1045 Lomza-London (Läge. Klimat. Areal. Administrativ indelning 1046 bildats kronopark, hvarjämte efter afvittringen uppkomna öfverloppsmarker af satts till kronoparker genom k. br. 20 okt. 1899. Delar af dessa områden ha enligt Domänstyrclsens beslut 29 april 1902 bildat kronoparken, hvars benämning fastställts af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 14.807 har. M-e- Lomza [lå'mtsa], po. Lomza. 1. Rysk-polskt guvernement i nordöstra delen af Polen. 10,561 kvkm. 679,400 inv. (1909). Landet bildar en slätt, som i nordöstlig riktning genomskäres af låga åsar, och vattnas af Narev samt gränsfloderna Bobr och Bug, hvilkas stränder äro omgifna af stora kärrtrakter. Invånarnas hufvudnäring är landtbruk. -- 2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Narev, var förr en af Polens största städer, men sjönk djupt efter sin förstöring genom svenskarna i början på 1700-talet. 27,343 inv. (1908). I närheten ligga stora skogar, i hvilka de s. k. kurpiki (po. kurpie), ett blandfolk af masurer och jatviager, lefva. 1--2. J. F. N. Lón, isl., stillastående vatten, benämning på de vid Islands kuster befintliga, långsträckta, grunda, vanligen af bräckt vatten bestående vattensamlingar, som af smala sandreflar skilias från hafvet och endast på enstaka ställen stå i förbindelse med detsamma. Sådana "lón" förekomma i synnerhet i landets sydöstra del. Dit höra Lónsfjörður, Papafjörður och Breiðabólstaðarlón. C. R. (R. N-g.) Lon, zool. Se Lodjuret. Lonato flånätå], by i italienska prov. Brescia (Lombardiet), på en höjd 3 km. s. om Gardasjön. 1,950 inv. (1901; som kommun 7,175 inv.). Vid L. tillfångatogs 5 aug. 1796 en österrikisk brigad af fransmännen under Masséna och Junot. J- F. N. Londa, en gren af bantuspråken (se d. o., sp. 880). Londe, en af Svenska missionsförbundet 1893 anlagd missionsstation i Kongo. Se Kongo, sp. 743. Londemann, Gert, dansk skådespelare, f. 22 april 1718, d. 3 mars 1773, studerade teologi och hade crlvillit löfte om att en gång få efterträda sin fader i dennes pastorat, men slöt sig 1747 till det skådespelarsällskap, som öppnade "den danske skue-plads". Redan i sin första roll, Henrik i Holbcrgs "Den politiske kandcstöbcr". visade han stor talang och tillvann sig rikligt bifall genom sin oemotståndliga komik. Han spelade senare med samma framgång en stor mängd liknande roller, men äfven "Tartuffe", och var en af teaterns förnämsta stödje-pelare. E. Ebg. Londicer, Ernst Johan, orgelvirtuos, f. 1717 i Stockholm, där fadern var hofkapellist, skötte redan vid 8 års ålder organisttjänsten i Jakobs kyrka samt anställdes ett år senare i hofkapellet. Genom kungligt understöd fick han tillfälle att under 4 år i utlandet fullkomna sig och blef efter sin återkomst, endast trettonårig, organist i Maria kyrka (.där han ännu 1756 tjänstgjorde), senare i Slottskyrkan. Han omtalades såsom underbarn äfven i tyska tidningar, och hans spel var i minne ännu 1786, då det af en recensent sammanställdes med abbé Voslcrs. L:s dödsår är okändt. A. L.* Londlnium, latinsk namnform för London. Londinum gothörum, latiniserad namnform för staden Lund. London [la'ndn], Englands och Brittiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad, ligger (se de två till art. hörande färglagda kartorna) på ömse sidor om Thames, som där är 180--275 m. bred, omkr. 80 km. från dess utlopp i Nordsjön, under 51° 30' 48" n. br. och 0° 5' 48" v. lgd (S:t Pauls katedral). L. ligger till största delen på alluviallager af lera och grus, som hvila omedelbart på den bruna s. k. londonleran från eocen tid, hvilken har ett maximidjup af 100 (i västra L.) till 140 m. (i östra L.). Under den finnas kalk och krita. Af äldre formationer har man på några ställen träffat jurabildningar och på ett ställe (i Tottenham) devonlager. Däremot ha inga stenkolsbildningar påträffats i L:s undergrund, ehuru möjligheten, att sådana finnas, förfäktats af flera geologer. Området stiger i n. i Highburys kullar till 46 m. ö. h., i Highgates till 129 m. och i Hampstead till 134 m. Den södra stadsdelen, fordom mycket sank mark, omgifves i en krets af Surreys kullar, som vid Sydenham nå en höjd af 112 m. Klimatet är sundt, och dödlighetsförhållandena äro bättre än i någon annan storstad. Ännu 1840--50 förekommo årligen 24,8 dödsfall på 1,000 inv., men 1895--1904 blott 18,2. Årsmedeltemperaturen är 10° (jan. 3,3, juli 18°). Stränga vintrar, då Thames varit isbelagd, omtalas någon gång ända sedan år 134; de hårdaste voro 1434--35, 1683--84, 1813--14 och 1838. Men isbeläggningen berodde delvis därpå, att isstycken från flodens öfre delar hejdades vid den gamla London bridge. I allmänhet äro snö- och isförhållandena gynnsamma. Den årliga nederbörden växlar i olika delar af staden mellan 520 och 700 mm. (i medeltal 613 mm.) till 635 mm. på i medeltal 168 regndagar årligen, tämligen jämnt fördelade på de olika årstiderna. Egendomlig för L. är den gula dimman (fog; jfr pl., fig. 4), som uppstår genom att flodvattnets temperatur är högre än lufttemperaturen och som får sin färg af stenkolsröken och sin egendomliga lukt af gasutströmning. Areal och administrativ indelning. Åt staden L. ges olika utsträckning. Som förvaltningsområde (administrative county), grefskapet L., omfattar den, City (272 har) inberäknadt, 302,8 kvkm., nämligen 128 kvkm. från Middlesex, 93,6 kvkm. från Surrey och 81,2 kvkm. från Kent. Greater L. ("större L."), bestående af hufvudstadens och Citys polisdistrikt, omfattar 1,794,3 kvkm., nämligen hela grefskapet L., hela Middlcsex samt delar af Surrey, Kent, Essex och Hertford, hvaribland 29 städer med öfver 20,000 inv. i hvar och en samt två "county boroughs", nämligen Croydon och West Ham. Detta utanför grefskapet L. liggande bälte kallas Outer ring. Området för "Central criminal court" (första instans i brottmål) utgör 1,089 kvkm. Grefskapet L. är administrativt deladt i den äldsta stadsdelen, City of L. (se nedan), med delvis särskild förvaltning, och 28 s. k. metropolitan boroughs. Af dem ligga följande norr om Thames: vid grefskapets norra gräns, från v. till ö.: Hammersmith, Kensington, Paddington, Hampstead, S:t Pancras, Islington, Stoke Newington, Hackney; stötande till Thames: Fulham, Chelsea, City of Westminster -- härefter kommer City --, Stepney och Poplar; de norra boroughs: S:t Marylebone, Holborn, Finsbury, Shoreditch och Bethnal Green; s. om Thames: Wandsworth, Battersea, Lambeth, Southwark, Camberwell, Bermondsey,