genom föreningen af Edgeware road och Uxbridge road vid Marble arch (triumfbåge, upprest 1851 på sin nuv. plats vid nordöstra hörnet af Hyde park), hvarifrån den går öster ut genom hela L. under namnen Oxford street, Holborn, Newgate street, Cheapside, Cornhill, Leadenhall street, Aldgate, Whitechapel road och Mile End road till Bow i stadens östligaste del. Vid Cheapside går en gren mot T. under namnen Fleet street, Strand, Haymarket, Piccadilly och Knightsbridge till Kensington. Af L:s gator, med en sammanlagd längd af 3,462 km., kunna endast få göra anspråk på skönhet i arkitektoniskt hänseende. De flesta husen äro byggda af tegel, 2--3 våningar höga, orappade och svärtade af rök. Den vackra arkitekturen, som de större gatorna i City kunna uppvisa, går alldeles förlorad på grund af det inskränkta utrymmet. Regent street, den förnämsta gatan i L., är mycket bred, och dess glänsande butiker ersätta till en viss grad den fula enformigheten i dess regelrätta byggnadsstil. Vid Oxford street, som i vikt kommer närmast den förra, ha många hus af mera ornamental karaktär nyligen uppförts. Piccadilly, där den östra hälften upptages hufvudsakligen af butiker och den västra af klubbar och boningshus, företer en blandning af alla slags byggnadsstilar. Trafalgar square (fig. 1) med sina springbrunnar, sin Nelsonkolonn och sina statyer är en af L:s vackraste platser. Klubbarna vid Pall Mall och i dess grannskap representera olika grekiska och italienska byggnadsstilar. De privata husen i mer förnäma stadsdelar utmärka sig icke genom yttre skönhet, men om sommaren förläna blommor och träd åt Westends squares och terrasser ett gladt och behagligt utseende. Bland gatuanläggningar under senare tid förtjänar framhållas den dyrbara (omkr. 2 mill. pd) Victoria embankment, en på Thames' norra strand mellan Westminster- och Blackfriarsbroarna 1864--70 gjord bank eller utfyllning å mark, som förut dagligen öfversvämmades af tidvattnet. Banken, under hvilken gå tre tunnlar, är delvis försedd med träd- och andra planteringar och en af stadens glanspunkter. Där ligga, nära Waterloobron, L:s största hotell, Cecil och Savoy. En fortsättning söder ut till Lambethbron har nyligen fullbordats. Andra betydande gatuarbeten äro de nya breda gatorna Queen Victoria street, Shaftesbury avenue, Kingsway och Charing cross road. -- Utmärkande för L. äro dess många gröna öppna platser (squares), bland hvilka de största äro Lincoln's Inn Fields, Eaton square, Belgrave square och Russell square. De flesta af dessa tillhöra enskilda och äro tillgängliga endast för de kringboende. Några, såsom, jämte de nämnda, den med en staty af Shakspere prydda Leicester square, Soho square och den vid pariamentshuset och Westminster abbey belägna Parliament square, stå dock öppna för allmänheten. Trafalgar square har inga träd, men springbrunnar; den användes för folkmöten och demonstrationer. I och utanför L. finnes, utan motstycke i någon annan stad, ett stort antal parker, offentliga trädgårdar och "commons", omfattande tills. 6,429 har, af hvilka 2,627 har vårdas af city corporation (Eppingskogen ensam 2,250 har), 2,046 har af county council, 127 har af metropolitan borough councils och 1,629 har stå under statens vård (depart. för allm. arbeten), nämligen de kungl. parkerna S:t James's park, Green park, Hyde park, Kensington gardens, Regent's park, Greenwich park, Richmond park och Woolwich common. De fyra första af dessa bilda ett sammanhängande helt i Westend, tillsammans omfattande en areal af 321 har. Vid Hyde park corner (fig. 6), där Green park och Hyde park sammanstöta, står en ryttarstaty af Wellington, midt emot Apsley house, hertigens af Wellington residens, samt n. därom den kolossala s. k. Akillesstatyn, som restes 1822 till den förste hertigens af Wellington ära, för medel, som engelska kvinnor samlat. Längre västerut s. om Kensington gardens, nära den plats, där 1851 års världsutställningsbyggnad stod, är rest en storartad, 53 m. hög minnesvård öfver prins Albert (Albert memorial; fig. 26), som uppfördes 1865--71 och består af prinsen-gemålens sittande kolossalstaty under en gotisk baldakin med 169 figurer i hög relief af engelska skalder och konstnärer på underbyggnaden. Med sina fina gräsmattor, blomster- och buskgrupper, sina gamla träd, sin vackra damm, Serpentinen, och sina breda alléer (fig. 7), där den förnäma världens ekipage täfla i glans med hvarandra, sina för ryttare afsedda Rotten row (förvrängdt af Route du roi) och sina promenader, fyllda af tusentals promenerande, företer Hyde park under säsongen (maj--juli) en anblick, som sannolikt ej har sitt motstycke någonstädes. Regent's park (190 har), ännu på Elisabets tid en jaktmark (Marylebone park), n. om Hyde park, innehåller Zoologiska och Botaniska sällskapens trädgårdar. I n. sammanhänger den med Primrose park and hill (67 m. ö. h.), en öppen plats, hvarifrån man har mot ö. och s. en vidsträckt utsikt öfver staden. Ännu nordligare ligga Finsbury park (47 har), Hainault forest (326 har) och Epping forest, båda i Essex. I östra L. ligga Victoria park (88 har) och Westham park (32 har), s. om Thames Battersea park (81 har), Southwark park (25 har) och Greenwich park (75 har). På större afstånd från centrum ligga s. k. commons (allmänningar), bland hvilka Hampstead heath i n. (130 har), Blackheath vid Greenwich (108 har) och Clapham common i s. (83 har) äro störst. I 38 parker finnas särskildt anordnade kricket- och andra lekplatser, i 5 finnas sjöar för roddsport och i några äfven badinrättningar. Allt hvad som rör gatornas renhållning, vattning och stenläggning skötes enligt en gemensam plan, sedan de olika stadsdelarna sammanslutits till grefskapet L. Under den sista mansåldern har den förr brukliga stenläggningen blifvit ersatt med asfalt och träbeläggning på de viktigaste gatorna. -- L. och närmaste omgifning (1,353 kvkm.) förses med vatten (från öfre Thames och Lea och till mindre del från källor) genom åtta aktiebolag, hvilka 24 juni 1904 öfverläto sina rättigheter på Metropolitan water board, bestående af 66 medlemmar. 1909--10 förbrukades omkr. 374 mill. kbm. eller 145 liter per dag och person. Den första vattenledningen anlades redan på 1200-talet. -- Belysning af gatorna medelst gas började försöksvis användas 1807, 1810 bildades det första gasbolaget, och sedan följde 8 andra gasbolag snart efter. F. n. fiunas inom grefskapet L. 3 stora bolag, ehuru många andra bolag förse de yttre områdena med belysning. Elektrisk belysning är införd sedan 1878, och dess användning utbreder sig alltmer. -- Ett fullständigt kloaksystem anlades af Metropolitan board of works 1856--88, som gaf ut mer än 6,5 mill. pd st. därpå, och