fortsattes och förbättrades af grefskapsrådet. Kloakledningarna (sewers) i de båda hufvudsystemen n. och s. om floden ha en längd af 465 km. och föra sitt innehåll till två stora reservoarer nedanför dockorna (vid Barking och Crossness), ur hvilka det tunna utpumpas i Thames vid ebbtid och det tjocka föres långt ut till hafs. T. o. m. mars 1910 hade på kloaksystemet nedlagts 11,6 mill. pd st. Grcfskapsrådet underhåller en brandkår (Fire brigade) af omkr. 1,450 man, hvarjämte 45 af de stora brandförsäkringsbolagen underhålla en "salvage corps" af omkr. 100 man för att vid eldsvådor biträda vid bärgning af lösören. Den förstnämnda kåren kostade 1909--10 330,900 pd, hvaraf brandförsäkringsbolagen bidrogo med 37,000 pd och staten med 10,000 pd. Offentliga monument finnas till omkr. 90, men få af dem ha något framstående konstvärde. Ett 30-tal har rests öfver medlemmar af det kungliga huset, 17 öfver krigshjältar, 18 öfver statsmän, 7 öfver författare, 5 öfver lärde, 2 öfver målare, 4 öfver filantroper o. s. v. De största äro Albert memorial (se ofvan), The monument (fig. 25), en 61 m. hög, ihålig, dorisk pelare, rest 1671--77 vid Fish street hill, nära Londonbron, till minne af den stora eldsvådan 1666, och det 1911 vid ändan af The Mail aftäckta kolossala nationalmonumentet öfver drottning Viktoria (se art. om henne och afbildning däri af monumentet). Bland de öfriga märkas den 44 m. höga Nelsonpelaren (se fig. 1) på Trafalgar square (1843), krönt med Nelsons staty (af Barry) och omgifven af fyra kolossala bronslejon (af Landseer); Yorkpelaren, 38 m. hög, vid Waterloo place, med en bronsstaty af hertig Fredrik af York, och den på Victoria embankment uppställda 21 m. höga egyptiska obelisk, som kallas Kleopatras nål. På storartade allmänna byggnader kan L. ej sägas vara fattigt, men spridda som de äro öfver hela staden, falla de mindre i ögonen. Såsom en glanspunkt i arkitektoniskt hänseende kan endast det af Parlamentshuset och Westminster abbey omgifna Parliament square betraktas. Sedan Vilhelm Eröfrarens tid är L. obestridt landets hufvudstad, men kan det oaktadt ej uppvisa ett kungligt palats värdigt det mäktiga öriket och jordens största och rikaste hufvudstad. S:t James's palace (fig. 8), L:s f. n. äldsta kungliga residens, härstammar delvis från Henrik VIII:s tid och var från Vilhelm III:s till Georg IV:s tid de engelske konungarnas ständiga residens. En eldsvåda förstörde större delen 1809, och det användes numera endast vid levéer, medan konungen bor i det närliggande Buckingham palace (fig. 9), ombyggdt i klassisk stil 1825--35 af Nash och sedermera tillökadt 1846 med den 110 m. långa östra (hufvud-)fasaden åt S:t James's park och 1856 med den stora balsalen. Marlborough house, byggdt 1710 af Chr. Wren åt den förste hertigen af Marlborough, köptes 1817 af staten och har sedan 1863 bebotts af prinsen af Wales. Kensington palace (se Kensington o. fig. 1 däri) bebos af andra medlemmar af den kungliga familjen. Den högre adelns Londonresidens utmärka sig mindre genom ett praktfullt yttre än genom en gedigen och vacker inredning och sina värdefulla konstskatter. -- Främst bland statsbyggnader står den nyare tidens största gotiska byggnad, det på Thames' norra strand belägna Westminsterpalatset (se d. o. och pl. XIX till art. Byggnadskonst), där parlamentet sammanträder. -- Den breda gatan Whitehall (uppkallad efter det fordom där befintliga, af elden 1691 och 1697 förstörda kungl. palatset Whitehall), som förenar parlamentsbyggnaden med Charing cross, är ministeriernas medelpunkt. Där uppfördes 1868--74 en väldig byggnad i italiensk stil, Government offices (fig. 10 o. 11), hvarest inrikes-, utrikes-, kolonial- och indiska ministerierna befinna sig, och söder därom ha sedan 1900 flera andra regeringsbyggnader uppförts. Den bekanta Downing street skiljer den förra byggnaden från the Treasury, som är premiärministerns (the first lord of the treasury) officiella residens samt dessutom innehåller Education office, Privy council office och Board of trade. Längre fram på samma gata, midt emot Whitehall-kapellet, ligga krigsministeriets nya lokal (fig. 12; förr vid Pall Mall) och the Admiralty (fig. 13). Mellan Strand och Victoria embankment, nära Waterloobron, ligger Somerset house, sir W. Chambers' mästerverk, byggdt 1776--86, med en åt flodsidan vänd vacker fasad (dennas midtparti är afbildadt i art. Chambers, W.). Det inrymmer flera under finansministeriet rörande ämbetsverk äfvensom statistiska byrån (the office of the registrar general) och King's college. Record office (riksarkivet), en eldfast byggnad i tudorstil, uppförd 1851--66 af sir J. Pennethorne och tillbyggd 1891--96, ligger inklämdt vid en bakgata till Fleet street. Nära Tower ligger Trinity house, en anspråkslös byggnad från 1795, som tillhör ett 1515 bildadt och af Henrik VIII 1529 med korporationsrättigheter utrustadt sällskap af sjömän, hvilket gjort till sin uppgift att befordra det engelsks sjöväsendet, särskildt genom att utbilda lotsar och öfvervaka fyrar och sjömärken. De byggnader, som stå i samband med stadsstyrelsen, äro med ett undantag moderna, och vackra stadshus ha uppförts för några boroughs. Detta undantag är Guildhall l. rådhuset i City (vid Parliament square), byggdt 1411--39, men sedermera flera gånger restaureradt, senast 1865--68. Den stora salen användes vid lord mayors-banketten 9 nov. samt vid val- och andra möten. Praktfull är Citystyrelsens sessionssal (fig. 14). I byggnaden finnas äfven Citys bibliotek (omkr. 140,000 tryckta böcker och broschyrer samt öfver 6,000 handskrifter) och museum med en intressant samling af romerska och medeltida, i L. funna fornlämningar. 1906 erhöll grefskapsrådet parlamentets tillstånd att uppföra en "county hall" s. om Thames strax ö. om Westminsterbron. Flera af de stora livery-kompanierna, d. v. s. Citys gillen, ega fina lokaler (jfr fig. 36) med porträtt och andra samlingar af stort intresse och värde. Mansion house (fig. 15), vid Queen Victoria street, byggdt af Dance 1730--41, är lord mayorns ämbetsbostad. Midt emot ligga den 1842--44 byggda börsen (Royal exchange; fig. 16) och Bank of England (fig. 16). Landets högsta domstolar äro sedan 1882 förlagda till en stor byggnad (fig. 17) i gotisk stil vid Temple bar, midt i advokatkvarteret och dess Inns of court (se d. o.). Bland hufvudstadens fängelser är Newgate i City (ombyggdt 1782) det äldsta och mest bekanta, men öfverträffas i storlek af det enligt J. Benthams förslag byggda Millbank penitentiary, mönsterfängelset i Pentonville och andra nyare straffanstalter. L. har visserligen endast få stora kaserner