(garnisonen består endast af 2 regementen gardesrytteri, 5 bataljoner infanteri och 12 batterier artilleri, inalles omkr. 10.000 man), men det eger likväl några militära byggnader af stort intresse. Märkligast bland dem är det gamla Tower (se d. o.), vid Thames' norra strand, nedanför City, hvilket såsom fästning, fängelse, skattkammare, arsenal och kungligt residens spelat en märklig roll i Englands historia. Det af Karl II stiftade, af Wren byggda Chelsea-hospitalet är ett stort invalidhus för soldater. Greenwichs forna hospital för ålderstigna sjömän är numera upplåtet till sjökrigsskola (se Greenwich o. fig. 1 däri). Vid det nedanför Greenwich belägna Woolwich finnas krigsakademi, arsenal (med kanongjuteri, laboratorium, lavett- och vagnfabrik) samt stora kaserner. Det gamla kungliga skeppsvarfvet (anlagdt 1532) öfvergick 1869 i enskild ego. L. var på reformationens tid mycket rikt på kyrkor och kloster, men Henrik VIII afskaffade de flesta af de senare. I en berättelse om L. 1598 uppräknas 125 kyrkor; af dessa förstördes vid den stora branden 89, och L. eger nu endast 25 kyrkor och kapell, som härstamma från tiden före reformationen. Främst bland alla dessa kyrkor står den engelska nationalhelgedomen Westminster abbey (se d. o.) med sina konungagrafvar och sina många monument öfver berömda män. I kyrkans kor krönas Englands regenter. L:s andra förnämsta kyrka är den af Wren 1675--1710 uppförda S:t Paul (fig. 19 o. 20), som ligger midt i City och är näst Peterskyrkan i Rom och domen i Milano den största kyrkan i kristenheten. Kyrkan är byggd i form af ett latinskt kors med en kupol af 68 m. höjd invändigt och 110 m. till korset utvändigt. Kyrkans längd är 152 m., dess bredd 36 m.; tvärskeppet är 76 m. långt. Af L:s öfriga äldre kyrkor må nämnas S:t Bartholomew the great i Smithfield, en af de äldsta i L., i normandisk-gotisk stil, restaurerad 1865--69 (koret samt delar af sidoskeppen och långhuset härstamma från grundläggarens, Raheres, tid, 1120-talet); Temple church, som består af två delar, en rundkyrka och ett kor, den förra en normandisk byggnad med spår af gotik, fullbordad 1185, koret i early english tillagdt 1240 (hela kyrkan, som är rik på minnen, restaurerades 1840--42); S:t Giles, Cripplegate, grundlagd omkr. 1090, men den nuv. byggnaden är i sengotik (den är Miltons begrafningsplats); S:t Margaret's church, strax n. om Westminster abbey, en liten, ursprungligen af Edvard Bekännaren 1064 anlagd, af Edvard I och Edvard IV ombyggd kyrka (restaurerad 1878), dit ända till 1858 underhuset i enlighet med föreskrifter i "Common prayer book" begaf sig i högtidlig procession fyra gånger om året; samt S:t Saviour's church i Southwark, det nya biskopsstiftet Southwarks katedral, med kor och tvärskepp från 1200-talet, märkliga exempel på äldre engelsk gotik. Bland mindre kyrkor, hvilka Wren byggde, förtjäna nämnas S:t Bride's, vid Fleet street, med ett vackert torn, S:t Dunstan's in the East, S:t Swithin's, vid Cannon street, i hvilken är inmurad den ryktbara London stone, en gammal romersk milsten, från hvilken förr alla afstånd beräknades i Storbritannien, S:t Mary-le-Bow l. vanligen endast Bow-church, "bågkyrkan" (så kallad efter en äldre kyrka på samma ställe, hvilken var den första kyrka i staden, som var byggd med stenbågar), med de bekanta Bow bells (den, som är född inom deras hörhåll, anses för en äkta Londonbo, "cockney"), och S:t Stephen's church, lik S:t Paul till det inre. S:t Pancras vid Euston square (uppförd af Inwood 1822) är bildad efter Erechtheion och har ett 51 m. högt torn, för hvilket Vindarnas torn i Aten tjänat som mönster. Af kyrkobyggnader, som tillhöra andra trossamfund och nationaliteter, utmärka sig få genom ålder eller byggnadsstil. Irvingianernas kyrka (Irvingite church), nära Russell square, byggd 1850--54, är en af de största i L. S:t George's cathedral, i Southwark, nära Bedlam, byggd 1840--48 af Pugin, är L:s katolska hufvudkyrka och den största katolska kyrkobyggnad, som uppförts i England efter reformationen. I samma trakt af Southwark låg ock det stora "tabernaklet", dit den världsbekante folktalaren C. H. Spurgeon drog ofantliga åhörarskaror; efter branden 1898 är det åter uppbyggdt i mindre skala. Af särskildt intresse var den svenska församlingens i L. lilla vackra kyrka, Ulrika Eleonora (belägen vid Prince's square i Whitechapel), som invigdes 29 sept. 1728 af dåv. svenske pastorn därstädes Jak. Serenius, hvilken ock var den, som i synnerhet samlade medel såväl i Sverige som i L. och utlandet till kyrkobyggnaden. Denna kyrka och dess tomt såldes 1908, och en ny svensk kyrka (fig. 24) är nu uppförd vid Harcourt street, Marylebone, efter ritning af engelska arkitekter med biträde af svenske konstnären A. H. Hägg. Med kyrkan, som invigdes 25 febr. 1911 af biskop Rodhe, äro förenade pastorsboställe äfvensom föreläsningssal och skollokal med en svensk gymnastiksal. Kyrkan underhålles dels af församlingen, dels genom en liten afgift, som hvarje i engelsk hamn inlöpande svenskt fartyg erlägger. Församlingen tillhör enligt kyrkoordningen af 30 nov. 1778 Uppsala ärkestift, och pastor, som tillika är svensk legationspredikant, tillsättes af K. M:t. I L. finnes ock. en svensk sjömanskyrka, hvars nya kyrkobyggnad, belägen i Surrey, nära Commercial docks, invigdes 1906. Slutligen finnes en skandinavisk Westendmission, hufvudsakligen underhållen och ledd af svenskar, med lokal i 38 Fitzroy street, Marylebone, Westend. Tillsammans eger L. 1,209 större gudstjänstlokaler, af hvilka nära hälften tillhör den anglikanska kyrkan. De förr med kyrkorna förenade begrafningsplatserna i staden äro stängda, och aktiebolag äfvensom enskilda församlingar ha på större eller mindre afstånd från L. anlagt vidsträckta begrafningsplatser, bland hvilka må nämnas Kensal Green v. om L., Highgate i n., Norwood i s. och Woking i s. v. Antalet religiösa sällskap är mycket stort och de penningmedel, öfver hvilka de förfoga, ofantliga. Till do förnämsta höra missionssällskapen Church, London och Wesleyan missionary societies, Society of promoting Christian knowledge, London city mission och Salvation army ("Frälsningsarmén"), de båda sistnämnda föreningar för den inre missionen, British and foreign bible society samt Religious tract society, hvilka verka för bibelns och andra religiösa skrifters spridning. Den offentliga fattigvården handhafves i högsta instans af grefskapsrådet samt under detsamma af ett par kommittéer, den ena för epidemisjukhus och dårhus (Asylums committee), den andra (Housing of the working classes committee) för rifning af osunda