa förmåga att få den upplöst. - L:s "Bcrichte" 1655-60, en viktig källa för det svensk-polska krigets historia, äro utgifna af Pribram (1887). Jfr vidare Pribram, "Franz Paul freiherr von L. und die politik seiner zeit" (1894), Carlbom, '"'Friherre Frans Paul von L. Sveriges förhållande till Österrike under Ferdinand III:s sista regeringsår" (1898), och Longin, "Francois de L." (1900). H. B-n. Lis pe^dens, lat., jur., anhängig, ännu oafgjord rättssak. - Lite p e n d e'n t e (abl. abs. af L p.}, under pågående rättegång; innan dom ännu fallit i en rättstvist. - L i t i s p e n d e'n s, ett måls an-hängighct vid domstol. Denna inträder med stämningens behöriga dclgifniog och medför den verkan att, så länge målet icke blifvit afgjordt eller af-skrifvits från vidare behandling vid den domstol, där det gjorts anhängigt, annan rätt icke kan upptaga detsamma, om det dit instämmes. I. Af x. Lispund (fsv. lifspund, mlat. liuonicum talentum, da. liespund, ty. liespfund), eg. "liviskt pund", en i Skandinavien, norra Tyskland och Östersjöprovinserna förr bruklig vikt, vanligen 1/20 af ett skeppund och indelad i 20 skålpund. I Sverige aflystes denna vikt genom k. stadgan 31 jan. 1855, men fortfor att begagnas i handeln bland menige man. 1 lispund (vanligen tecknadt L[u]) viktualievikt var = 8,5 kg. Lissa. 1. (Po. Lészno) Kretsstad i preussiska reg.-omr. Posen, nära Schlesiens gräns, vid järnvägen mellan Posen och Breslau. 16,021 inv. (1905). Gymnasium; tillverkning af maskiner, skor, spritvaror, cigarrer m. m., stor ångkvarn, boskaps- och spannmålshandel. Staden var fordom befäst och har ett vackert slott. Ett antal bömisk-märiska bröder, som, förvisade af kejsar Ferdinand I, funnit en tillflykt på den polska familjen Leszczyńskis gods Leszczyńko, anlade på detta gods en stad (1548), som fick namnet L. Under Trettioåriga kriget ökades flyktingarnas antal, och staden blef en viktig handelsplats samt medelpunkten för de bömisk-märiska bröderna i Polen. Dessa hade där en ryktbar läroanstalt, där Comenius (se d. o.) en tid var rektor, samt arkiv och boktryckeri. -- 2. (Serbokroat. Vis, lat. Issa) Ö utanför kusten af Dalmatien, s. v. om Lesina, har en areal af 85 kvkm., är bergig och har flera goda hamnar. Huvudprodukter äro vin och rosmarinolja, hvarjämte sardinfisket i hafvet utanför ger en rik afkastning. 9,914 inv. (1900), serbokroater. Hufvudort är köpingen L. på norra sidan, med en af de bästa hamnarna i Adriatiska hafvet (befäst krigshamn). Under Napoleon I:s krig besattes L. af fransmännen, men eröfrades 1811 af engelsmännen, hvilka med en eskader af 4 fregatter 13 mars 1811 i närheten af L. besegrade en fransk-veneziansk flottilj af 6 fregatter och 5 korvetter och innehade ön till juli 1815. I juli 1866 gjorde den italienska flottan under amiral Persano flera angrepp