69 Lyngby fort-Lynx 70 de danska algerna. Med offentligt understöd företog han 1818 en resa till Färöarna samt författade en afh. om grindhvalarna, hvilken prisbelöntes af Yi-denskabernes selskab och trycktes 1826. På Färöarna samlade L. dessutom de gamla sångerna om Sisrurd Fafnesbane, hvilka han sedermera utgaf jämte dansk öfv.: Fceröeske kvceder om Sigurd Fof-nersbane og hans cet (1822). Iöl9 blef han kyrkoherde, sedan 1827iSöborg (norra Själland). E.Kbg. Lyngby fort 1. Gammelmosegaardfort. Se Köpenhamn, sp. 663. Lyngen, härad och socken i Tromsö amt, s. ö. om Tromsö, Norge. 3,120 kvkm. 5,251 inv. (1910, år 1900 5,102, hvaraf 2,751 lappar och 498 finnar). L. ligger omkring Lyngsfjorden, som rätt i s. skär omkr. 85 km. in i landet mellan imponerande fjäll. Fjorden, hvars innersta del heter Storfjorden, lockar årligen många turistfartyg till sig. På den omkr. 85 km. långa och i medeltal omkr. 16 km. breda halfön mellan Lyngsfjorden i ö. och Ulsfjorden i v. reser sig en rad skarpa, snöklädda tinnar, hvaribland amtets högsta topp, Jaeggevarre (1,915 m.) på gränsen till Sörfjords härad. I s. gränsar L. till Sverige och Finland. På gränsen till detta härad finns det s. k. "treriks-röset", där Sverige, Norge och Ryssland stöta ihop. Inom L. ligger Birtavarre kopparverk med grufvor inunder Moskogaissa. På östra sidan af Lyngsfjorden ligger S k i b o t n s marknadsplats. K- V. II. Lyngsfjorden. Se Lyngen. LyngsjÖ, socken i Kristianstads län, Gärds härad. 1,756 har. 368 inv. (1910). Annex till Köpinge, Lunds stift, Gärds kontrakt. Lyngspole, zool. Se Piparsläktet. Lyngve, nord. myt. Se Amsvartner. Lyngör, hamn i Dybvaags härad mellan Risör och Arondal, i Nedenaes amt, Norge. 613 inv. (1910). Tull- och lotsstation, post och telegraf; stället an-löpes af kustångarna på deras turer. 6 juli 1812 stod där emellan fregatten "Najaden" och briggarna "Samsö", "Laaland" och "Kiel" på dansk-norsk sida samt örlogsskeppet "Dictator" och briggen "Calypso" på engelsk sida en träff ning, som slutade därmed, att de dansk-norska briggarna - fregatten hade råkat i brand och blef totalt förstörd - tvungo de båda engelska fartygen att taga till flykten. - Strax ö. om L. står på Kjeholmen L. fyr, af första ordningen, med fast rödt sken och med röd blänk med en ljusstyrka af resp. 560 och 3,550 normalljus och en ljusvidd af 12,5 och 14 kvartsmil. O. A. ö. (K. V. H.) Liining, Herm a n n, tysk filolog, f. 1814, d. 1874 som lärare i Zürich. I den vetenskapliga världen är hans namn kändt genom hans edition af den äldre eddan, Die Udda, eine sammlung alt-nordischer götter- und heldenlieder (1859). Lynkeiosköp (af grek. ly'nkeios, lös), ett af Goerz i handeln fördt symmetriskt fotografiskt objektiv, som tillhör aplanaternas klass (jfr Fotografi, sp. 994)^ Ly^keus (grek. Avyxevs, lat. Ly'nceus), grek. myt. 1. En son af den egyptiske sagokonungen Aigyptos, förmäld med Hypermnestra, en af danai-derna (se D a n a o s), och stamfader för persei-dernas ätt. - 2. En broder till Idas (se d. o.). lo. 2. A. M. A. Lynn [li;n]. 1. Stad i nordamerikanska staten (! Massachusetts, nära norra ändan af Massachusetts-viken, 16 km. n. ö. om Boston, med hvilket L. är förenadt medelst flera järnvägslinjer. 89,336 inv. (1910). Storartad skoindustri, en bland de största på jorden, införd redan 1636. Skor tillverkas för omkr. 30 mill. dollars om året, mest barn- och fruntimmersskodon, och öfver 12,000 personer äro sysselsatta i yrket. Därjämte drifvas omfattande lädertillverkning och annan industri. Staden grundlades 1629, och i dess närhet anlades 1643 den första smälthärden i Nya England. 1905, då L. var näst Boston statens största fabriksort, hade den 431 fabriker med 21,540 arb. och ett tillverkningsvärde af 55 mill. doll. - 2. Stad i England. Se Kin g s Lynn. 1. (J. F. N.; Lynn [li'n], Eliza. Se Lin ton 2. Lynne, psyk. 1. Den varaktiga eller kortvariga beskaffenheten af en persons känslolif eller dispositionen för en viss riktning däri (jfr Känslostämningar). En person säges ha "häftigt lynne", om han lätt bringas i affekt (se d. o.), särskildt i vrede (se d. o.), vara vid "godt" eller "dåligt lynne", allteftersom hans känslostämning för tillfället är ljus eller mörk. En särskild art af lynne är humor (se d. o.). - 2. I något oegentlig bem. betecknas med lynne ej blott känslolifvets beskaffenhet, utan äfven själslifvets i öfrigt; särskildt användes i sådan betydelse uttrycket "folklynne" som betecknande de utmärkande egendomligheterna i ett visst folks karaktär, sådan den framträder i hela folklifvet. Lynne blir därvid ungefär detsamma som individualitet, i hvilken bemärkelse man ock använder uttrycket "skaplynne". - 3. Lynne betecknar ock en viss lättare abnormitet i känslo-lifvet, bestående i labilitet hos känslostämningarna, så att de på skenbart omotiveradt sätt växla och leda personers tankar och handlingar i helt olika riktningar alltefter den tillfälliga stämningen. I denna bemärkelse säges en person "ha lynne", "vara lynnig". I lägre grad är denna egenskap naturlig för barn och obildade människor; i högre grad är den yttring af en lindrig rubbning i nerv-lifvet och därmed följande bristande psykisk jämvikt. Se E. Jentsch, "Die laune" (1902). S-e. Lynnkanalen [li'n-], en 110 km. lång fjord vid nordvästra kusten af Nord-Amerika, i territoriet Alaska, mellan 58° och 59° n. br. Den slutar med tre vikar, Chilkat inlet, Chilkoat inlet och Taiya inlet, och från hvar och en af dem gå passvägar öfver kustbergen till guldfälten vid Yukon. Från Skagway vid Taiya inlet går äfven en järnbana öfver Whitepasset. J. F. N. Lynn regis [li'n riMjis]. Se Kings Lynn. Lynx (Lodjuret), astron., stjärnbild på norra stjärnhimmelen, belägen mellan Giraffen i n., Stora Björnen och Lilla Lejonet i ö., Kräftan och Tvillingarna i s. samt Kusken i v. Denna stjärnbild upptar en ganska stor del af himmelen, men innehåller blott få mera framträdande stjärnor (en af 3:e och en af 4:e storleken). Heis räknade i denna stjärnbild 87 för blotta ögat synliga stjärnor ; ett mindre skarpt öga torde knappast kunna urskilja hälften af detta antal. Enligt Schiaparellis undersökningar är den sydliga delen af L. den på ljusare stjärnor fattigaste trakten af hela stjärnhimmelen. B-d. Lynx, zool Se Losläktet.