Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 99-100 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysgas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett parallellepipediskt kärl af smidesjärn eller
gjutjärn, i hvilket ligga horisontala rör, som radvis
äro förbundna genom kammare vid ändarna och genom
hvilka vatten går nedifrån och upp, under det den
uppifrån och ned gående gasen omspolar

Fig. 7. Reutterkylare. (Genomskärningar.)

rören. - Genom kylningen kan dock ej all tjära
aflägsnas ur gasen, utan en del håller sig alltid
i form af små blåsor sväfvande i densamma. Dessa
aflägsnas delvis i exhaustorerna, hvarefter återstoden
borttages i tjärafskiljare. Denna apparat
af Pelouze och Audouin aflägsnar
fullkomligt de sista spåren af tjäran därigenom, att
gasen får passera en af dubbla plåtar på 25 mm. afstånd
bestående klocka (se fig. 8). Den inre plåten är
försedd med 1,5 mm. runda hål, den yttre med
aflånga större hål, så placerade, att den genom
hålen i den inre plåten utströmmande gasen stöter
mot ett helt parti på den yttre plåten.
Genom denna stötverkan afskiljas de fina tjärblåsorna.
Klockan är utbalanserad, så att apparaten alltid
gör gasen samma motstånd. En annan mycket
använd tjärafskiljare är konstruerad af Drory.
I denna tvättas gasen genom att passera en
tvättkammare med ammoniakvatten, innan den inkommer
i en klocka af samma konstruktion som hos den förut
beskrifna apparaten. Det ur förlag och kylare erhållna
kondensatet samt tjäran från tjärafskiljarna afrinna
till en vanligen under jord placerad behållare. I
denna skilja sig tjäran och ammoniakvattnet genom
den olika specifika vikten, hvarefter de hvar
för sig uppumpas till vidare bearbetning eller
försäljning. Den på detta sätt erhållna tjäran håller
dock fortfarande omkr. 5 proc. vatten. - Större delen
af naftalinen upptages af tjäran i gasen och bortgår med
denna vid kylningen. Gasens förmåga att hålla naftalin i
gasform aftar mycket fort vid sjunkande temperatur,
hvarvid naftalinen afskiljes i fast form som små
glänsande fjäll. Vid 15°, den temperatur, som gasen
får efter kylningen, är visserligen naftalinhalten
i gasen icke stor. Om dock sådan gas utsläppes i
ett rörnät, afskiljes vid lägre temperatur naftalin,
som kan förorsaka fullständig igensättning på de för
kylan mest utsatta punkterna. För undvikande af dessa
naftalinafsättningar använder man dels uttvättning
af naftalinen, dels tillsättning af något ämne till
gasen, såsom sprit, xylol e. d., som äfven vid låg
temperatur hindrar naftalinen


Fig. 8. Klocka till tjärafskiljare. (Den ena
plåten neddragen för att visa de olika formade hålen.)

att afsätta sig i fast form. Tvättningen
sker vanligen med antracen- eller kreosotolja i
roterande tvättare af samma konstruktion som de senare
beskrifna ammoniaktvättarna, men blott försedda med
2-4 kammare. Oljan användes, tills den är fullständigt
mättad. Genom frysning af oljan kan sedan en stor del
af den så upptagna naftalinen afskiljas, hvarefter
oljan på nytt kan användas.

Den råa gasen håller ända till 8 gr. ammoniak pr kbm.,
som måste borttagas, emedan den förstör gasmätarna
och vid lysgasens förbränning kan ge upphof till
salpetersyrlighet. Den utgör dessutom en mycket
värdefull biprodukt, som bereder gasverken en afsevärd
inkomst. I förlag och kylare upptages en stor del
af ammoniakhalten, men för fullständigt aflägsnande
af ammoniaken måste gasen tvättas med vatten, först
med redan erhållet gasvatten och sist med rent vatten
för borttagande af de sista spåren. Det så erhållna
ammoniakvattnet förarbetas sedan i särskilda fabriker
till svafvelsyrad och kaustik ammoniak, salmiak
m. m. På senaste tiden har man vid mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>