m. i Belgien 1908). Äfven i den geografiska forskningens tjänst har man sökt använda friballongen. Bekant är i detta afseende svensken Andrées försök 1897 att i ballongen "Örnen" (fig. 7) från Danskön vid Spetsbergen uppnå Nordpolen. Andrée byggde delvis sin plan på användandet af tunga släplinor för att kunna hålla ballongen på konstant höjd, hvarjämte han afsåg att medelst styrsegel kunna bibringa densamma en från vindriktningen något afvikande kurs (se vidare Andrée, S. A.). -- För militära ändamål ha fasta ballonger användts mycket länge i rekognosceringstjänst, första gången vid belägringen af Valenciennes 1793. Välfärdsutskottet i Frankrike uppdrog 1794 åt ingenjörkaptenen Coutelle att inrätta ett luftseglingsinstitut vid Meudon. Under hans befäl ställdes 2 kompanier

Fig. 8. Svenska aeronautiska sällskapets ballonger "Svenske II", "Argonaut" och "Andrée" iordningställas för ballong-automobiltäflingen maj 1908.

ballongmanskap, hvilka gjorde åtskillig tjänst under republikens krig. Numera ha de flesta militärstater ballongtrupper, som dels äro afsedda för stationär tjänstgöring å befästa platser, dels skola åtfölja fältarmén med transportabel ballongmateriel (se Fältballongtrupper och Luftfarttrupper). I Sverige ha Vaxholms fästning 1 kulballong, fälttelegrafkåren 1 drakballong och 1 kulballong samt flottan 1 drakballong. Försök att medelst ballonger nedkasta bomber och sprängämnen öfver fientliga ställningar ha förekommit, men utan framgång. Frifärder i ballong komma af naturliga skäl i krigstjänst hufvudsakligen till användning för att sätta en belägrad, afskuren plats i förbindelse med yttervärlden. Ett klassiskt exempel härpå är Paris' belägring sept. 1870--jan. 1871, då 65 ballonger med 164 personer, en mängd depescher, 2 1/2 mill. bref och 381 brefdufvor för svarens återbringande lämnade den inneslutna staden. Det militära ballongväsendet är särskildt utveckladt i tyska armén, där Moedebeck (d. 1910) var en bland förgångsmännen. -- Det egendomligt tilldragande i ballongfärder har gjort denna gren af luftseglingen till en med lifligt intresse omfattad sport, som bedrifves i alla kulturländer. Aeronautiska föreningar och klubbar ha i stort antal bildats med syfte att sammanföra luftseglingens vänner och utöfvare. I Sverige bildades 1900 Svenska aeronautiska sällskapet (se d. o.), hvilket f. n. eger en kulballong på 1,500 kbm. rymd, hvarjämte en cylindrisk ballong (system Unge) och två kulballonger, tillhöriga enskilda medlemmar, äro i detsamma inregistrerade (fig. 8). Bland de längsta frifärder i ballong, som, såvidt kändt är, utförts, stå i främsta rummet med afseende på den tillryggalagda väglängden fransmännen de la Vaulx' och Castillon de S:t Victors resa 1900 från Paris till Korostisjev i Ryssland, 1,925 km. på 35 3/4 tim., samt med hänsyn till den tid, som ballongen hållits sväfvande utan mellanlandning, schweizaren Schæcks färd 1908 från Berlin till Molde i Norge, 72 tim. utan afbrott. En annan märklig färd var den italienske kaptenen Spelterinis lyckade seglats öfver Alperna 1908. -- På grund af sin lätthet och stora yta kommer luftballongen att röra sig med vindens hastighet och i dess hufvudriktning utan större afvikelser. I horisontal led är den sålunda väsentligen prisgifven åt luftströmmarna, hvaremot man i vertikal led kan behärska dess rörelser tämligen fullständigt genom ballastkastning eller gasuttappning. Emellertid kan man i många fall genom aktgifvande på de meteorologiska förutsättningarna vid affärden med ganska stor sannolikhet beräkna färdriktningen, likaväl som man under färden ofta kan utnyttja växlande luftlagers olikriktade strömningar för att inverka på kursen. Problemet att göra ballongen styrbar genom rent mekaniska medel har varit föremål för förslag och försök nästan lika länge, som friballongen existerat. Alla försök att bibringa ballongen en själfständig rörelse, som