Preussen" (1887),
Bailleu, "Briefwechsel Friedrich Wilhelms III und der königin Luise mit kaiser Alexander I" (1900) och
"Königin Luise, ein lebensbild" (1908), samt
Hudson, "Life and times of Louisa, queen of Prussia" (3:e uppl. 1877; ty. öfv., 3:e uppl. 1901).
G. W--k.
Lovisa (ty.
Luise)
Antoinetta Maria,
f. d. kronprinsessa af
Sachsen, f. 2 sept. 1870,
är dotter till storhertig Ferdinand IV af Toscana,
ärkehertig af Österrike (f. 1835, d. 1908), och
förmäldes 21 nov. 1891 med prins (sedermera konung)
Fredrik August af Sachsen, i hvilket äktenskap till
1901 föddes 3 söner och 2 döttrar. Hennes excentriska
lynne kom henne att finna hoflifvet med dess stränga
etikett outhärdligt, och hon reste i slutet af 1902
till Salzburg för att söka erhålla sin fars medverkan
till skilsmässa. Därifrån begaf hon sig i hemlighet
(natten till 12 dec.) till Genève, dit hon åtföljdes
af sina barns unge språklärare, belgiern André
Giron. Hon förklarades 14 jan. 1903 förlustig sina
rättigheter som medlem af sachsiska kungliga huset
och 27 s. m. sin titel af österrikisk ärkehertiginna
samt blef genom i Dresden 11 febr. s. å. afkunnadt
domstolsutslag förklarad skild från sin make. Det barn
hon 4 maj s. å. födde, Anna Monica Pia, erkändes som
äkta af hennes forne make och uppfostras, skildt
från modern, som prinsessa af Sachsen. L. bröt
redan i febr. 1903 med Giron och erhöll i juli den
sachsiska titeln grefvinna af
Montignoso samt en
årlig pension. Hon ingick 25 sept. 1907 i London
nytt äktenskap med en italiensk musiker,
Enrico Toselli,
och har de senaste åren mestadels bott i Fiesole. En
skilsmässoprocess mellan henne och Toselli pågår f. n.
(jan. 1912). Under L:s namn har utgifvits hennes själfbiografi,
Histoire de ma vie (1911; "Mitt lifs historia", s. å.),
hvilken är tämligen otillförlitlig i sina sakuppgifter
och åtminstone delvis torde vara författad af en engelsk
väninna till henne, miss Ffoulkes.
V. S--g.
Lovisa (ty.
Luise)
Maria Amalia, prinsessa af
Sachsen-Koburg och Gotha, född prinsessa af Belgien,
f. 18 febr. 1858 i Bruxelles, är äldsta dotter
till Leopold II af Belgien och drottning Maria
Henrietta. Hon förmäldes 4 febr. 1875 med prins Filip
af Sachsen-Koburg och Gotha. Hennes omåttliga slöseri
och mindre exemplariska lefnadssätt föranledde
1902 hennes ställande under förmynderskap och
intagande på en nervkuranstalt, från hvilken hon
i sept. 1904 lyckades rymma. Hon begaf sig då till
Paris, förklarades där af psykiatriska specialister
vara vid sina sinnens fulla bruk och blef genom
domstolsutslag i maj 1906 skild från sin make. Hon
kallar sig sedan dess L. af Belgien. Framdrifven af
sina många fordringsegare, har hon efter faderns död
(dec. 1909) fört flera processer för att söka erhålla
största möjliga andel i kvarlåtenskapen efter honom.
Lovisa af Savojen (fr.
Louise de Savoie), regentinna
af Frankrike, f. 1476, d. 22 sept. 1531 i Grès i
Gâtinais, dotter till hertig Filip af Savojen och
Margareta af Bourbon, förmäldes vid 12 års ålder med
franske konungen Ludvig XII:s kusin Karl af Orléans,
grefve af Angoulême, och fick med honom barnen
Margareta af Valois och Frans (sedermera konung Frans
I). Änka 1496, egnade hon hela sin tid åt barnens
uppfostran. 1506
bestämde riksständerna, att Frans skulle äkta Claude de
France, Ludvig XII:s dotter, och sålunda bli Frankrikes
tronföljare. Sitt inflytande öfver Frans bibehöll
L. -- stundom till skada för landet -- äfven efter hans
trontillträde. Ärelysten och viljestark, aflägsnade
hon några af konungens tjänare och ersatte dem med
henne själf mera tillgifna. Hon har därför utan grund
beskyllts för egennyttiga intressen på landets
<img r>
bekostnad. Särskildt uppges hon ha undansnillat en
stor penningsumma från marskalk Lautrec, som han
begärt för truppernas utrustning. Saken är dock
ännu icke fullt utredd. Däremot vet man, att hon
dref konnetabeln Karl af Bourbon att sluta sig till
Karl V, sedan hon förgäfves eftersträfvat hans hand
och stora egodelar (se
Bourbon, sp. 1354). Under
Frans I:s tåg till Italien 1515 och hans fångenskap
efter slaget vid Pavia 1525 förde hon emellertid
med skicklighet och klokhet styrelsen och ledde
på franska sidan 1529 fredsunderhandlingarna i
Cambrai. L. var fint bildad och omgaf sig gärna med
författare och konstnärer. Äfven i det afseendet
har hon kraftigt influerat på sonens smak. Hennes
Journal har publicerats i de af Peliot, Michaud och
Poujoulat utgifna samlingarna af memoarer. Litt.:
Paulin Paris, "Études sur François I:er" (1885),
Paul Piolin, "Louise de Savoie, comtesse de Maine" (1886),
Jacqueton, "La politique extérieure de Louise de Savoie" (1892),
De Maulde, "Louise de Savoie et François I:er" (1895), samt
Anna M. Roos, "En renässansfurstinna" (i "Ord och bild", 1905).
E. A--t.
Lovisa Augusta, hertiginna af Augustenborg, f. 7
juli 1771, d. 13 jan. 1843, var en frukt af danska
drottningen Karolina Matildas (se denna) förbindelse
med Struensee, men erkändes som konung Kristian VII:s
dotter och förmäldes 27 maj 1786 med hertig Fredrik
Kristian af Augustenborg (se
Augustenborg). Hon blef
moder till de båda landsförrädarna hertig Kristian
och prins Fredrik af Augustenborg samt till konung
Kristian VIII:s drottning, Karolina Amalia. L. blef
änka 14 juni 1814. I fråga om tronföljden i Sverige
1810 ställde hon sig afgjordt på sin broders,
Fredrik VI:s, sida emot sin egen gemåls önskan. Hon
var utomordentligt vacker ("den nordiska Venus");
i sedligt hänseende bråddes hon på sin moder.
E. Ebg.
Lovisa Dorotea Sofia, dotter till konung Fredrik I
i Preussen och Elisabet Henrietta af Hessen-Kassel,
förmäldes 1700 med sin kusin, dåv. arfprinsen af
Hessen-Kassel, Fredrik, sedermera konung Fredrik I
af Sverige. Hon afled, barnlös, 23 dec. 1705, vid 25
års ålder.
Lovisa Maria (fr.
Louise Marie), i Polen vanligen
kallad
Ludwika Marya, polsk drottning, f. 18
aug. 1611, d. 10 maj 1667, dotter till hertig Karl
af Gonzaga-Nevers och Katarina af Loth-
