bryta deras förbindelser och möjligen infalla i Tyskland, ställde sig general v. Werdcr, åt hvilken belägringen af Belfort var anförtrodd, med 43,000 man bakom L. till motvärn. Efter tre dagars strider i sträng kyla utefter den nära 20 km. långa linjen från Frahicr till Montbéliard måste fransmännen öfvcrallt vika, i synnerhet som general v. Manteuffcl anryckte från v. med två preussiska armékårer, samt söka sin räddning på schweiziskt område. C. O. N. Lisboa [li'jbåa], det portugisiska namnet på Lissabon. Lisburn [1i'sbåa], stad uti irländska grefsk. Antrim, 13 km. s. v. om Belfast, vid Lagan och en kanal till Lough Neagh. 11,461 inv. (1901). Stadens kyrka är de förenade protestantiska stiften Powns, Connors och Dromores katedral. Linne-väfvcricr. (J. F. N.) Liscarret, stad. Se Liskeard. Lisch, Georg Christian Friedrich, tysk fornforskare, f. 1801, d. 1883 som storhertigligt mecklcnburg-schwerinskt geheimearkivråd, stiftade 1835 Verein für mecklenburgische gcschichte und alterthumskunde, bildade denna förenings betydande fornsakssamling och utgaf dess "Jahrbücher", som innehålla viktiga bidrag till norra Tysklands äldsta historia. Han satte därjämte i gång nämnda förenings publikation "Mecklenburgisches urkundcnbuch" (1863 ff.). L. författade äfven åtskilliga stjrro monografier och släkthistorier. Lischbuna. Se Lissabon. Li-schi-tschin, författare. Se Kinesiska litteraturen, sp. 95. Lisco. 1. Friedrich Gustav L., tysk teolog, f. 1791, d. 1866 som predikant vid Gertrudskyrkan i Berlin och superintendent i Bcrlin-Kölln, utgaf bl. a. Die parabeln Jesu (1828-30; 5:e uppl. 1861; "Jesu paraboler", 1835), Die Bibel mit erklärungcn (1834-53; Nya test. är öfv. till svenska, 1841-44), Das christliche kirchenjahr (1834-35; 4:e uppl. 1846; "Det christliga kyrkoåret", 1838). - 2. Emil Gustav L., den föregåendes son, protestantisk teolog,' f. 1819, d. 1887, sedan 1859 predikant vid Neue kirche i Berlin, slöt sig till den på en gång vetenskapliga och positivt kristliga teologi, som utvecklat sig ur Schleiermachers principer. Den redogörelse L. på synoden i Fried-richswerdcr 1868 lämnade öfver kyrkliga och sedliga förhållanden i Preussens hufvudstad föranledde ett uppseendeväckande utfall mot det Qoppernikanska systemet af en Berlinpastor Knak. l-2. P-F.* Liscow, Christian Ludwig, tysk satiriker, f. 1701, d. 1760, 1745-50 krigsråd i kursachsisk tjänst, egde redbar karaktär, bildad smak och kärnfull kvickhet. Hans satirer (på prosa) äro riktade mot bestämda personer, hvilkas ortodoxa ofördragsamhet, lärdomshumbug, usla skriftställen eller kryperi för de maktegande han tuktar (t. ex. "Om usla författares nödvändighet"). L. utgaf 1739 Samm-luiifj satyrischer und ernslhafter scliriften (2:a uppl. 1806, i 3 bd). Genom sin manlighet och sitt klara, rena språk framstår han som en föregångare till Lessing. Se arbeten af Hclbig (1844), Lisch (1845), Litzmann (1883) och Richter (1884). Lisen (ty. lisene. laschene, fr. pilastre en lisière), bygnk., namn på de smala, enkla, föga framspringande pilastrar, som inom den romanska byggnads konsten användas för att pryda och indela ytterväggarnas ytor. Lisenerna utgå från den för hela byggnaden gemensamma sockeln samt öfvergå upptill vanligen i en takfoten åtföljande s. k. rundbågsfris. Lisencn utgör en förtjockning af muren och är tillsammans med motsvarande inre murpelare en första ansats till den under gotiken fullt utbildade sträfpelaranordningen. Lisenens plats är alltså bestämd genom kyrkans plan till de punkter, där hvalftrycken skola upptagas, och den anger sålunda i det yttre hvalfindelningcn i det inre. Lisener finnas i Sverige flerstädes å romanska kyrkor, så t. ex. å Lunds domkyrka (se fig. däraf å pl. XXI till art. Byggnadskonsten, koret), men äfven å smärre landskyrkor, t. ex. Kaga, Heda, Vårdsberg i Östergötland samt åtskilliga Gottlandskyrkor. Upk. (I.G.C.) Lisfranc [-frä's], Jacques, fransk kirurg, f. 1790 i S:t Paul (Loire), d. 1847, blef 1813 med. doktor i Paris och 1824 professeur agrégé vid med. fakulteten där, utgaf en mängd skrifter, bl. a. Clinique chirurgicale de Vhöpital de la Pilié (3 bd, 1841-43) och Précis de médecine opératoire (3 bd. 1844-47). Se följ. artikel. R. T-dt. Lisfrancs operation [-frä's], uppkallad efter franske kirurgen Lisfranc (se denne), består i ett aflägsnande af samtliga tår med tillhörande mcllanfotbcn. J. A. Lisieux [-siö], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Calvados, vid floden Touques och franska västbanan, från hvilken vid L. utgår en bibana till Trouville (nära 40 km.). 15,194 inv. (1906). Den forna katedralen, S:t Pierre (grundlagd omkr. 1045. fullbordad 1233 och i senare tid restaurerad), är det mest intressanta exemplet i Normandie på kyrkobyggnader stående på öfvcrgången emellan den romanska och den gotiska stilen. L. är en af de förnämsta handels- och fabriksstäderna, i Normandie. Sedan gammalt är det bekant som tillverkningsort för ett slags bomullstyg, som efter den förste fabrikanten blifvit kalladt cretonne. Dessutom ylleindustri och handel med spannmål, boskap, ull och ost. L. har många gamla byggnader (från 1300-1500-talen). - På Caesars tid var L. under namnet Noviomargus lexoviernas hufvudstad. Det var biskopssäte 538-1790. (J-F. N.) Liske, Ksawery, polsk historiker, f. 1838 i prov. Posen, d. 27 febr. 1891, studerade vid universitetet i Breslau, deltog i resningen 1863-64. fortsatte sedan studierna för Dròysen i Berlin, utgaf 1867 i "Forschungcn zur deutschen gcschichte" en förträfflig skrift, Der kongress in Wien im jahre 1815, promoverades s. å. till filos, doktor i Leipzig och medverkade i v. Sybels "Historische zeitschrift". Hans broschyr med anledning af grefve Bismarcks tal i nordtyska riksdagen 18 mars 1867 väckte stort uppseende. 1868 fick han anställning som arkivarie i Lemberg, blef 1869 docent och 1871 professor i historia vid Lembergs universitet, som då rensades från tyska lärarkrafter. Hans förnämsta arbeten äro samlade i Monumenta, Poloniæ Historica och Akty grodzkie i ziemskie. På svenska publicerades i "Historiskt bibliotek" 1875-79 L:s öfversigt af den polska literaturen med särskildt afseende på den svenska historien. Han deltog i uppsättandet af den polska tidskriften "Kwartalnik historyczny" (1886), som 1891 innehöll hans lefnadsteckning. A-d J