södra Jämtland, nordligaste delen af Härjedalen samt södra och västra delarna af Medelpad, beräknas af Hydrografiska byrån till 12,750, af O. Appelberg till 12,880 kvkm., hvaraf 7,3 proc. sjöar. Wbg. S. L-k. Ljungarum, församling i Jönköpings län, f. d. socken i Tveta härad, 1 jan. 1910 införlifvad med Jönköpings stad. 3,207 har. 1,942 inv. (1910). Annex till Jönköpings stad, Växjö stift, Tveta kontrakt. Ljungberg, Karl Fredrik, präst, språkman, f. 24 aug. 1699 på Ulriksdal, d. 1761 som domprost i Strängnäs, utgaf bl. a. en svensk språklära, Svenska språkets redighet (1756), i hvilken han gör försök att försvenska terminologien. Så kallar han t. ex. etymologi "skiljesätt", syntax "bindesätt", vokaler "ljud", konsonanter "stafvar", verb "ord", pronomen "binamn", proposition "tilsats", interjektion "inskott" o. s. v. Han afstafvade efter stam och ändelse: bord-et, håll-a o. s. v. Se A. Noreen, "Vårt språk", I: 205 f. Ljungberg, Jöns Mattias, astronom, f. 1748 i Kristianstad, d. 17 juni 1812, blef student i Lund 1763, studerade under Kästners ledning astronomi och matematik i Göttingen samt biträdde vid observationerna af Venuspassagen 1769. Han blef filos. magister i Göttingen 1769, professor där s. å. och något senare professor vid universitetet i Kiel, hvilken befattning han innehade i nio år. Sedan han under en längre tid vistats i England för att studera åtskilliga mekaniska uppfinningar och särskildt en nyuppfunnen spinnmaskin, kallades han 1778 till Köpenhamn, där han blef justitieråd och deputerad i Kommerskollegium, sedermera förste direktör för fabriksdeputationcn och etatsråd samt led. af Videnskabernes selskab och flera andra lärda samfund. L. åtnjöt bland sina samtida stort anseende som vetenskapsman; men då hans viktigaste afhandlingar förblifvit otryckta, är det ej möjlig att bedöma, i hvad mån detta anseende var berättigadt. Blott några resultat af hans astronomiska observationer offentliggjordes under hans lifstid, Iakttagelser af Mercurs gang forbi solen den 9 Nov. 1802 (i "Dansk. Vidensk. selsk:s skr.", d. 3, 1803) och Astronomische beobachtungen (i Zachs "Monatliche correspondenz", d. 8, 1803). Vid sin död var L. just sysselsatt med att förbereda till tryckning flera af sina vetenskapliga arbeten. Inom den praktiska mekaniken synes han varit särskildt framstående, att döma af de många hithörande uppdrag, som under hans vistelse i Danmark anförtroddes honom. (B-d.) Ljungberg, Nils Vilhelm, lärare, filosof, f. 19 apr. 1818 i Åmål, d. 14 juli 1872 i Hellekil, Värmland, student i Uppsala 1837 och filos. doktor där 1851, utnämndes 1853 till lektor i latin vid Göteborgs latinläroverk. L. var en djärf textkritiker och intresserad boströmian, som genom ett föredrag i maj 1861 om teologiens och filosofiens olika synpunkter för att bestämma de religiösa trosformerna och sina uttalanden om Krist. gudom framkallade en liflig polemik, på grund hvaraf Göteborgs domkapitel, hvars led. han var, anmälde honom hos K. M:t och större delen af stiftets prästerskap petitionerade om, att L. skulle skiljas från konsistoriet och eventuellt äfven från lektoratet. K. M:t afvisade dessa framställningar. L:s hårda strid för sin öfvertygelse uppkallade till hans hjälp V. Rydberg, som då skref "Bibelns lära om Kristus" Se K. Warburg, "V. Rydberg", I: 507 ff. (1900).

Ljungberg, Karl (Carl) Edvard, statistiker, politiker, f. 30 nov. 1820 i Kristianstad, d. 9 febr. 1910 i Stockholm, studerade från 1836 i Lund och sedermera i Uppsala, där han aflade kansli-, kameral- och hofrättsexamina. 1854 antogs han till sekreterare i den kommitté, som hade att afge utlåtande rörande inrättandet af ett statistiskt ämbetsverk, och tjänstgjorde 1858-61 i den nyinrättade Statistiska centralbyrån. Därefter var han anställd som notarie i Kammarkollegium (1861-80) och som advokat-fiskal i Arméns pensionskassa (1870-78). Som fullmäktig för Stockholms stad deltog L. i de båda sista ståndsriksdagarna, 1862-63 och 1865-66, samt var statsrevisor 1864 och 1865. 1894--1903 var han led. af Första kammaren för Älfsborgs län. Af Landtbruksakad. blef han led. 1852. Han medverkade vid stiftandet af Stockholms högskola. Bland hans många skrifter märkas Allmän statistik (2 dlr, 1851-56), den statistiska afdelningen af Agardhs "Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige" (4 dlr, 1852-63, hvaraf L. ensam utarbetade 4:e delen) samt Sveriges materiela utveckling under senaste årtionden (1868; bearbetad på franska). På regeringens uppdrag utgaf han 1869 La Suède, son dévéloppement moral, industriel et commercial. Han skref vidare De diplomatiska angelägenheterna (1891). Från 1869 till sin död redigerade L. "Tidskrift för Sveriges landsting" (sedan 1907 i förening med E. Arosenius). L., som i sin ungdom ansågs vara en reformifrare, blef under senare år mycket konservativ -- hvilket dock ej hindrade, att han gång på gång framställde förslag om allmän rösträtt -- samt häfdade med styrka Sveriges rätt i unionsfrågan. J. H.*

Ljungberg, Erik Johan, metallurg, industriidkare, f. 4 mars 1843 i Grythyttan, Örebro län, genomgick Filipstads bergsskola 1865, var elev och bokhållare vid Villingsbergs bruk 1861-64, blef smidesbokhållare vid Stjärnfors bruk 1866, anställdes vid Munkfors bruk 1867 och var förvaltare där 1869-75. L. utsågs 1875 till disponent vid Stora Kopparbergs bergslag och är efter detta stora företags ombildning till aktiebolag disponent och verkställande direktör för detsamma sedan 1888. Det är som ledare i öfver ett tredjedels sekel af ett af Sveriges mest omfattande industriella företag L. utfört sin egentliga lifsgärning. Genom sin utbildning och