ett parallellepipediskt kärl af smidesjärn eller gjutjärn, i hvilket ligga horisontala rör, som radvis äro förbundna genom kammare vid ändarna och genom hvilka vatten går nedifrån och upp, under det den uppifrån och ned gående gasen omspolar

Fig. 7. Reutterkylare. (Genomskärningar.) rören. - Genom kylningen kan dock ej all tjära aflägsnas ur gasen, utan en del håller sig alltid i form af små blåsor sväfvande i densamma. Dessa aflägsnas delvis i exhaustorerna, hvarefter återstoden borttages i tjärafskiljare. Denna apparat af Pelouze och Audouin aflägsnar fullkomligt de sista spåren af tjäran därigenom, att gasen får passera en af dubbla plåtar på 25 mm. afstånd bestående klocka (se fig. 8). Den inre plåten är försedd med 1,5 mm. runda hål, den yttre med aflånga större hål, så placerade, att den genom hålen i den inre plåten utströmmande gasen stöter mot ett helt parti på den yttre plåten. Genom denna stötverkan afskiljas de fina tjärblåsorna. Klockan är utbalanserad, så att apparaten alltid gör gasen samma motstånd. En annan mycket använd tjärafskiljare är konstruerad af Drory. I denna tvättas gasen genom att passera en tvättkammare med ammoniakvatten, innan den inkommer i en klocka af samma konstruktion som hos den förut beskrifna apparaten. Det ur förlag och kylare erhållna kondensatet samt tjäran från tjärafskiljarna afrinna till en vanligen under jord placerad behållare. I denna skilja sig tjäran och ammoniakvattnet genom den olika specifika vikten, hvarefter de hvar för sig uppumpas till vidare bearbetning eller försäljning. Den på detta sätt erhållna tjäran håller dock fortfarande omkr. 5 proc. vatten. - Större delen af naftalinen upptages af tjäran i gasen och bortgår med denna vid kylningen. Gasens förmåga att hålla naftalin i gasform aftar mycket fort vid sjunkande temperatur, hvarvid naftalinen afskiljes i fast form som små glänsande fjäll. Vid 15°, den temperatur, som gasen får efter kylningen, är visserligen naftalinhalten i gasen icke stor. Om dock sådan gas utsläppes i ett rörnät, afskiljes vid lägre temperatur naftalin, som kan förorsaka fullständig igensättning på de för kylan mest utsatta punkterna. För undvikande af dessa naftalinafsättningar använder man dels uttvättning af naftalinen, dels tillsättning af något ämne till gasen, såsom sprit, xylol e. d., som äfven vid låg temperatur hindrar naftalinen

Fig. 8. Klocka till tjärafskiljare. (Den ena plåten neddragen för att visa de olika formade hålen.) att afsätta sig i fast form. Tvättningen sker vanligen med antracen- eller kreosotolja i roterande tvättare af samma konstruktion som de senare beskrifna ammoniaktvättarna, men blott försedda med 2-4 kammare. Oljan användes, tills den är fullständigt mättad. Genom frysning af oljan kan sedan en stor del af den så upptagna naftalinen afskiljas, hvarefter oljan på nytt kan användas. Den råa gasen håller ända till 8 gr. ammoniak pr kbm., som måste borttagas, emedan den förstör gasmätarna och vid lysgasens förbränning kan ge upphof till salpetersyrlighet. Den utgör dessutom en mycket värdefull biprodukt, som bereder gasverken en afsevärd inkomst. I förlag och kylare upptages en stor del af ammoniakhalten, men för fullständigt aflägsnande af ammoniaken måste gasen tvättas med vatten, först med redan erhållet gasvatten och sist med rent vatten för borttagande af de sista spåren. Det så erhållna ammoniakvattnet förarbetas sedan i särskilda fabriker till svafvelsyrad och kaustik ammoniak, salmiak m. m. På senaste tiden har man vid mindre