platta, nätådriga, glatta och lutande. Fröna äro njurlika, sammantryckta. Den andra arten, L. biennis (se fig.), inhemsk i sydöstra Europa, odlas i trädgårdarna som prydnadsväxt; dess fruktställningar med de uppsprungna skidornas silfverhvita skiljeväggar, Judas' silfverpenningar, användas som prydnad i vaser, makartsbuketter o. d. O. T. S. (G. L-m.) Lunarium (af lat. luna, måne), astron., en apparat, som tjänar till att vid undervisning förtydliga månens gång kring jorden. Som emellertid månen äfven jämte jorden har en rörelse kring solen, framställes vanligen genom ett lunarium solen, jorden och månen med sina rotations- och omlopps-rörelser. Jfr Planetarium. (B-d.) Lunation (af lat. luna, måne), detsamma som synodisk månad. Se Astronomisk månad. (B-d.) Lunch [la'nʃ] l. Luncheon [la'nʃən], eng., eg. brödstycke, "gaffelbit"; lätt måltid emellan frukosten och middagen. -- Quick-lunch [kωi'k-], "hastigt mellanmål", lunch af färdiglagade rätter af sådan beskaffenhet, att de kunna snabbt förtäras. Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets andra universitet och säte för biskopen öfver Lunds stift, är beläget vid 55° 41' 52" n. br. och 4° 52' 15" v. lgd fr. Stockholm på södra sluttningen af en höjdsträcka på den bördiga skånska slätten, 2 km. n. om Höjeå och omkr. 11 km. från Öresund. Stadens hela areal utgör omkr. 1,120 har, hvaraf den egentliga stadsplanen upptar 106 har. De bebyggda tomternas antal år 1909 var 960, boningshusens 1,210. Taxeringsvärdet år 1910 var 46,338,000 kr., hvaraf för bevillningsfria fastigheter tillhöriga staten 1,909,100 kr. och tillhöriga kommunen m. fl. 5,412,000 kr. samt 1,803,400 kr. för jordbruksfastighet, hvilken är satt till 35,817 mtl, omfattande omkr. 1,000 har jord af yppersta beskaffenhet. L. hade 20,139 inv. 31 dec. 1910 och hade sedan 1890 tillväxt med 34 proc. Med den talrika studerande ungdomen torde L. under större delen af året hysa en folkmängd af bortåt 22,000 pers. -- De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar. Flera särdeles monumentala såväl offentliga som enskilda byggnader ha uppförts. Synnerligen vacker är den mångbesjungna parken Lundagård (se fig. 2 och pl. 1, fig. 4 o. 5), med en byst (mod. af Börjeson) af Lunds studentsångförenings stiftare, Otto Lindblad, och den därintill stötande Tegnérsplatsen (fig. 6), som prydes af Tegnérsstatyn, modellerad af Qvarnström och rest år 1853. Där ligga också de förnämsta offentliga byggnaderna, den åldriga domkyrkan (se Lunds domkyrka), universitetshuset, fullbordadt 1882, Akademiska föreningens hus (från 1851, nyligen om- och tillbyggdt; se fig. 6 o. 7 å pl. I samt Akademiska föreningen med fig.), det gamla biblioteket (fig. 5), där nu universitetets historiska museums samlingar äro uppställda, och zoologiska museet vid det numera till en grönskande plantering förvandlade Kraftstorget, som till 1832 var en af murar och gamla byggnader instängd kyrkogård. Framför universitetsterrassen står en större granitfontän, i dess östra del den med björkar planterade runstenshögen (runstenarna hitförda från andra orter) med byst af historieskrifvaren Sv. Lagerbring, och i närheten stå byster af Sv. Nilsson, And. Jahan Retzius och Kilian Stobæus. I öfrigt märkas Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars byggnader vid Sandgatan, biskopshuset (byggdt 1842--65; pl. II, fig. 11) och de under senare tid uppförda fysiska, fysiologiska och anatomiska institutionernas byggnader vid Biskopsgatan samt å Helgonabacken universitetsbiblioteket (se Bibliotek, sp. 288, samt Biblioteksbyggnader, sp. 303--304 och fig. 16 däri), småskollärarinneseminariet, Allhelgonakyrkan (fig. 10), uppförd i äldre gotisk stil 1887--91 efter ritningar af H. Zettervall, samt n. därom folkskollärarseminariets byggnad (i landsförsamlingen). Äfven stadens norra begrafningsplats (anlagd 1816 och sedermera flera gånger utvidgad) ligger utanför den egentliga staden. Ett stort behag eger L. i sina vidsträckta och väl vårdade promenader och trädgårdsanläggningar, såsom Helgonabacken (se d. o.), Botaniska trädgården (fig. 17, med botanisk institution, växthus och museum samt byst af J. G. Agardh, modellerad af V. Runeberg), Gyllenkrookska promenaden, i ö. begränsande den vackra observatorieträdgården med astronomiska observatoriet (fig. 12) och en af Bissen modellerad byst af Tyko Brahe, och den nyanlagda stadsparken, utgörande en del af Parkbolagets gamla trädgård, "Höge vall" (fig. 13), numera den enda kvarlefvan af stadens forna befästningar, samt ett större s. därom beläget jordområde. Stadsparken begränsas i n. af Svanegatan; i hörnet af denna och Stora Södergatan ligger Katedralskolans gamla byggnad (fig. 8), hvarest Karl XII residerade sept. 1716--mars 1718, då L. kan sägas ha varit den svenska regeringens säte, enär äfven alla departementens chefer (ombudsråden) vistades där. Andra märkliga byggnader äro biskop Thomanders präktiga villa Tuna (fig. 14; strax n. om botaniska trädgården), uppförd i Tudorstil, Tegnérshuset (fig. 9) vid hörnet af Stora Gråbrödersgatan och Klostergatan, där skaldens arbetsrum bevaras i oförändradt skick och en samling Tegnériana (manuskript, böcker, porträtt m. m.) förevisas, samt Laurentiuskapellet (fig. 15) strax s. om domkyrkan, en liten medeltidsbyggnad, som fordom tillhört S. Laurentius' kloster. Den användes på 1700-talet som gymnastiksal, och där utbildade Ling sitt gymnastiksystem. Den utpräglade karaktär af universitets- och stiftsstad, som L. förut egde, har under de senare tre årtiondena mycket ändrats genom tilltagande handel och näringar samt ökad samfärdsel och folkmängd. År 1909 uppgick antalet handlande till 459 (hvaraf 8 aktiebolag och 1 ekonomisk förening) med 525 biträden och en till nära 800,000 kr. uppskattad inkomst af