1401 Lundgren 1402 speres skådespel. Han hade allvarligt beslutat att arbeta sig till framgång och oberoende och lyckades också i denna föresats. På nyåret 1858 mottog han anbudet att för en firma i Manchester resa till Indien och göra teckningar från det där utbrutna kriget. Under drottningens personliga beskydd reste han, fick medfölja den engelska härens högkvarter, återvände till England efter ett års bortovaro och utställde med stor framgång de omkr. 500 blad, som han utfört under resan. Att han ej h. o. h. öfvergifvit att måla i olja visar den efter studier i Indien målade Spionen förhöres (i Nationalmuseum), utförd med en vida kraftigare målerisk hållning än hans arbeten från Italien ega. Indisk danserslca. lavering af Egron Lundgren. Sommaren 1860 besökte L. Sverige, efter 21-årig bortovaro, 1861 gjorde han en resa i södra Norge, vintern 1861-62 tillbragtes i Egypten och 1862 -63 i Spanien, som han redan förut återsett 1857. Under alla sina resor var han flitigt sysselsatt med att måla allt vackert och intressant, som han såg, typer, landskap, stämningar, stadsbilder, interiörer. Under hela denna tid var han dock bosatt i London, deltog flitigt i utställningar där och invaldes 1864 i den ansedda och aristokratiska Society of painters in watercolours, som räknar endast omkr. 30 medlemmar. 1865 återsåg han norra Italien, flyttade så hem till Stockholm 1867, men begaf sig vid vinterns annalkande till Sevilla, vistades sedan åter i London, bodde i Stockholm 1869-71, reste då till Egypten och stannade i Italien till 1873, mestadels sysselsatt med att studera ungrenässansens konst i Perugia och Florens. Sina återstående lefnadsår tillbragte han i Sverige. Där målade han skogspartier och svensk natur, men betecknande nog var Kina slott vid Drottningholm det motiv, som roade honom mest. Det var under dessa sina sista år, som han blef känd och uppskattad äfven som författare. Han hade alltifrån ungdomen varit en ytterst flitig och alltid underhållande, spirituell brefskrifvare. Ett litet urval af hans bref till sina anhöriga trycktes 1861 (Ur E. L:s bref till hemmet) i en uteslutande för vänkretsen afsedd upplaga, som ej kom i handeln; med urvalet och tryckningen tog han själf ingen befattning. 1870 utkom En målares anteckningar, Italien och Spanien (bref från hans första vistelse utrikes 1839-53; 3:e uppl. 1882), för hvilket arbete Sv nska akademien tilldelade honom sin mindre skådepenning i guld 1871. 1872 utkom Indien (3:e uppl. 1884) och 1873 Lediga stunder i främmande land (intryck från vistelsen i Egypten och Italien 1871-73; 2:a uppl. 1884). L:s mycket rikhaltiga manuskriptsamling - däribland hans samtliga bref till sin broder - testamenterades af denne till k. biblioteket. Ett omfattande utdrag ur dessa och ur hans öfriga bref och papper utkom 1905 (E. L., reseskildringar, anteckningar och bref, samlade och utg. af G. Nordensvan). Hans studier i akvarell och teckning (mera än 1,000 blad och en mängd skissböcker) tillhöra Nationalmuseum, som äfven eger ett par smärre oljemålningar, ett själfporträtt i pastell (utfördt på 1850-talet; se fig.) och några raderingar. På Göteborgs museum representeras L. af ett par spanska akvareller; hans samling af kopparstick och litografier tillföll samma museum genom hans testamente. L. uppträdde som illustratör med bilder till Stephens' "Bihang till Fritjofs saga" (1839), till lady Tenisons "Castile and Andalucia" (1853), "Spanish pictures drawn with pen and pencil" (jämte Doré m. fl., slutet af 1860-talet), "Travelling in Spain the present day" (illustrerad af John Phillip och L., 1866; dessa tre böcker finnas i Nationalmuseets bibliotek) samt till "Svenska folksagor" af Hyltén-Cavallius och Stephens (1875, teckningarna äro betydligt äldre, de funnos i blyerts redan 1847). En utställning af hans tillgängliga arbeten egde rum 1876 i Stockholm. Konstakademien stiftade då "Egron-Lundgrensmedaljen" att utdelas till framstående svenska akvarellmålare. 1907 restes en minnesvård på L:s graf. - Jfr uppsatser om L. af K. Eichhorn i "Nya svenska studier" (1881) och af G. Nordensvan i "Svensk konst och svenska konstnärer" (1892) och i ofvan anförda "Egron L., reseskildringar" o. s. v. (1905) samt af A. T. Gellerstedt i Svenska akadis handlingar för 1911. G-g N. Lundgren, Johan Fredrik, lustspelsförfattare, vanligen under märket U 11 e r, f. 18 mars 1821 i Visby, d. 20 okt. 1885 i Härnösand, var först militär, men lämnade tjänsten 1846 samt uppträdde sedan som skådespelare både i Stockholm och landsorten. 1859 uppfördes på Södra teatern hans första lustspel, En svartsjuk tok (2:a uppl. 1892), som mottogs med bifall och följdes af åtskilliga andra originalstycken: Studenterna