- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1373-1374

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fierade skämtskriften Något af Stockholmslefnaden
afskildradt (1781; ny uppl. 1786). Hans
ställning blef emellertid alltmer ohållbar, och
slutligen nedlade han, betald af Schröderheim,
sitt tidnings-skrifveri. Kort därefter utgaf han
en kompilation med den braskande titeln Heroiska
gerningar, blodiga händelser, présence d’esprit och
subordina-tionsbrott (1785), men försvinner sedan
för några år från Stockholm. Enligt egen uppgift
erhöll han af kunglig nåd åter den ackordssumma han
utgifvit för sin majorssyssla och slog sig med dessa
medel ned som landtbrukare "på en vild udde vid vida
hafvet". En eldsvåda ödelade där hans egendom, och
1791 uppträdde han åter som litteratör. Han började då
utgifva Fragmenter i särskilte ämnen, hvilken samling
emellertid afstannade med de första arken och i juli
1792 fortsattes med den nummervis utgifna "Välsignade
tryckfriheten och Tryckfriheten den välsignade". I
denna prisade han den nya tryckfriheten, smickrade
hertig Karl, men insmugglade här och där jakobinska
uppsatser. Tidningen var matt och upphörde redan i
okt. s. å. Sedan dess sjunker L:s lif åter tillbaka
i fullkomligt mörker. - Som prosaförfattare
är L. en bland de egendomligare under de år han
framträdde. Han skrifver häftigt och bittert, men på
samma gång med flödande känsla och ganska bitande
kvickhet. I viss mån påminner han om Tho-rild,
utan att han kan sägas vara hans efterhärmare.

–rn.*

Lund, Karl Fredrik. Se Fiskodling, sp. 447.

Lund, Maximiliana Teodolinda, född RÖske,
sångerska, f. 3 juni 1836 i Stockholm, d. 6 juni
1895 i Köpenhamn, blef elev vid K. teatern 1852
och var engagerad sångerska där 1856-62, hvarefter
hon hade åtskilliga utländska anställningar, såsom
i Stettin 1863, i Doberan 1866 och i Kristiania
vid den där 1874 inrättade opera-scenen samt
någon tid vid fru M. Lundströms operasällskap
där 1885. Hon lät därefter höra sig på konserter
i Stockholm. Hon egde en aktningsvärd koloratur
och sjöng med abandon samt användes med framgång i
de mest olika uppgifter, såsom Pamina och Nattens
drottning i "Trollflöjten", Elvira och Zerlina i "Don
Juan", Gr e f vin-nan i "Figaros bröllop", Agatha i
"Friskytten", Valentine i "Hugenotterna", Bertha i
"Profeten", Mathilda i "Vilhelm Tell" o. s. v. -
L. blef 1860 gift med den danske oboevirtuosen och
tonsättaren EmiliusLund (f. 1830 i Köpenhamn, d. 1893
i Stockholm). Denne var anställd vid hof-kapellet
i Stockholm 1857-62, senare vid hofope-ran i
Berlin samt väckte uppseende för sin färdighet
vid konserter i Danmark, Tyskland och Holland.
A. L.*

Lund, Hilda Maria, född Lindh, dansös, f. 21
dec. 1840 i Stockholm, d. 8 okt. 1911, vardt elev vid
K. teaterns elevskola 1849, sekunddansös 1861 och
var premiärdansös 1866–88. Hon uppbar de förnämsta
balettpartierna vid lyriska scenen samt gaf gästspel
i Berlin, Stettin, Köpenhamn och Norge. Hennes dans
utmärkte sig för stort behag och ovanlig mjukhet. Hon
ingick 1862 äktenskap med dåv. balettmästaren
och premiärdansören vid K. teatern Sigurd Harald
L. (f. 1823 i Köpenhamn, d. 1906 i Stockholm).

Lund, Emil, svensk-amerikansk författare,
i. 23 juli 1850 i Falun, blef student 1870,
prästvigdes 1874 och var kyrkoherde i Aspeboda
och Enviken i Dalarna 1880–90. Han flyttade
1890 till Amerika och ingick som pastor i svenska
Augustana-synoden. L. var lärare i svenska, tyska
och kristendom i Bethany college i Lindsborg,
Kansas, 1898–1902 och företog 1903 studieresa till
England, Frankrike och Tyskland. L. har utöfvat
flitig författarverksamhet. Bland hans arbeten må
nämnas följande af kommentar åtföljda öfv.: "The
song of Solomo" (1893), "’me songof Moses" (1901),
"The Book of Ijjob" (1903), "Predikareboken" (1904),
"The proverbs" (1905), "The lamentations" (1906)
och "The psalms (1908).

O. A. L–r.

Lund, Kristen Andersen, dansk skald, f. 1763,
d. som präst på Möen 1831, utgaf under senaste
delen af 1700-talet åtskilliga dikter, af hvilka en
postum samling, Efterladte digte, utgafs 1836. Se
Rönning, "Rationalismens tidsålder" (1896).


C. R.*

Lund, Johan Ludvig Gebhard, dansk målare, f. 1777
i Kiel, af danska föräldrar, d. 1867, studerade vid
konstakademien i Köpenhamn samt för Abildgaard. 1799
reste han öfver Dresden till Paris, hvarest han
under ett och ett hälft år målade i Davids skola,
och vidare til! Rom, dit han anlände 1802. Där
målade han bl. a. ett par stora taflor med ämnen
från trojanska kriget (An-dromake vid Hektors graf
finns i Kronborgs galleri). 1810 återkom L. till
Köpenhamn och blef med sitt arbete Hagbardoch Signy
medlem af akademien 1814. Han vistades åter ett par
år i Italien, hvarifrån han återkom 1819, sedan han
blifvit utnämnd till professor vid konstakademien. -
L:s förnämsta arbeten från den följande tiden äro
fem stora målningar för en sal på Kristians-borg:
Kristendomens införande i Danmark (1827), som
följdes af Soluyrkan, Offer till Tor, Katolsk
kyrkoprocession och Luthersk gudstjänst (samtliga
nu på Kronborg). Han målade dessutom altartaflor,
porträtt och landskap. Till hans bästa alster hör Ida
Brun bekransande sin moders byst. De tre nornorna
ses på Konstmuseet i Köpenhamn. L. representerade
en idealistisk och poetisk riktning, samtidigt med
att Eckersberg ledde den danska konsten in på sund
realism. Tli. w. (G-g N.)

Lund. 1. Peter Vilhelm L., dansk
naturforskare, f. 14 juni 1801, d. 25 maj 1880
i Lagoa Santa, Brasilien, student 1818, vann
1824 två guldmedaljer vid universitetet för en
afh. i naturvetenskap (Om krebsenes aaresystem,
öfv. till flera främmande språk) och en i medicin
(Om vivisektionens resultat-, ty. öfv. 1825, som
gjorde honom ryktbar i utlandet). 1825-jan. 1829
vistades L. i trakten af Rio de Janeiro, återvände
därefter till Europa, blef filos, doktor i Kiel på en
afh. om en brasiliansk sångfågel (De genere Euphones)
och gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free