1383 Lundberg-Lund-Bjärreds järnväg 1384 för svenska grafven i Poltava, uppställd 1904 på Artillerigården, Stockholm), Svea och de i stan-den (dekorativa figurer för riksdagshusets fasad 1904), Orfeus (1905, i brons utanför Nordiska museet), Min familj (grupp, 1905), tre allegoriska statyer för Dramatiska teaterns fasad och förstuga (1907), Vala (s. å.), Gosse med fisk (fontänfigur, på Djurgården 1908), Djurgården (i marmor, Valdemarsudde 1909), fontän för Saltsjöbaden (1910, i brons), Gunnar Wennerbergs staty (1911, Uppsala) och Polhem (kolossalbyst, 1911). Dessutom har L. utfört porträttbyster: arkitekten Clason, målaren Axelson, norske stortingsmannen Wien, en ung tysk Fischer (samtliga i Rom) samt arkitekten Wickman (1892), ärkebiskop Sundberg (1893; i marmor, Nationalmuseum), sånganföraren O. Arpi (1895), professor Svedelius (1897; för hans graf vård), Björnstjerne Björnson (1905), Hans Hildebrand (1907), O. Montelius (1909) äfvensom porträttmedaljonger: professorskan C. Boklund (1890), brukspatron Muren (1891), arkitekten Hårleman (1893; i konstakademien), pastor primarius Fehr (1897; för hans grafvård). L. blef 1889 led. af och extra lärare vid konstakademien samt 1907 vice och 1908 ord. professor. 1911 blef han direktör för Konsthögskolan. L:s konst har ett utprägladt manligt och kraftigt grunddrag. I "S:t Georg" bl. a. har L. visat, att han kan på ett utmärkt sätt icke blott framhålla en härlig kroppsstruktur i stora linjer, utan äfven känsligt genomarbeta hudens partier och följa dem i deras oändligt fina unduleringar. I "Vågen och stranden" har han gett ett prof på poetisk natursymbolik, men i allmänhet är hans konst realistisk och mera lagd för det klara episkmonumentala än det lyrisk-musikaliska och stämningsfulla. L. har (1911-12) ledt arbetet med en reproduktion i brons af den i Stockholms Storkyrka förvarade "S:t Göran och draken". L. har infört i Sverige den återupplifvade förträffliga renässans-metoden att gjuta brons "å cire perdue" (med vaxmodell). - L:s hustru, Ellen, dotter till K. R. Nyblom, f. 15 apr. 1869 i Uppsala, har uppträdt som författarinna med Lyriska stämningar (1895; för dessa hade hon 1894 erhållit Svenska akad:s mindre pris), Nya dikter (1902), Sånger och syner (1906) samt prosaskisserna Bland italienare (1907) och Tre berättelser (1911) och som målarinna (med blomsterstycken). J. K-e. (G-g N.) Lundberg, Nils Viktor, skådespelare, f. 20 mars 1859 i Stockholm, var elev vid K. teatern 1879-82 och hade anställning först vid olika resande sällskap, vid Svenska teatern i Stockholm 1886-87, hos Lindmark 1887-88, vid Stora teatern i Göteborg 1888-93, hos Selander 1893- 95 och är sedan 1895 anställd hos Ranft i Stockholm (hufvudsakligen Vasateatern). L. är en värdefull kraft på komikens fält, framför allt genom en naturlig torr humor, som är af oemotståndlig verkan och äfven i de uppsluppnaste farser försmår att tillgripa de stora medlen. Bland hans roller må det vara nog att nämna Argan i "Den inbillningssjuke", Bouzin i "Fernands giftermål", Mathieu i "Spökhotellet", Jemmerling i "Advokaten Knif-ving", Jan Anders i "Lars Anders och Jan Anders", Fattig-Johan i "Per Olson och hans käring" samt Mårten Saxberg i "Nämndemansmoras Ida". Lundberg, Karl Robert, målare, f. 15 febr. 1861 i Stockholm, d. 19 dec. 1903 i Mör-sil, studerade vid Tekniska skolan och 1883- 87 vid konstakademien, vistades 1888-90 i Finland, Marokko och Paris och från hösten 1897 i England och på bröstkurorter i Schweiz och Jämtland. L. väckte 1888 uppmärksamhet med den friska Stockholmsbilden Vid högvakten (Nationalmuseum). Bland hans öfriga målningar märkas Marokkanska murare (1890), Saluten (Skeppsholmens salutbatteri, 1891), en del porträtt, bland dem K. Almlöf i Daniel Hejres roll, små helfigurs-bilder af G. Fredrikson, O. Bceckström m. fl., hi-storierade bröstbildsporträtt af F. U. Wrangel, H. Hildebrand m. fl. af kommitterade för "Gamla Stockholm" 1897. L:s själf porträtt och porträtt af H. Feychting egas af Konstnärsklubben. G-g N. Lundberg, Lennart Arvid, pianist, tonsättare, f. 29 sept. 1863 i Norrköping, var 1881- -86 vid konservatoriet i Stockholm elev af Hilda Thegerström i pianospel samt Nordqvist och Dente i komposition och kontrapunkt, studerade vidare piano 1887 i Berlin för H. Ehrlich samt 1888-91 i Paris för m:me Gamille Dubois (Chopins elev) och Paderewski äfvensom komposition för Letour-neux, var därefter pianolärare i Stockholm och anställdes 1904 i samma egenskap vid konservatoriet där. S. å. blef han led. af Mus. akad. L. har ådagalagt utvecklad pianistisk förmåga vid några egna konserter; han konserterade äfven i Paris 1890 och (med egna kompositioner) 1899 samt i London 1893. Af sina kompositioner har han ut-gifvit ett mindre antal häften sånger och pianostycken, som utmärka sig för en egenartad finhet i harmonisering och melodisk karakteristik. E. F-t. Lundberg, Jakob Alrik, svensk blindfilan-trop, f. 20 febr. 1867 i Stockholm, blind genom olyckshändelse vid 12 års ålder, har likväl egnat sig åt affärslifvet. I De blindes förening, där han sedan 1902 är ordf., är han den ledande kraften, och på de flesta områden af blindfilantropi har han utöfvat betydande verksamhet genom vaket initiativ och ihärdigt arbete. Särskildt har han ådagalagt utomordentlig förmåga att intressera personer för de blinde, och han insamlar årligen betydande summor för deras räkning. Sedan 1897 har han deltagit i utgifvandet af "De blindas veckoblad". G. A. Lundbergh, Bernhard Adam (Alexis) Fredrik, operasångare, f. 11 mars 1823 i Stockholm, d. där 18 april 1877, var till en början gra-vör, men slog sig 1844 ned i Norrköping som sånglärare. Han var anställd som aktör och sångare vid K. teatern 1846-75 och uppträdde där i en mängd olika sång- och talroller, såsom Fra Diavolo, Figaro i "Figaros bröllop" och "Barberaren i Sevilla", Mazetto i "Don Juan", Simeon i "Josef i Egypten", Alfonso i "Leonora", Olaus Petri i "Dagen gryr", Ludvig XI i "Quentin Dur-ward" m. fl. Som hans förträffligaste skapelser ansågos Figaro och Simeon. A. L.* Lund-Bjärreds järnväg (sign. L. B. J.), nor-malspårig (1,435 m.), 11 km. lång järnväg inom Malmöhus län. Järnvägen, som eges och trafikeras af Lund-Bjärreds spårvägsaktiebolag, utgår från Lunds västra station, som står i spårförbindelse med statsbanestationen, i västlig riktning till Bjär-