fierade skämtskriften Något af Stockholmslefnaden afskildradt (1781; ny uppl. 1786). Hans ställning blef emellertid alltmer ohållbar, och slutligen nedlade han, betald af Schröderheim, sitt tidnings-skrifveri. Kort därefter utgaf han en kompilation med den braskande titeln Heroiska gerningar, blodiga händelser, présence d'esprit och subordina-tionsbrott (1785), men försvinner sedan för några år från Stockholm. Enligt egen uppgift erhöll han af kunglig nåd åter den ackordssumma han utgifvit för sin majorssyssla och slog sig med dessa medel ned som landtbrukare "på en vild udde vid vida hafvet". En eldsvåda ödelade där hans egendom, och 1791 uppträdde han åter som litteratör. Han började då utgifva Fragmenter i särskilte ämnen, hvilken samling emellertid afstannade med de första arken och i juli 1792 fortsattes med den nummervis utgifna "Välsignade tryckfriheten och Tryckfriheten den välsignade". I denna prisade han den nya tryckfriheten, smickrade hertig Karl, men insmugglade här och där jakobinska uppsatser. Tidningen var matt och upphörde redan i okt. s. å. Sedan dess sjunker L:s lif åter tillbaka i fullkomligt mörker. - Som prosaförfattare är L. en bland de egendomligare under de år han framträdde. Han skrifver häftigt och bittert, men på samma gång med flödande känsla och ganska bitande kvickhet. I viss mån påminner han om Tho-rild, utan att han kan sägas vara hans efterhärmare. --rn.* Lund, Karl Fredrik. Se Fiskodling, sp. 447. Lund, Maximiliana Teodolinda, född RÖske, sångerska, f. 3 juni 1836 i Stockholm, d. 6 juni 1895 i Köpenhamn, blef elev vid K. teatern 1852 och var engagerad sångerska där 1856-62, hvarefter hon hade åtskilliga utländska anställningar, såsom i Stettin 1863, i Doberan 1866 och i Kristiania vid den där 1874 inrättade opera-scenen samt någon tid vid fru M. Lundströms operasällskap där 1885. Hon lät därefter höra sig på konserter i Stockholm. Hon egde en aktningsvärd koloratur och sjöng med abandon samt användes med framgång i de mest olika uppgifter, såsom Pamina och Nattens drottning i "Trollflöjten", Elvira och Zerlina i "Don Juan", Gr e f vin-nan i "Figaros bröllop", Agatha i "Friskytten", Valentine i "Hugenotterna", Bertha i "Profeten", Mathilda i "Vilhelm Tell" o. s. v. - L. blef 1860 gift med den danske oboevirtuosen och tonsättaren EmiliusLund (f. 1830 i Köpenhamn, d. 1893 i Stockholm). Denne var anställd vid hof-kapellet i Stockholm 1857-62, senare vid hofope-ran i Berlin samt väckte uppseende för sin färdighet vid konserter i Danmark, Tyskland och Holland. A. L.* Lund, Hilda Maria, född Lindh, dansös, f. 21 dec. 1840 i Stockholm, d. 8 okt. 1911, vardt elev vid K. teaterns elevskola 1849, sekunddansös 1861 och var premiärdansös 1866--88. Hon uppbar de förnämsta balettpartierna vid lyriska scenen samt gaf gästspel i Berlin, Stettin, Köpenhamn och Norge. Hennes dans utmärkte sig för stort behag och ovanlig mjukhet. Hon ingick 1862 äktenskap med dåv. balettmästaren och premiärdansören vid K. teatern Sigurd Harald L. (f. 1823 i Köpenhamn, d. 1906 i Stockholm). Lund, Emil, svensk-amerikansk författare, i. 23 juli 1850 i Falun, blef student 1870, prästvigdes 1874 och var kyrkoherde i Aspeboda och Enviken i Dalarna 1880--90. Han flyttade 1890 till Amerika och ingick som pastor i svenska Augustana-synoden. L. var lärare i svenska, tyska och kristendom i Bethany college i Lindsborg, Kansas, 1898--1902 och företog 1903 studieresa till England, Frankrike och Tyskland. L. har utöfvat flitig författarverksamhet. Bland hans arbeten må nämnas följande af kommentar åtföljda öfv.: "The song of Solomo" (1893), "'me songof Moses" (1901), "The Book of Ijjob" (1903), "Predikareboken" (1904), "The proverbs" (1905), "The lamentations" (1906) och "The psalms (1908). O. A. L--r. Lund, Kristen Andersen, dansk skald, f. 1763, d. som präst på Möen 1831, utgaf under senaste delen af 1700-talet åtskilliga dikter, af hvilka en postum samling, Efterladte digte, utgafs 1836. Se Rönning, "Rationalismens tidsålder" (1896). C. R.* Lund, Johan Ludvig Gebhard, dansk målare, f. 1777 i Kiel, af danska föräldrar, d. 1867, studerade vid konstakademien i Köpenhamn samt för Abildgaard. 1799 reste han öfver Dresden till Paris, hvarest han under ett och ett hälft år målade i Davids skola, och vidare til! Rom, dit han anlände 1802. Där målade han bl. a. ett par stora taflor med ämnen från trojanska kriget (An-dromake vid Hektors graf finns i Kronborgs galleri). 1810 återkom L. till Köpenhamn och blef med sitt arbete Hagbardoch Signy medlem af akademien 1814. Han vistades åter ett par år i Italien, hvarifrån han återkom 1819, sedan han blifvit utnämnd till professor vid konstakademien. - L:s förnämsta arbeten från den följande tiden äro fem stora målningar för en sal på Kristians-borg: Kristendomens införande i Danmark (1827), som följdes af Soluyrkan, Offer till Tor, Katolsk kyrkoprocession och Luthersk gudstjänst (samtliga nu på Kronborg). Han målade dessutom altartaflor, porträtt och landskap. Till hans bästa alster hör Ida Brun bekransande sin moders byst. De tre nornorna ses på Konstmuseet i Köpenhamn. L. representerade en idealistisk och poetisk riktning, samtidigt med att Eckersberg ledde den danska konsten in på sund realism. Tli. w. (G-g N.) Lund. 1. Peter Vilhelm L., dansk naturforskare, f. 14 juni 1801, d. 25 maj 1880 i Lagoa Santa, Brasilien, student 1818, vann 1824 två guldmedaljer vid universitetet för en afh. i naturvetenskap (Om krebsenes aaresystem, öfv. till flera främmande språk) och en i medicin (Om vivisektionens resultat-, ty. öfv. 1825, som gjorde honom ryktbar i utlandet). 1825-jan. 1829 vistades L. i trakten af Rio de Janeiro, återvände därefter till Europa, blef filos, doktor i Kiel på en afh. om en brasiliansk sångfågel (De genere Euphones) och gjorde