Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1383
Lundberg-Lund-Bjärreds järnväg
1384
för svenska grafven i Poltava, uppställd 1904 på
Artillerigården, Stockholm), Svea och de i stan-den
(dekorativa figurer för riksdagshusets fasad 1904),
Orfeus (1905, i brons utanför Nordiska museet), Min
familj (grupp, 1905), tre allegoriska statyer för
Dramatiska teaterns fasad och förstuga (1907), Vala
(s. å.), Gosse med fisk (fontänfigur, på Djurgården
1908), Djurgården (i marmor, Valdemarsudde 1909),
fontän för Saltsjöbaden (1910, i brons), Gunnar
Wennerbergs staty (1911, Uppsala) och Polhem
(kolossalbyst, 1911). Dessutom har L. utfört
porträttbyster: arkitekten Clason, målaren Axelson,
norske stortingsmannen Wien, en ung tysk Fischer
(samtliga i Rom) samt arkitekten Wickman (1892),
ärkebiskop Sundberg (1893; i marmor, Nationalmuseum),
sånganföraren O. Arpi (1895), professor Svedelius
(1897; för hans graf vård), Björnstjerne Björnson
(1905), Hans Hildebrand (1907), O. Montelius (1909)
äfvensom porträttmedaljonger: professorskan C. Boklund
(1890), brukspatron Muren (1891), arkitekten Hårleman
(1893; i konstakademien), pastor primarius Fehr
(1897; för hans grafvård). L. blef 1889 led. af
och extra lärare vid konstakademien samt 1907 vice
och 1908 ord. professor. 1911 blef han direktör
för Konsthögskolan. L:s konst har ett utprägladt
manligt och kraftigt grunddrag. I "S:t Georg"
bl. a. har L. visat, att han kan på ett utmärkt
sätt icke blott framhålla en härlig kroppsstruktur
i stora linjer, utan äfven känsligt genomarbeta
hudens partier och följa dem i deras oändligt fina
unduleringar. I "Vågen och stranden" har han gett
ett prof på poetisk natursymbolik, men i allmänhet
är hans konst realistisk och mera lagd för det
klara episkmonumentala än det lyrisk-musikaliska
och stämningsfulla. L. har (1911-12) ledt arbetet
med en reproduktion i brons af den i Stockholms
Storkyrka förvarade "S:t Göran och draken". L. har
infört i Sverige den återupplifvade förträffliga
renässans-metoden att gjuta brons "å cire perdue"
(med vaxmodell). - L:s hustru, Ellen, dotter till
K. R. Nyblom, f. 15 apr. 1869 i Uppsala, har uppträdt
som författarinna med Lyriska stämningar (1895;
för dessa hade hon 1894 erhållit Svenska akad:s
mindre pris), Nya dikter (1902), Sånger och syner
(1906) samt prosaskisserna Bland italienare (1907)
och Tre berättelser (1911) och som målarinna (med
blomsterstycken). J. K-e. (G-g N.) Lundberg, Nils
Viktor, skådespelare, f. 20 mars 1859 i Stockholm,
var elev vid K. teatern 1879-82 och hade anställning
först vid olika resande sällskap, vid Svenska teatern
i Stockholm 1886-87, hos Lindmark 1887-88, vid
Stora teatern i Göteborg 1888-93, hos Selander 1893-
95 och är sedan 1895 anställd hos Ranft i Stockholm
(hufvudsakligen Vasateatern). L. är en värdefull kraft
på komikens fält, framför allt genom en naturlig torr
humor, som är af oemotståndlig verkan och äfven i de
uppsluppnaste farser försmår att tillgripa de stora
medlen. Bland hans roller må det vara nog att nämna
Argan i "Den inbillningssjuke", Bouzin i "Fernands
giftermål", Mathieu i "Spökhotellet", Jemmerling i
"Advokaten Knif-ving", Jan Anders i "Lars Anders
och Jan Anders", Fattig-Johan i "Per Olson och hans
käring" samt Mårten Saxberg i "Nämndemansmoras Ida".
Lundberg, Karl Robert, målare, f. 15 febr. 1861 i
Stockholm, d. 19 dec. 1903 i Mör-sil, studerade vid
Tekniska skolan och 1883- 87 vid konstakademien,
vistades 1888-90 i Finland, Marokko och Paris och
från hösten 1897 i England och på bröstkurorter i
Schweiz och Jämtland. L. väckte 1888 uppmärksamhet
med den friska Stockholmsbilden Vid högvakten
(Nationalmuseum). Bland hans öfriga målningar märkas
Marokkanska murare (1890), Saluten (Skeppsholmens
salutbatteri, 1891), en del porträtt, bland dem
K. Almlöf i Daniel Hejres roll, små helfigurs-bilder
af G. Fredrikson, O. Bceckström m. fl., hi-storierade
bröstbildsporträtt af F. U. Wrangel, H. Hildebrand
m. fl. af kommitterade för "Gamla Stockholm" 1897. L:s
själf porträtt och porträtt af H. Feychting egas af
Konstnärsklubben. G-g N.
Lundberg, Lennart Arvid, pianist, tonsättare,
f. 29 sept. 1863 i Norrköping, var 1881- -86 vid
konservatoriet i Stockholm elev af Hilda Thegerström
i pianospel samt Nordqvist och Dente i komposition
och kontrapunkt, studerade vidare piano 1887 i
Berlin för H. Ehrlich samt 1888-91 i Paris för m:me
Gamille Dubois (Chopins elev) och Paderewski äfvensom
komposition för Letour-neux, var därefter pianolärare
i Stockholm och anställdes 1904 i samma egenskap
vid konservatoriet där. S. å. blef han led. af
Mus. akad. L. har ådagalagt utvecklad pianistisk
förmåga vid några egna konserter; han konserterade
äfven i Paris 1890 och (med egna kompositioner)
1899 samt i London 1893. Af sina kompositioner har
han ut-gifvit ett mindre antal häften sånger och
pianostycken, som utmärka sig för en egenartad finhet
i harmonisering och melodisk karakteristik. E. F-t.
Lundberg, Jakob Alrik, svensk blindfilan-trop, f. 20
febr. 1867 i Stockholm, blind genom olyckshändelse vid
12 års ålder, har likväl egnat sig åt affärslifvet. I
De blindes förening, där han sedan 1902 är ordf., är
han den ledande kraften, och på de flesta områden af
blindfilantropi har han utöfvat betydande verksamhet
genom vaket initiativ och ihärdigt arbete. Särskildt
har han ådagalagt utomordentlig förmåga att intressera
personer för de blinde, och han insamlar årligen
betydande summor för deras räkning. Sedan 1897 har
han deltagit i utgifvandet af "De blindas veckoblad".
G. A.
Lundbergh, Bernhard Adam (Alexis) Fredrik,
operasångare, f. 11 mars 1823 i Stockholm, d. där 18
april 1877, var till en början gra-vör, men slog sig
1844 ned i Norrköping som sånglärare. Han var anställd
som aktör och sångare vid K. teatern 1846-75 och
uppträdde där i en mängd olika sång- och talroller,
såsom Fra Diavolo, Figaro i "Figaros bröllop" och
"Barberaren i Sevilla", Mazetto i "Don Juan", Simeon i
"Josef i Egypten", Alfonso i "Leonora", Olaus Petri
i "Dagen gryr", Ludvig XI i "Quentin Dur-ward"
m. fl. Som hans förträffligaste skapelser ansågos
Figaro och Simeon. A. L.*
Lund-Bjärreds järnväg (sign. L. B. J.), nor-malspårig
(1,435 m.), 11 km. lång järnväg inom Malmöhus
län. Järnvägen, som eges och trafikeras af
Lund-Bjärreds spårvägsaktiebolag, utgår från Lunds
västra station, som står i spårförbindelse med
statsbanestationen, i västlig riktning till Bjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
