Deptford, Lewisham, Greenwich och Woolwich (hvaraf en liten del ligger n. om Thames). -- Dessa boroughs äro delade i kvarter eller stadsdelar, af hvilka många ha kända namn, såsom Mayfair, Belgrave (Belgravia), S:t James och Pimlico (i Westminster), Christchurch och S:t John (i S:t Marylebone), Brompton (i Kensington), Holloway, Barnsbury och Highbury (i Islington), Clerkenwell (i Holborn), Whitechapel (i Bethnal Green), Shadwell, Ratcliff och Limehouse (i Stepney), Bromley (i Poplar), Kent road (i Southwark), Kennington, Stockwell, Brixton och Norwood (i Lambeth), Clapham, Springfield och Putney (i Wandsworth), Peckham (i Camberwell), Eltham och Sydenham (i Lewisham), Charlton och Plumstead (i Woolwich). Vanligast delar man dock L. i City, Eastend, Westend och Surrey. City, beläget ungefär midt på norra stranden af Thames, är grosshandelns centrum, där affärshus och människor äro tämligen packade samt trafiken och affärsrörelsen störst. Lombard street är sedan århundraden säte för bankaffärer, vid Mark lane bo spannmålshandlande, vid Mincing lane kolonialvaruhandlande, vid Paternoster row bokhandlare, och i närheten af Fleet street finnas de största tryckerierna. Med sina affärslokaler, banker, magasin, varf och dockor upptager City en areal af endast 2,7 kvkm. De flesta af dem, som ha sin dagliga verksamhet i City, bo dock annorstädes, så att dess fasta befolkning utgör endast 19,657 inv. (1911) och minskas årligen. Till City gränsar i ö. det till största delen af arbetare bebodda Eastend, hvars dockor och andra för oceanhandeln afsedda inrättningar förläna L. karaktären af sjöstad. I Eastend ligga bl. a. Whitechapel med stora tobaksfabriker och sockerbruk, Houndsditch, judekvarteret, Spitalfields och Bethnal Green, fabriksdistrikt, bebodda till stor del af sidenväfvare, möbelsnickare och skomakare, Clerkenwell räknar bland sina inbyggare många urmakare, juvelerare och mekaniker. Ett område, som upptages af advokaternas Inns och domstolarna, skiljer City från Westend, det politiska lifvets, nöjenas och det förnäma sällskapslifvets medelpunkt. Dess affärscentrum är Charing cross och Trafalgar square. De vackraste delarna af Westend äro S:t James med den liknämnda parken och gatan Pall Mall med dess många klubbar, Belgravia s. om Hyde park, Mayfair och trakten kring Grosvenor square ö. samt Tyburnia n. om Hyde park. De förnäma stadsdelarna vandra alltjämt mot väster, och gator och öppna platser, som ännu för hundra år sedan ansågos för aristokratiska, såsom Russell square, äro nu lämnade åt medelklassen, affärsvärlden eller åt fattigdomen, ty äfven i Westend finnas områden, där fattigdomen eller lasten har sitt tillhåll, t. ex. S:t Giles, i närheten af Leicester square, delar af Westminster och Chelsea. De förnämsta butiksgatorna här äro Regent street, Oxford street, Piccadilly och Strand. Surrey eller de s. om Thames liggande stadsdelarna är mest upptaget af arbetarbostäder och fabriker. I Lambeth och Wandsworth finnas lergods-, glas- och kemiska fabriker, i Southwark bryggerier, i Bermondsey garfverier, limsjuderier och ullnederlag. -- De yttre stadsdelarna voro ursprungligen förstäder, som småningom växt ihop med L. och nu delvis inkorporerats därmed till grefskapet L. Men däromkring har åter en ny rad förstäder uppstått, den s. k. Outer ring, hvilka väl höra till L:s polisdistrikt, men ej ännu till grefskapet, och strax utanför denna Outer ring ligga andra samhällen. Det är praktiskt sedt omöjligt att afgöra, hvar den verkliga gränsen mellan L. och landsbygden går. Samfärdseln mellan de å ömse sidorna af Thames liggande stadsdelarna förmedlas inom grefskapet L. (som i allmänhet afses i denna art) af 14 för gatutrafik afsedda broar, 4 tunnlar samt af ångfärjor. De viktigaste broarna äro: Londonbron (L. bridge; fig. 2), som ligger vid öfre gränsen af hamnen och förenar City med Southwark. Ända till 1769 var det den enda bron öfver floden, ursprungligen byggd 1176--1209. Den ombyggdes 30 m. högre upp 1825--31 af John Rennie, far och son, och gjordes bredare 1903 och består af 5 granitbågar samt är 283 m. lång och 19 m. bred. Den var den nedersta bron öfver floden till 1894, då Towerbron (fig. 3) fullbordades, som har tre öppningar, de båda närmast stränderna hvardera 82 m. vida, med hängbroar, den mellersta 61 m. vid. med körbana, som kan lyftas för att genomsläppa fartyg, och en 42,5 m. öfver högvatten belägen gångbana, till hvilken man kommer genom hissar i de banan och klaffbron uppbärande väldiga tornen och som är afsedd att användas, då klaffbron är öppen. Högre upp ligga den 1815--19 af järn byggda Southwarkbron, 216 m. lång, i tre bågar, och Waterloobron, byggd 1811--17 (båda af sir J. Rennie), en stenbro med nio bågar, ansedd att vara en af de vackraste broar i världen, 420 m. lång, 13 m. bred, Westminsterbron (sju bågar af järn), 353 m. lång, 26 m. bred, byggd 1856--62. Bland de öfriga är Chelseahängbron eller Victoriabron, 290 m. lång, byggd 1857--58, den viktigaste. Några broar äro byggda af bolag, som uppburo bropenningar, t. ex. på Southwarkbron till 1866 och på Waterloobron till 1878. Den en gång som ett världens underverk betraktade Thamestunneln (byggd 1825--43 under sir M. I. Brunels ledning), 3 km. nedanför Londonbron, sedan 1865 järnvägstunnel, består af 2 jämlöpande murade båggångar, hvardera 4,2 m. bred, 4,8 m. hög och 396 m. lång. En mindre tunnel (subway) vid Tower, för persontrafik, byggdes 1869, men afstängdes 1897. Däremot fullbordades 1898 en nv tunnel af gjutjärn (omkr. 1,362 m. lång, hvaraf 372 m. under vattnet), afsedd för såväl kör- som gångtrafik, under Thames mellan Blackwall och East Greenwich, 1902 en tunnel mellan Isle of dogs och Greenwich, 1908 en tunnel mellan Shadwell och Rotherhithe och 1911 en fjärde för fotgängare och åkdon vid Woolwich. Den underjordiska, 1890 öppnade City and South London electric railway (5,2 km.) går under Thames genom två tunnlar strax ofvanför Londonbron, och den likaledes elektriska Waterloo and City railway (2,4 km.) går, underjordiskt, från Waterloostationen genom två tunnlar under Thames ofvanför Blackfriarsbron till Mansion house. För öfrigt har L. ett helt nät af underjordiska järnvägar, kalladt "the underground", tillhörande olika bolag och numera framdrifna med elektricitet. Om kommunikationerna se vidare sp. 1063. Gator och öppna platser. L. är ytterst oregelbundet byggdt. Den fullkomliga bristen på byggnadsplan för City har utan tvifvel bidragit att förvärra oredan utanför dess gränser, och äfven de yttre stadsdelarna saknade i århundraden hvarje reglerande kontroll af någon myndighet. Den längsta sammanhängande gatusträckan i L. är den, som bildas