1307 Luftpumpen-Luftskepp 1308 Geissler (se denne) och H. Sprengel (se denne). Konstruktionen hos de förra (se fig. 4 o. 5) beror därpå, att recipienten gång på gång kan sättas i förbindelse med ett rum, där luften förtunnats på samma sätt som i det torricelliska tomrummet. Hos Sprengels luftpump uppstår luftförtun-ningen på det sätt, att en kvick-silfvermassa uppdelad i droppar får falla genom ett tämligen smalt vertikalt glasrör och därvid föra med sig luftblåsor. - Bunsen ersatte kvick-silfret med vatten och gaf därigenom uppslaget till den nu på laboratorier-. na am ända vattenluftpumpen (fig. 6). Vattnet strömmar ur en större behållare eller från vattenledningen genom röret, R, som är till-spetsadt vid S, ut genom röret R'. Midtför S finnes på utvidgningen U ett sidorör L, genom hvilket luften suges bort. - 1905 konstruerade Gaede en roterande luftpump efter en alldeles ny princip. Gaedepum-p e n består af en till hälften med kvicksilfver fylld järnbehållare, i hvilken en porslinstrumma roterar (fig. 7). Vid trummans rotation fyllas de kammare, i hvilka trumman är uppdelad, omväxlande med luft och kvicksilfver. Kamrarna suga vid rotationen först luften ur reci- VATTEN Fig. 7. Fig. 8. Fig. 7. Gaedes roterande luftpump i genoinskärning. - Fig. 8. Vattenluftpump för både förtunning och komprimering af luft. pienten och drifva sedan vid fortsatt rotation ut sitt luftinnehåll. Anordningen har en viss likhet med ett gasur, blott med den skillnaden, att vid gasuret åstadkommer gasströmmen rörelsen, under det att vid Gaedepumpen en yttre kraft åstadkommer densamma. Med Gaedepumpen kan 0,000003 mm. vakuum uppnås efter 15 minuters pumpning. De för sammantryökning af luft använda pumparna, kompressionspumparna, ha vanligen en cylinder med en däri rörlig kolf, som hoptrycker luften i cylindern och inpressar den i en recipient. Stundom har man sådana dubbelverkande, i hvilka sammantryckning eger rum såväl vid kolfvens uppgång som vid dess nedgång. Äfven vattenluftpumparna kunna konstrueras så (fig. 8). att man med dem kan både komprimera och fcrtunna luften. Man använder dem mycket vid glasblås-ningsarbeten för att erhålla en blästerlåga. D.S-t.. Luftpumpen (Antlia pneumatica), af astronomen Lacaille (se d. o.) namngifven stjärnbild på södra hemisfären mellan 25° och 40° sydlig deklination samt 9 och 102/3 timmars rektascension. Den innehåller endast svaga stjärnor. B-d. Luftpyrometer, fys. Se Py rometer. Luftring, med. Se L u f t d y n a. Luftrymd. Se Luftkub. Luftrör, anat. Se Luftstrupe. Luftrörsinflammation, Luftrörskatarr. S-Bronkit. Luftrötter, bot., kallas de rötter, som antingen ej alls eller först efter en mer eller mindre betydlig längdtillväxt nedtränga i marken. I tropikerna äro växter med luftrötter mycket vanliga : bekanta exempel härpå äro många aracéer (se M ön s t er a), Fécws-arter (se F i c u s, sp. 156. fig. 3) och epifytiska orkidéer och bromeliacéer (se E p i f y t e r, sp. 698). Hos epifyterna tjäna luftrötterna till att fästa växten vid substratet. till att upptaga näring ur regnvattnet eller, om de äro klorofyllförande, såsom hos Tcenio-phyllum (se Epifyter, sp. 698), som assimilationsorgan. Till luftrötterna höra äfven andningsrötterna hos sumpväxter (se M a n g r o v e-växter) och klätterrötterna (se K l ä t t e r-organ och Rot). G. L-m. Luftsadel, geol. När de öfre delarna af ett hvalfformigt böjdt skiktsystem, "sadelbildning';, fattas (blifvit genom denudation bortförda) och så- ledes böjningens eller sadelns rygg är att söka of-vanom den nuv. jordytan, säges en luftsadel (L ä tig.) vara för handen. Jfr A n t i k l i n. E. l;. Luftsalpeter, kem., handelsbenämning på kalk-nitrat, framställdt af salpetersyra, som erhållits genom oxidation af luftkväfve på elektrisk vä s. Se Kväfve, sp. 430. Luftsediment, geol. Se Eolisk aflagring. Luftsegling, i allmänhet gemensam benämning på olika sätt att färdas genom luften utan fast förbindelse med jordytan. Detta sker enligt principen "lättare än luften" i fria eller motordrifna ballonger (se Luftballong och Luftskepp) samt enligt principen "tyngre än luften" medelst flygmaskiner (se Flygmaskin, äfven i Suppl.). I inskränkt mening betecknar luftsegling närmast friballongfart (d. v. s. med luftballong). G. H-r. Luftskepp, Motorballong, Styrbar ballong, en luftballong, som framdrifves af maskinkraft och är försedd med mekaniska styranordningar. Ett luftskepps ballongkropp erhåller för att lättare öfvervinna luftmotståndet en