Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lisboa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bryta deras förbindelser och möjligen infalla i
Tyskland, ställde sig general v. Werdcr, åt hvilken
belägringen af Belfort var anförtrodd, med 43,000
man bakom L. till motvärn. Efter tre dagars strider
i sträng kyla utefter den nära 20 km. långa linjen
från Frahicr till Montbéliard måste fransmännen
öfvcrallt vika, i synnerhet som general v. Manteuffcl
anryckte från v. med två preussiska armékårer,
samt söka sin räddning på schweiziskt område.
C. O. N.
Lisboa [li’jbåa], det portugisiska namnet på Lissabon.
Lisburn [1i’sbåa], stad uti irländska grefsk. Antrim,
13 km. s. v. om Belfast, vid Lagan och en kanal
till Lough Neagh. 11,461 inv. (1901). Stadens
kyrka är de förenade protestantiska stiften Powns,
Connors och Dromores katedral. Linne-väfvcricr.
(J. F. N.)
Liscarret, stad. Se Liskeard.
Lisch, Georg Christian Friedrich, tysk
fornforskare, f. 1801, d. 1883 som storhertigligt
mecklcnburg-schwerinskt geheimearkivråd, stiftade
1835 Verein für mecklenburgische gcschichte und
alterthumskunde, bildade denna förenings betydande
fornsakssamling och utgaf dess "Jahrbücher", som
innehålla viktiga bidrag till norra Tysklands äldsta
historia. Han satte därjämte i gång nämnda förenings
publikation "Mecklenburgisches urkundcnbuch"
(1863 ff.). L. författade äfven åtskilliga stjrro
monografier och släkthistorier.
Lischbuna. Se Lissabon.
Li-schi-tschin, författare. Se Kinesiska litteraturen,
sp. 95.
Lisco. 1. Friedrich Gustav L., tysk teolog,
f. 1791, d. 1866 som predikant vid Gertrudskyrkan
i Berlin och superintendent i Bcrlin-Kölln, utgaf
bl. a. Die parabeln Jesu (1828-30; 5:e uppl. 1861;
"Jesu paraboler", 1835), Die Bibel mit erklärungcn
(1834-53; Nya test. är öfv. till svenska, 1841-44),
Das christliche kirchenjahr (1834-35; 4:e
uppl. 1846; "Det christliga kyrkoåret", 1838). -
2. Emil Gustav L., den föregåendes son,
protestantisk teolog,’ f. 1819, d. 1887, sedan 1859
predikant vid Neue kirche i Berlin, slöt sig till
den på en gång vetenskapliga och positivt kristliga
teologi, som utvecklat sig ur Schleiermachers
principer. Den redogörelse L. på synoden i
Fried-richswerdcr 1868 lämnade öfver kyrkliga och
sedliga förhållanden i Preussens hufvudstad föranledde
ett uppseendeväckande utfall mot det Qoppernikanska
systemet af en Berlinpastor Knak. l-2. P-F.*
Liscow, Christian Ludwig, tysk satiriker, f. 1701,
d. 1760, 1745-50 krigsråd i kursachsisk tjänst,
egde redbar karaktär, bildad smak och kärnfull
kvickhet. Hans satirer (på prosa) äro riktade mot
bestämda personer, hvilkas ortodoxa ofördragsamhet,
lärdomshumbug, usla skriftställen eller kryperi för
de maktegande han tuktar (t. ex. "Om usla författares
nödvändighet"). L. utgaf 1739 Samm-luiifj satyrischer
und ernslhafter scliriften (2:a uppl. 1806, i 3
bd). Genom sin manlighet och sitt klara, rena språk
framstår han som en föregångare till Lessing. Se
arbeten af Hclbig (1844), Lisch (1845), Litzmann
(1883) och Richter (1884).
Lisen (ty. lisene. laschene, fr. pilastre en lisière),
bygnk., namn på de smala, enkla, föga framspringande
pilastrar, som inom den romanska byggnads konsten
användas för att pryda och indela
ytterväggarnas ytor. Lisenerna utgå från den
för hela byggnaden gemensamma sockeln samt
öfvergå upptill vanligen i en takfoten åtföljande
s. k. rundbågsfris. Lisencn utgör en förtjockning
af muren och är tillsammans med motsvarande inre
murpelare en första ansats till den under gotiken
fullt utbildade sträfpelaranordningen. Lisenens
plats är alltså bestämd genom kyrkans plan till
de punkter, där hvalftrycken skola upptagas, och
den anger sålunda i det yttre hvalfindelningcn i
det inre. Lisener finnas i Sverige flerstädes å
romanska kyrkor, så t. ex. å Lunds domkyrka (se
fig. däraf å pl. XXI till art. Byggnadskonsten,
koret), men äfven å smärre landskyrkor, t. ex. Kaga,
Heda, Vårdsberg i Östergötland samt åtskilliga
Gottlandskyrkor. Upk. (I.G.C.)
Lisfranc [-frä’s], Jacques, fransk kirurg, f. 1790
i S:t Paul (Loire), d. 1847, blef 1813 med. doktor i
Paris och 1824 professeur agrégé vid med. fakulteten
där, utgaf en mängd skrifter, bl. a. Clinique
chirurgicale de Vhöpital de la Pilié (3 bd, 1841-43)
och Précis de médecine opératoire (3 bd. 1844-47). Se
följ. artikel. R. T-dt.
Lisfrancs operation [-frä’s], uppkallad efter franske
kirurgen Lisfranc (se denne), består i ett aflägsnande
af samtliga tår med tillhörande mcllanfotbcn.
J. A.
Lisieux [-siö], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Calvados, vid floden Touques och
franska västbanan, från hvilken vid L. utgår
en bibana till Trouville (nära 40 km.). 15,194
inv. (1906). Den forna katedralen, S:t Pierre
(grundlagd omkr. 1045. fullbordad 1233 och i
senare tid restaurerad), är det mest intressanta
exemplet i Normandie på kyrkobyggnader stående på
öfvcrgången emellan den romanska och den gotiska
stilen. L. är en af de förnämsta handels- och
fabriksstäderna, i Normandie. Sedan gammalt är
det bekant som tillverkningsort för ett slags
bomullstyg, som efter den förste fabrikanten
blifvit kalladt cretonne. Dessutom ylleindustri och
handel med spannmål, boskap, ull och ost. L. har
många gamla byggnader (från 1300-1500-talen). -
På Caesars tid var L. under namnet Noviomargus
lexoviernas hufvudstad. Det var biskopssäte 538-1790.
(J-F. N.)
Liske, Ksawery, polsk historiker, f. 1838 i
prov. Posen, d. 27 febr. 1891, studerade vid
universitetet i Breslau, deltog i resningen
1863-64. fortsatte sedan studierna för Dròysen i
Berlin, utgaf 1867 i "Forschungcn zur deutschen
gcschichte" en förträfflig skrift, Der kongress
in Wien im jahre 1815, promoverades s. å. till
filos, doktor i Leipzig och medverkade i v. Sybels
"Historische zeitschrift". Hans broschyr med anledning
af grefve Bismarcks tal i nordtyska riksdagen 18 mars
1867 väckte stort uppseende. 1868 fick han anställning
som arkivarie i Lemberg, blef 1869 docent och 1871
professor i historia vid Lembergs universitet, som
då rensades från tyska lärarkrafter. Hans förnämsta
arbeten äro samlade i Monumenta, Poloniæ Historica
och Akty grodzkie i ziemskie. På svenska publicerades
i "Historiskt bibliotek" 1875-79 L:s öfversigt af
den polska literaturen med särskildt afseende på den
svenska historien. Han deltog i uppsättandet af den
polska tidskriften "Kwartalnik historyczny" (1886),
som 1891 innehöll hans lefnadsteckning.
A-d J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
