1453 Lungslag-Lungsot 1454 las genom ovarsam beröring med hundar, men är svår att diagnosticera, förrän delar af blåsorna upphostas i form af den egendomliga membranen med inrullade kanter eller karakteristiska små hakar. - Syfilitisk nybildning i lungan förekommer dels som girarna-bildning i inskränktare härdar, dels som en utbredd infiltration ("hvit hepatisation"). - Lungsäcksinflammation. Äfven den serösa hinna, som bekläder lungan (pleura pulmonalis) och inre sidan af bröst-väggen (pleura costalis), bildande en sluten säck, lungsäcken, kan bli utsatt för en inflammation. Den pleuritiska inflammationen kan vara inskränkt till ett begränsadt område och yttrar sig till en början genom fibrinösa (torra) beläggningar på lungsäcksbladen, s. k. torr lungsäcksinflammation 1. pleurit, men öfvergår sedan vanligen i den s. k. exsudativa formen, då det mellan pleurabladen afsöndras en tämligen stor mängd vätska, stundom uppgående till flera liter. Denna vätska är vanligen gulfärgad och af klar (serös) beskaffenhet, men kan äfven vara blodig och stundom varig, hvilket kallas empyem 1. pyo-tliorax. Pleurit orsakas i de allra flesta fallen af tuberkulos, och en utvecklad lungtuberkulos uppträder enligt senaste svenska undersökningar i omkr. hälften af alla fall hos fullvuxna inom fem år efter genomgången lungsäcksinflammation. Lungsäcksinflammation före 15 års ålder åtföljes däremot ej så ofta af tuberkulos. De s. k. reumatiska pleuriterna, d. v. s. lungsäcksinflammationer orsakade af mikrokocker, äro däremot ganska sällsynta. Stundom äro pleuriterna sekundära efter lunginflammationer och behöfva då ej ha tuberkulos till orsak (se hvad ofvan säges om akut lunginflammation), stundom uppträda de på grund af svulstbildningar (kräfta och sarkom) i pleura eller i lungan. Lungsäcksinflammation kan uppträda antingen häftigt med frosskakningar, håll, stark sjukdomskänsla och hög feber, 38-40° C., eller ock mera långsamt och smygande. Det senare är alltid fallet med de efter svulstbildning sekundära formerna, men händer icke sällan äfven vij de af tuberkulos framkallade fallen. Pleuriten är alltid en långvarig sjukdom. Dess förlopp kan stundom i därtill lämpliga fall påskyndas genom exsudatets uttappning medelst torakocentes (se d. o.). Vid varbildning inom pleurahålan, empyem (se ofvan), är ett uttömmande af varet alltid nödvändigt. Personer, som genomgått lungsäcksinflammation, göra klokt i att längre tid (åratal) stå under läkarkontroll på grund af sjukdomens ofta tråkiga följder: sammanväxningar af pleurabladen, snedhet i bröstkorgen (hos unga individer), småningom utbildad lungtuberkulos o. d. Ehuru dödlighetsprocenten i denna sjukdom ej är så stor som i den akuta lunginflammationen, är den dock just på grund af sina följder alltid en allvarlig åkomma. - H y d r o-thora.x, en samling af serös vätska i pleura-säcken, som uppkommer icke genom inflammation, utan genom transsudation på grund af allmän vätt-sot (se d. o.) o. d., är aldrig en själfständig sjukdom, utan förekommer i slutstadiet af andra sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, eller som njurlidande, kräfta o. d. Vanligen fyllas bägge pleura-säckarna nedtill med vätskan, som sammanpressar lungorna, medför andnöd o. d. - P n e u m o- thorax är däremot en samling af luft eller gaser i lungsäcken, till hvilken kommunikation öppnas antingen genom lungan, då en lungkaverna brister, eller genom bröstväggen, då den såras genom stick-eller skjutvapen eller öppnas operativt. Sällan förekommer en ren pneumothorax; vanligen bildas förr eller senare äfven var, och innehållet i pleura-säcken blir då både var och gas (pyopneumothorax). Af nybildningar i pleura äro kräftsvulster sällsynta. F. B. I. H. Lungslag, med. Se Lungsjukdomar, sp. 1452. Lungsnäckor, Pulmonata, zool. Se B l ö t d j u r, sp. 828. Lungsot 1. Lungtuberkulos (ty. schwind-sucht, grek. fthi'sis, se F t isis; lat. phthirsis, fr. phthisie pulmonaire, eng. consumption), med., är människosläktets ojämförligt mest förödande sjukdom. Den är känd sedan de äldsta tider. Redan Hippokrates beskrifver den tydligt och känner dess faror. Den förekommer utbredd bland alla kulturfolk. Anmärkningsvärdt är, att det synes bevisadt, att den till åtskilliga af de vilda folkslagen, t. ex. bland Amerikas indianstammar och Oceaniens inbyggare, blifvit af de hvite kolonisterna införd, hvarefter den, jämte andra till dem införda smittsamma sjukdomar (i främsta rummet kopporna) och i förbund med alkoholen, påskyndat dessa folkslags hastiga förödelse. Bland kulturfolken förekommer den i alla zoner och på alla höjder öfver hafvet, dock i växlande myckenhet. Några orter, i synnerhet öar, som föga höja sig öfver hafvets nivå, tyckas vara befriade eller särdeles föga hemsökta af lungsot. Med stigande höjd öfver hafvet anses sjukdomens frekvens aftaga, hastigare ju närmare polerna, tills man når en punkt, ofvanför hvilken den ej skulle förekomma. Undersökningar ha emellertid visat att, fastän denna åsikt i allmänhet torde vara grundad, höjden öfver hafvet icke lämnar skydd, om de vanliga, gynnande omständigheterna för sjukdomens uppkomst förefinnas (trångboddhet, fattigdom, vissa yrken m. m.). Alla åldrar hemsökas af lungsoten, dock är den spädare barnaåldern synnerligen litet gynnsam för dess utveckling. Efter det 10 :e året tilltager den hastigt i frekvens, och man har förr allmänt antagit, att särskildt den egentliga ungdomsåldern, från puberteten tills den fulla utvecklingen nåtts, vore utsatt för lungsotens härjningar. Senare undersökningar visa dock, åtminstone för somliga delar af mellersta Europa, att äfven medelåldern och gubbåldern i ungefär samma proportion äro tillgängliga för sjukdomen. Lungsotens statistik är ej så fullständig, att man med säkerhet kan uppge den dödlighet, som af lungsoten förorsakas hos olika folkslag och rassr. Landt-befolkningen är i allmänhet mera fredad än stadsbefolkningen. Hos den senare anses lungsoten i de stora europeiska samhällena vara orsaken till omkr. 1fi af samtliga dödsfallen och till ungefär i/s-1/3 af dödsfallen i åldern emellan 20 och 40 år. I Sverige dö hvarje år öfver 10,000 personer i lungtuberkulos, och ungefär hvart åttonde dödsfall är beroende därpå. I åldersperioden 15-30 år är denna sjukdom orsaken till öfver hälften af dödsfallen. I hvad fall som helst är den i större samhällen ojämförligt mer förhärjande än någon