73 Lyon 74 våningar höga hus; de nyare stadsdelarna däremot ha ett ståtligt utseende. Den egentliga staden (l:a och 2:a arrondissemangen) ligger på norra delen af nyssnämnda halfö och är säte för de stora industrifirmorna och handeln samt äfven för rikedomen och lyxen. N. v. därom reser sig en brant höjd, på hvars platå La Croix-rousse ligger, genom två hissbanor förenad med den inre staden. Där bor den stora massan af arbetarna i sidenfabrikerna. Till denna förstad, hvilken liksom de andra först 1832 införlifvades med den egentliga staden, sluta sig Les Charlreux och S:t Serin alldeles utefter Saöne och på flodens andra sida Vaise samt längre nedför floden, på samma sida Founnéres (det af Trajanus anlagda Forum vetus), den äldsta delen af L., dit tre hissbanor gå från Saönekajen. Omedelbart till denna stadsdel sluta sig förstäderna S:t Just och S:t Irénée. På vänstra Rhönestranden ligger det starkt befolkade arbetarkvarteret La Guillotiére och n. därom kvarteret Les Drotteaux, till hvilket stöter den stora Parc de la tete d'or, som innesluter en zoologisk samling samt en botanisk och en zoologisk trädgård. Dess växthus äro de rikaste i Frankrike, med unika samlingar af orkidéer, palmer och cykad^er. Detta kvarter, som uppstått under 1800-talet, är regelbundet byggdt och en förnäm stadsdel. Längre österut ligga industriförstäderna Villeurbanne och Montchat. Slutligen upptages södra delen af halfön mellan floderna af kvarteret Perrache. - Bland offentliga byggnader mär- Fig. 2. Katedralen S:t Jean i Lyon. kas den gotiska metropolitankyrkan S:t Jean (fig. 2) vid foten af Fourviéreskullen (färdig 1480) med rik fasad, 4 torn, vackra glasmålningar; den på samma kulles krön 1872-94 i ett slags moderniserad bysantinsk stil uppförda Notre-dame de Fourviéres (namnet tillhörde urspr, det omedelbart s. om den nya kyrkan belägna kapellet, hvars svarta Mariabild gör det till en af de mest besökta vallfartsorterna i Frankrike); S:t Martin d'Ainay (i Perrache), stadens äldsta kyrka (från 500-talet, ombyggd un- der 800- och 900-talen), S:t Nizier, den äldsta katedralen, i stadens midt. Den nuv. kyrkan är en gotisk byggnad från 1400-talet, med undantag af portalen, som är ett verk af Phil. Delorme. Kryptan till kyrkan S:t Irénée innehåller biskop Irenseus' graf och en mängd ben, som sägas vara kvarlefvorna af de 19,000 martyrer, hvilka omkonimo i förföljelsen under Severus. Den förnämsta öppna platsen är Place Bellecour, i medelpunkten af landtungan, stadsbornas käraste promenadplats, prydd i ö. och v. af två monumentala fasader, urspr, uppförda efter ritning af Mansard, samt af en ryttarstaty af Ludvig XIV. Något s. därom ligger Place Carnot, prydd sedan 1890 med ett stort monument af republiken, och något nordligare Place des Terreaux, ryktbar genom afrättningarna 1793 och försedd med en högst dekorativ fontän af Bartholdi. östra sidan af detta torg upptages af stads- huset (Hotel de ville; fig. 3), byggdt 1646 -72, hvars rikt smyckade fasad öfverst uppbär en ryttarstaty af Henrik IV, södra sidan af Pa-lais S:t Pierre 1. des arts, en kolossal byggnad, som förr var ett benediktinkloster, men nu innehåller flera museer (epigrafik, tafvelgalleri, samlingar från antiken, medeltiden och renässansen, naturhistoriskt museum) samt ett bibliotek af omkr. 80,000 bd, behandlande konst, naturvetenskap, industri och arkeologi, och École des beaux-arts, tillkommen på 1700-talet för att utbilda ritare för textilindustrien. Rue de 1'Hotel de ville, som förenar Place Bellecour och Place des Terreaux, samt Rue de la République, som går parallellt med den förra öfver Place de la République (staty af presidenten Carnot), äro bland de vackraste gatorna i staden. Vid den senare ligger, mellan Place de la. Bourse och Place des Cordelicrs och med fasader åt dem båda, stadens vackraste byggnad, handels-och börspalatset, som inrymmer äfven handelskammare och ett textilmuseum. Staden är säte för en ärkebiskop (gallikanska kyrkans primas), hvars palats ligger bredvid metropolitankyrkan. Af undervisningsanstalter har L. ett statsuniversitet med 4 fakulteter (juridik, naturvetenskap, humanistiska