1375 Lund-Lunda 1376 ett längre uppehåll i Italien och Frankrike (med J. F. Schouw genomreste han Sicilien 1830 och knöt nära vänskapsförbindelse med Cuvier i Paris). 1832 återvände han till Brasilien. Hans Blik paa Brasiliens dyreverden för sidste jordomvceltning (5 afh. 1835-45), resultat af sedan 1834 verkställda undersökningar i några kalkstensgrottor, gjorde honom känd i hela den bildade världen, men han lyckades långt ifrån afsluta dessa arbeten (han undersökte efter hand mer än 200 grottor). 1845-46 sände han sina stora samlingar till Danmark, där man först 1859 -60 fick tillfälle att uppacka och utställa dem (de bevaras nu i universitetets zoologiska museum; jfr K. F. Liitken, "E museo Lundii", 2 bd, 1888- 96). Missmod öfver denna likgiltighet försvagade ytterligare hans krafter; han var hela återstoden af sitt lif sjuklig och utan förmåga af vetenskapligt arbete. - 2. Troels Frederik L., den föregåendes brorson, dansk kulturhistoriker. Se Troels-Lund. 1. E. Ebg. Lund, Bernt, norsk ingenjör och landskapsmålare, f. 14 juli 1812 i Solör, d. 30 okt. 1885, blef student 1831 samt ryttmästare och skvadron-chef 1863, men tog s. å. afsked ur krigstjänsten för att uteslutande egna sig åt ingenjörsarbeten. 1853-78 var han anställd vid statens vägbyggnader. För det offentliga kartverkets räkning uppgjorde han 1847 en detaljkarta öfver en areal af omkr. 850 kvkm. af högfjällssträckningen emellan Hallingdal och Lserdal. L. var äfven målare - han studerade 2 år i Düsseldorf - och tillfällighetspoet. Hans hustru, Hedevig Thorine Kri-stine L. (född Erichsen), f. 1824, d. 1888, var målarinna. O. A. ö.* Lund, Georg Frederik Vilhelm, dansk filolog, f. 1820, d. 1891, blef 1842 filol. kandidat och tog 1845 magistergraden. 1843 blef han lärare och 1845 lektor ("overlserer") vid lärdomsskolan i Nykjöbing på Falster, 1863 rektor i Aal-borg och 1868 i Aarhus (till 1885). Han utgaf bl. a. Grcesk Icesebog (1844; 3:e uppl. 1865) och editioner till skolbruk, särskildt af Ciceros skrifter "De officiis" (1849), samt "De senectute" och "De amicitia" (1851). Han hyste lifligt intresse för införande af fornnordiska som läroämne i skolorna och utarbetade Oldnordisk ordföjningslcere (1862), första grundvalen för detta ämnes bearbetning, och Det celdste danske skriftsprogs ordforraad (för tiden till 1300, 1877). E. Ebg. Lund, Frederik Kristian, dansk målare, f. 1826 i Köpenhamn, d. 1901, studerade vid konstakademien och gjorde sig 1853 bemärkt med En episod från slaget vid Fredericia (konstmuseet). Han målade sedan såväl historiska scener - Griffenfeld föres titt fängelset (1859, museet i Aalborg), Svenskarna på Kronborg (1873, i statens ego) - som italienska munkmotiv och landskap, vidare porträtt och bondfolk i nationaldräk-ter: han utförde bl. a. till världsutställningen i Paris 1878 en stor kartong med ett tåg af danska bönder (nu i Köpenhamns k. teater). Ett planschverk öfver danska folkdräkter utkom i färgtryck 1861 (ny uppl. med text af V. Bergsöe 1890). Af L:s målningar i Viborgs domkyrka ha de i koret och tvärskeppet blifvit uppoffrade för J. Skov-gaards fresker. G-g N. Lund, John, norsk affärsman, politiker, f. 9 okt. 1842 i Bergen, dref 1867-1900 i sin födelsestad agentur- och kommissionsaffär samt skepps-rederi. Han tillhörde sedan 1879 i 30 år Bergens kommunalstyrelse och var 1882-1900 stortingsrepresentant, sedan 1893 president i lagtinget. Sedan 1901 är han "toldskriver" (tulldirektör) i Bergen. Han tog initiativ till beslutet om en fast, statsunderstödd ångbåtslinje mellan Bergen och England, var en af Bergensbanans ifrigaste förespråkare, fick fiskeristyrelsen förlagd till Bergen och stiftade Bergens "skögselskab". L. har stor andel i Norges fredspolitik och organiserade interparlamentariska konferensen i Kristiania 1899. Han har varit medl. af norska stortingets Nobelkommitté alltsedan dess upprättande 1897 och är sedan 1908 fullmäktig vid Nobelstiftelsen. Han utgaf 1910 jubileumsskriften Ole Bull 1810-1910. K. V. H. Lund. 1. O le Vilhelm L., norsk officer, ingenjör, f. 5 aug. 1848 i Horten, blef student 1865 och löjtnant 1870, var 1873-75 lärare för konung Oskars söner och tog 1908 som öfverstelöjtnant afsked från militärtjänsten. Han deltog i den första utstakningen af Bergensbanans högfjällspassage, var 1883-89 direktör för det engelska bolag, som hade koncession på Ofotenbanan, och planlade som dess ingenjör denna bana från det nuv. Narvik till Gällivare. Som ledande ingenjör och representant i Norge för aktiebolaget Luossa-vaara-Kirunavaara har han sedan 1898 planlagt och uppfört de väldiga kajanläggningarna m. m. i Narvik. 2. Alf L., den föregåendes broder, militär, ingenjör, f. 8 dec. 1851, blef officer 1873, var 1891-93 sekreterare i gevärskommittén och flera . år lärare vid infanteriets skjutskola samt blef 1907 öfverste och 1911 generalmajor och chef för Kristiansands infanteribrigad. Som ingenjör har L. deltagit i arbetet på undersökningen af Vest-lands- och Setesdalsbanorna samt vid byggandet af en hel rad andra norska banor, vid järnvägsanläggningar i Sverige och Spanien. Jämte brodern var L. chef för Luossavaarabolagets anläggningar i Narvik 1889-1904. 1-2. K. V. H. Lund, Fredrik Stäng, norsk jurist, f. 17 nov. 1859 i Kristiania, blef juris kandidat 1881 och höjesteretsadvokat 1885, hvarefter han upprättade en advokatbyrå i Kristiania. 1894 invaldes L. af vänstern i formandskabet (stadsfullmäktige) och blef genast dess ordf. I F. Hagerups 1895 bildade koalitionsministär var L. först ledamot af statsrådsafdelningen i Stockholm och därefter minister för offentliga arbeten till 17 febr. 1898, då han utnämndes till höjesteretsassessor. Han lämnade s. å. denna post och återupptog sin advokatverksamhet samt har blifvit vida bekant genom flera uppseendeväckande processer under de senaste åren. L. var 1894 en bland stiftarna af Den norske advokat- og sakförerforening. 1899- 1902 var han ordf. i kommittén för utarbetande af lag om industriellt rättsskydd och har sedan 1909 varit ordf. i "arbeidsraadet" för fabriksinspektion. K. V. H. Lunda. 1. Socken i Stockholms län, Seming-hundra härad. 3,647 har. 613 inv. (1910). Annex till Skepptuna, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt. - 2. Socken i Södermanlands län, Jon-