effekter ofta. Som exempel kan anföras Bürgers berömda skildring: "Lenore" af spökryttarens traf: Hurre, hurre, hopp, hopp, hopp, ging's fort in sausendem galopp och Frödings rader om smedjan: Svettiga, sotiga smederna slungade släggan mot stängerna. Allitterationer, assonanser m. fl. stilistiska s. k. figurer äro vanligen ljudsymboliskt verksamma. -- Om ljuds och ljudsammanställningars möjligheter i denna riktning liksom om ljudsymbolikens betydelse vid bildningen af urspråken känna vi teoretiskt ytterst föga. Se Noreen, "Vårt språk", V: 99 ff., R. M. Meyer, "Deutsche stilistik" s. 29 och där anf. litteratur. Jfr Ljudmålning och Onomatopei. R--n B. Ljudtratt, mus. Se Klockstycke. Ljudvåg, fys. Se Vågrörelse. Ljudöfvergång, språkv. Se Ljudlag, sp. 858. Ljugarn, allmän landthamn, lots- och tullplats på sydöstra kusten af Gottland, Ardre socken. Utförsel af kalk. Trots eller kanske på grund af dåliga kommunikationer (1,5 mil till närmaste järnvägsstation, Etelhem) har L. till följd af sitt natursköna läge vid barr- och löfskog samt goda bad på den yppersta sandbotten blifvit en sommarvistelseort, omtyckt af personer, som önska stillhet och lugn. Utanför L. ligger den rymliga Ljugarns redd med 6 till 11 m. djup, skyddad mot hafvet genom Laus holmar och kringliggande grund, men öppen åt n. ö. Statsbidrag har med 15,000 kr. för ett par år sedan utgått till ombyggnad af en lastbrygga vid L. Hamnen besöktes 1909 af 115 ankomna och afgångna fartyg om tillsammans 15,458 tons dräktighet. A. G.* Ljumskbråck. 1. Kir. Den form af bråck (se d. o.), som visar sig i ljumsken. Hos det manliga könet är denna form mycket vanligare än hos det kvinnliga; förhållandet är ungefär som 10 till 1. I många fall är detta bråck medfödt eller visar sig åtminstone under det första lefnadsåret, 1/7 af hela antalet hos gossar, 1/12 hos flickor. Under perioden 2:a--15:e året är antalet nyuppkomna bråck mycket ringare, men stiger sedermera hastigare intill det 30:e, hvarefter det småningom sjunker. Under den första lefnadsperioden öfverväga de högersidiga ljumskbråcken vida de vänstersidiga; sedermera utjämna sig siffrorna. -- Man har i både äldre och senare tider försökt att beräkna antalet af bråckpatienter i förhållande till de bråckfria, men de siffror, som i olika länder och af olika räknare blifvit framlagda, växla ofantligt. Från några städer i Englands fabriksdistrikt uppges det, att 1 person af 15 lider af bråck. För Paris är antalet 1 : 20 eller, enligt en senare och säkert riktigare räkning, 1 : 42. Vissa delar af Tyskland framvisa ett förhållande af 1 : 20, andra 1 : 68. Medeltalet skulle sålunda kunna beräknas till 1 : 50 för fullvuxna; hos späda barn är åkomman möjligen än vanligare. Angående bråckens innehåll, deras behandling o. s. v. se Bråck, till hvilken artikel här må göras det tillägget, att den radikala behandlingen af bråck, d. v. s. den, som afser att bota fria eller åtminstone icke inklämda bråck, under de senare åren gjort så betydliga framsteg, att denna operation nu anses fullkomligt påkallad vid alla bråck, som förorsaka patienten något besvär eller ej kunna tillräckligt väl hållas inne med bandage. Framgången af sådana operationer, i ganska stor mängd företagna, har varit så fullständig, att kirurgerna snart kunna anse sig berättigade att genom operation försöka bota hvarje bråck. Det vill säga, bråcket har icke alltid blifvit definitivt aflägsnadt, dock i de flesta fall; i alla andra har väsentlig förbättring inträffat. Erfarenheten har också visat, att de små tidigt opererade bråcken både varit minst riskabla och minst ofta kommit tillbaka, under det att de stora bråcken hos äldre personer gifvit anledning till större fara och ökad sannolikhet för recidiv. -- 2. Veter. Se Bråck, sp. 401. 1. Rsr. (J. Å.) Ljumske (lat. inguen), anat., den snedgående fåra, som utgör gränsen emellan buk och lår, "lårvecket". I dess närhet är det ställe å bukväggen beläget, där hos mannen sädessträngen, hos kvinnan de runda moderbanden utträda ur bukhålan. Omedelbart nedom vecket är lårfascian tunn, fetthaltig och genomborrad af en ven, och det händer stundom, att inälfvor, företrädesvis delar af tarmen, på detta ställe framtränga emellan lagren i bukhålans vägg och bilda bråck, s. k. "ljumskbråck" (se d. o.). I denna trakt ligga flera lymfkörtlar, som vid sårnader i grannskapet svälla, stundom bulna (se Bubon). G. v. D.* Ljung, bot. Se Calluna. Ljung. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands Fräkne härad. 4,195 har. 1,574 inv. (1910). Annex till Forshälla, Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt. -- 2. Socken i Östergötlands län, Gullbergs härad. 9,840 har 1,551 inv. (1910). L. bildar med Flistad ett konsist. pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.

Slottet Ljung.

3. Gods i sistnämnda socken, vid Motala ström, 2 1/2 mtl frälse, jämte 2 1/2 mtl underlydande inom socknen tax. till 414,500 kr., samt tegelbruk och såg, tax. till 154,000 kr. (1910). Arealen utgör 558 har åker, 35 har äng och 302 har skog. Gårdens hufvudbyggnad (se fig.), af sten, i 3 våningar, med mansardtak, flankerad af låga envåningsflyglar, byggdes 1774 efter ritning af hofintendenten J. Rehn. Den låg förr invid kyrkan, men uppfördes på sin nuv. plats vid en krökning af Motala ström. Såväl slott som ekonomibyggnader äro försedda med elektrisk belysning, och det förra har af den nuv. egaren restaurerats såväl in- som utvändigt. -- I början af 1600-talet var L. en obetydlig skattegård, köptes 1642 af frih. H. Hamilton, blef då frälse och bebyggdes till säteri. 1665 såldes det till frih. Lars Jespersson Krus änka