1299 Luftkrets-Luftkrevad 1300 maskinerier. På grund af den betydliga värmeutveckling, hvarmed redan vid de vanliga arbets-trycken luftens komprimering är förenad, måste en effektiv afkylning af luften anordnas, hvilket sker därigenom, att man låter kylvatten cirkulera genom en cylindern omgifvande mantel eller på annat sätt. Man använder med fördel kompound-systemet å kompressorer, hvilket bl. a. medför en ej ringa kraftbesparing. Luften sammanpressas enligt detta system först i en cylinder till ett visst tryck, lägre än det man vill ernå, samt slappes sedan in i en andra cylinder, där den ytterligare komprimeras, tills det önskade sluttrycket är upp-nådt. För mycket hö?a tryck kan komprimeringen ske i ännu flera skilda stadier. Mellan hvarje kompressionsstadium afkyles tryckluften medelst särskilda kylanordningar. Fig. l visar i genomskärning en kompoundkompresscr med differential-kolf, där cylinderns öfre del tjänstgör som låg-tryckseylinder och det ringformade rummet omkring kolfven som hö«tryckscylinder. Vid kolfvens nedgående insuges öfver densamma luft i cylindern genom en inloppsöppning och en sugventil (längst upp till vänster å fig.). När kolfven sedan går uppåt, stänges denna ventil genast, och den inneslutna luften komprimeras samt pressas genom tryckventilen (längst upp till höger å fig.) och vidare genom ett rör ned till en i kompres^orns fot anbragt mellankylare, där luften i ett af vatten omgif vet rörsystem effektivt afkyles. Från kyl-apparaten ledes luften genom ett annat rör och en sugventil (ej synlig å fig.) in i den rinefcrmade hö^tryckskammaren. Under kolfvens påföljande nedgång komprimeras luften till fulla arbetstrycket och passerar genom en tryckventil ut till luftbe- Fig. 2. Encylnidrig erfkelverkande luftkompressor. hållaran. Denna är en sbrk reservoar af plåt, från hvilken distributionshdningar för trycklu"ten utgå och som har till ändamål att utjämna tryck-belastiin^en. Luftkompressorer drifves med ångmaskin, förbränningsmotor eller annan lämplig: kraftmaskin; numera anordnas de ofta för elektrisk motordrift. Fig. 2 visar en encylindrig enkelver-kande luftkompressor, som lämnar 2,5 kbm. fri Fig. 3. Kompressoranläggning för gruffält: 2 tvåcy-lindriga luftkompressorer. luft i minuten; fig. 3 visar en kompressoranläggning för ett gruffält, bestående af 2 tvåcylindriga luftkompressorer, hvardera lämnande 25 klm. fri luft i minuten. G. IL-T. Luftkrets. Se Atmosfär. Luftkreväd (se Krevad), artill., förekommer hufvudsakligen vid eldgifning med granatkartesch (se d. o.), enär denna projektil användes företrädesvis mot trupper och ej, såsom granaten, mot de af dem uppförda döda skyddsmedlen; därvid errålles (se fig. 1) den bästa verkan, då kulorna med kringgående af eventuellt framför truppen varande skydd träffa densamma uppifrån. Vid krevaden sprida sig kulorna omkring kulbanans tänkta förlängning (ÖN), så att de bilda en böjd s. k. krevadkon (OAB), hvars toppvinkel (v) är 1C° ä 20° och hvars skärning med marken är en oval (Al B}) med omkr. 200 m. djup och 25 m. bredd. Krevadafståndet (KM) eller vågräta afståndet från målet till krevadpunkten bör vara omkr. 75 m., och krevadhöjden (OK) blir därvid beroende af banans krökning. På grund af svårigheten att på nu brukliga stridsaf-stånd upptäcka målen blir man cfta nödsakad att beskjuta ett större terrängområde, inom hvilket målet anses befinna sig, cch för dylik terräng-beskjutnig lämpar sig luftkrevadeld med granat-kartessher särdeles väl, enär hvarje skett behärskar en tämligen stor markyta. För erhållande af ett smidigt förfaringssätt vid sådan beskjutning har man inom det moderna artilleriet börjat till-lämpa särskilda eldmetcder, och man skiljer sålunda vid svenska fältartilleriet på linjeeld, hvarvid elden sprides enbart i sidled, och djupeld, hvarvid den i stället sprides i djupled. Särsldlda slag af linjeeld äro slagning cch mejrdng, båda omfattande 3 snablt efter hvarandra afgifia skott per pjäs med en viss ändring af sidriktningen mellan hvarje skett. Vid djupeld af ger hvarje pjäs 8 skett i snabbeld, nämligen 2 på hvart och ett af 4 med 100 m. skiljaktiga afstånd. Luftkreväd användes äfven, ehuru mera sällan, vid eldgifning med brhans;?ranater (se fig. 2), hvarvid till följd af det brisinti sprängämnets våldsamhet sprängstyckena slungas öfvervägande rätt ut åt sidan, så att ett tomrum (AOB) uppstår omkring kulbanans förläna-nin?. Gencm de sprängst^cken (BOB J,