långsträckt form. Höljets bibehållande i fullt utspändt tillstånd är en oundgänglig förutsättning för luftskeppets navigering, och efter de olika metoder, som härför användas, särskiljas luftskepp byggda enligt helstyfva, halfstyfva och ostyfva systemet. Ett helstyft hölje åstadkommer man genom att öfverkläda en fast stomme af ballongkroppens form med gastätt tyg. Genom sinnrika fackverkskonstruktioner och användande af den lätta metallen aluminium kunna mycket stora dimensioner ernås. För att hålla ett ostyft eller löst hölje utspändt i bestämd form erfordras ett öfvertryck i ballongen utöfver den yttre luftens tryck. Detta åstadkommes medelst en s. k. ballonet (luftsäck), som är förlagd innanför höljet och genom en i gondolen befintlig fläkt blåses upp med luft, allteftersom gasförrådet genom förluster under färden minskas i den stora ballongen. Genom kombination mellan dessa två system har erhållits det halfstyfva, enligt hvilket höljet hålles utspändt med ballonet, men har hela underdelen förenad med en fast bottenstomme. För styrning i sidled användas ett eller flera vertikala balansroder, för styrning i höjdled plana ytor, som vridas i olika vinklar mot horisontalplanet. För att luftskeppet under gång skall bibehålla full stabilitet och utan slingring hålla sin kurs, behöfvas dels horisontella, dels vertikala stabiliseringsplan, fast förbundna med höljet. De förra afse att hindra stampning och anbringas liksom pilens fjädrar i ballongens längdriktning vid den bakre delen af höljet. De senare utbildas å vissa typer till formliga kölar under ballongkroppen. Den erforderliga maskinkraften erhålles med lätta explosionsmotorer för bensin, de enda motorer, som kunna utföras med tillräckligt låg vikt i förhållande till behöflig effekt för detta ändamål (1 1/2--3 kg. pr hkr). Framdrifningen sker medelst en eller flera luftpropellrar. I princip var konstruktionen af en styrbar luftballong framdrifven med maskinkraft löst i och med det franska luftskeppet "La France" (fig. 1), som för militära ändamål byggdes af Renard och Krebs 1884. Med stöd af erfarenheter från tidigare försök af Giffard (1852), Dupuy de Lôme (1872) och bröderna Tissandier samt med ledning af Renards egna studier öfver luftmotstånd och stabilitetsfenomen vid kroppars rörelse genom luften förlänade konstruktörerna "La France" så godt som alla de för nutida luftskepp karakteristiska dragen: en långsträckt, spolformig ballongkropp, luftballonet inuti höljet, luftpropeller, styrplan och stabiliseringsytor m. m., samtliga i mer eller mindre utvecklad form. Emellertid hade man då icke tillgång till nutidens lätta motorer; luftskeppet kunde utföra evolutioner endast i vindstilla eller mycket svag vind, då det hade en motor (galvano-elektrisk) om endast 9 hkr och därför ej bibringades större egenhastighet än omkr. 5 m. i sekunden. I medeltal blåser vinden vid jordytan på den europeiska kontinenten ungefär 5 m. i sek., hvilken hastighet stiger med höjden öfver marken för att redan omkr. 500 m. öfver jordytan vara den dubbla. Ett luftskepp måste alltså ha en medelfart af minst 10--11 m. i sek. för att bli brukbart och fordrar härför en maskinstyrka på hundratals hästkrafter, kraftbelopp, som man numera genom användande af bensinmotorer kan installera ombord på ett luftskepp, utan att volymen på den bärande ballongen behöfver stegras till orimliga dimensioner. .- De förnämsta luftskeppskonstruktioner, som kommit till utförande, äro Zeppelins helstyfva, Lebaudy-Juillots halfstyfva och Parsevals ostyfva. Zeppelins luftskepp (fig. 2), utfördt af den åldrige tyske kavallerigeneralen grefve F. von Zeppelin i ej mindre än sju successiva modeller 1898--1910, har i sin senaste utföringsform en 146 m. lång ballongkropp i form af en 16-sidig prisma med 14 m. diameter, uppdelad i 17 afdelningar, hvardera utfylld af en gasbehållare af gummityg, det hela täckt af ett gemensamt hölje. En fackverkskonstruktion af aluminium fixerar den yttre formen till en gifven volym af omkr. 19,000 kbm. Luftskeppet kan på kortare färder medtaga högst 28 personer, fördelade i två gondoler. Propellrarna äro 4 till antalet, placerade parvis tätt intill ballongkroppen ofvanför gondolerna. Hvarje par drifves af en motor om 100 hkr. Lebaudy-Juillots luftskepp, som fransmännen Juillot och Surcouf först utförde för industrimagnaterna bröderna Lebaudys räkning, byggdes sedan i flera exemplar för franska arméns räkning, de bekanta motorballongerna "Patrie" (fig. 3), "République" och "Liberté". Dess spolformiga ballongkropp har en längd af 60 m., en diameter af 10,3 m. samt en volym af 3,630 kbm. och en ballonet om 750 kbm. Den framdrifves af en 70 hkr motor medelst två propellrar, en på hvardera sidan om gondolen. En snarlik konstruktion visar det s. k. tyska militärluftskeppet, byggdt af major Gross. Parsevals luftskepp (fig. 4) har ett cylindriskt formadt hölje, påminnande om Parseval-Sigsfelds drakballonger (se Luftballong, fig. 3); dimensionerna äro på en typ 58 m. längd, 9 m. diameter och 3,500 kbm. volym. Den har två balloneter, en i främre och en i bakre delen af höljet, hvilka genom samverkan underlätta luftskeppets manövrering. Propellern är uppställd på ett stativ i gondolen; dess blad äro förfärdigade af tyg med inlagda blystrimlor och hänga under stillastående slaka ned samt intaga först vid rotationen under centrifugalkraftens inverkan sina vederbörliga lägen. På grund af frånvaron af fast ramverk och ömtåligare delar, kan Parseval-skeppet inpackas och transporteras som en vanlig friballong samt snabbt sättas i ordning för uppstigning, något som icke är möjligt med luftskepp af Zeppelins eller Lebaudys typ. I allmänhet fordra luftskeppen stora förvaringsskjul -- ballonghallar --, där de, väl skyddade, kunna utrustas och förvaras mellan färderna. De förhoppningar, som för några år sedan knötos vid de framgångsrika försöken med styrbara luftskepp, ha icke ännu uppfyllts. Det är egentligen för militära ändamål dessa synnerligen dyrbara, komplicerade och ömtåliga luftfarkoster byggts och fortfarande bibehållas i de stora europeiska militärstaterna. För regelbunden samfärdsel ha de ej visat sig användbara, då de ej kunna utan stor risk framföras annat än vid gynnsam väderlek. Storm och oväder omöjliggöra en säker manövrering. Under normala förhållanden torde man f. n. påräkna, att luftskepp af ofvan angifna storleksordning kunna tillryggalägga 300 km. på 10 timmar vid uppstigning med återfärd till utgångspunkten under en vindstyrka af 6--7 m. i sek. samt tillåta