1297 Luftgap-Luftkompressor 1298 friktionsältra. I det förra slaget frånsilas dammet, då luften passerar genom en väfnads porer. Dammet aflägsnas sedermera från filterväfven medelst filtrets uttagande, borstning och piskning eller - på senare tiden - genom "dammsugare" ("va-cuum cleaner"). Fig. l visar schematiskt ett dylikt filtrum jämte fläkt för luftens framdrifvande. Yid friktionsfiltra ledes luften mellan tätt ställda väf-lameller, som äro uppspända i sicksack. Vid passerandet af desamma adhererar dammet vid väfnaden och aflägsnas sedermera därifrån på Fig. 2. Friktionsfiltrum, schematiskt framställdt. samma sätt som vid det förra slaget. Fig. 2 visar schematiskt ett friktionsfiltrum. Filtret kan ock användas vått, i hvilket fall dammet ännu bättre fastnar, men hvarvid luften lätt kan bli alltför fuktig och dammets aflägsnande från duken kan bli svårare. K. S-n. Luftgap, elektrot., beteckning dels för mellanrummet mellan två delar af en magnetkrets, t. ex. mellan pol och ankare vid en magnet, mellan stator och rötor vid en elektrisk maskin o. d., dels stundom för mellanrummet mellan två delar i en elektrisk strömkrets, t. ex. afståndet mellan två gnistelektroder vid åskskyddsapparat ("gnistgap"). A. E-m. Luftgas. Se Gasolin gas. Lufthuf. Se Rökhuf. Luftklocka, mek., en på sug- eller tryckledningen till en kolfpump befintlig kammare, inneslutande antingen komprimerad eller förtunnad luft. Genom sin elasticitet utjämnar luften de stora olikheter i trycken inom vattnet, hvilka eljest skulle uppstå och ha sin orsak i den acceleration, som pumpkolfven ger vattnet invid densamma. Klockan å tryckledningen innehåller komprimerad luft, hvars effektiva medeltryck, uttryckt i vattenpelar-höjd, anges af tryckledningens höjd ofvan klockans lägsta, punkt, oafsedt huruvida ledningen lutar eller icke. Klockan å sugledningen innehåller förtunnad luft, och absoluta trycket å denna luft är atmosfärtrycket mätt i vattenpelarhöjd, minskadt med klockans höjd öfver den vattenyta, från hvilken uppfordringen eger rum. De skadliga hydrauliska hindren utöfva f. ö. ett visst inflytande på storleken af de nämnda trycken. Luftklockorna äro i hög grad egnade att förebygga s. k. vattenslag (se d. o.) inom kolfpumpar; de böra vara försedda med dels glasrörställ för vattenståndets iakttagande, dels anordning för inmatning af luft i mån af behof. En sådan anordning är behörig i synnerhet å tryckklockan, emedan vattnet vid det höga tryck, som där i allmänhet är rådande, absorberar luft i afsevärd mängd. O- E- ^7- Luftklyföppningar, bot. Se Klyföppningar. Luftknöl, bot., en stam- eller rotknöl, som bildas på växtens ofvanjordiska delar. Växter med luftknölar äro t. ex. Ficaria, Polygonum viviparum, epifytiska orkidéer, Dioscorea-arter m. fl. Motsvarande bildningar af lökform, t. ex. hos AlUum-sater, Lilium bulbijerum och Dentaria bulbijera, kallas luftlökar. Ett gemensamt namn för luftknöl och luftlök är bulbill (se d. o.). G. L-m. Luftkompass. Se Kompass, sp. 693-694. Luftkompressor, Kompressor, mek., i allmänhet en maskin för komprimering af luft till mindre volym och högre tryck, hvarigenom åstadkommes tryckluft (se d. o.). Maskinen användes äfven för andra gaser och gasblandningar än luft och kallas då enbart kompressor. Principen för luftkompressorn är densamma som för den inom metallurgien använda cylinderblåsmaskinen (se Blåsmaskin), nämligen den, att en fram- och Fig. 1. Kompoundkompressor i genomskärning. återgående kolf i en sluten cylinder tillpressar luften, som i komprimeradt tillstånd utdrifves genom en ventil, under det att ny luft åter insläppes genom en annan. Emellertid lämnar luftkompressorn väsentligt högre tryck än blåsmaskinen (se B l as t er),, hvilket betingas af den framställda tryckluftens användning för en hel del mekaniska ändamål och i allmänhet uppgår till 6-7 atm. Detta tryck är tillräckligt för drift af pneumatiska verktyg, bergborrmaskiner i grufvor, smärre lokomotiv, lufttryckbromsar, vätskeförflyttning i fabriker m. m. För speciella ändamål förekomma vida högre tryck; ända till 250 atm. användes i torped-