af 54 proc. mangan. Äfven för anrikning af den lätt sönderfallande blodstensmalmen har sörjts genom uppförandet 1883 af ett särskildt anrikningsverk, som tillgodogör stenar och mull under 22 mm. storlek. Gruffältets geologi finnes bl. a. beskrifven af Hj. Sjögren i "Geol. fören:s förhandl." 1910. Långbans gruffält har ansetts vara den, så vidt kändt är, på olika mineral rikaste platsen på jorden. Utom vanliga mineral träffas där adelit, afrodit, allaktit, apofyllit, aragonit, asbesthedyfan, astochit, atopit, barylit, barysil, barytokalcit, berzeliit, braunit, bustamit, chalcocit, ekdemit, ganomalit, gediget bly, gedigen koppar, gediget silfver, gillingit, gul granat, hausmannit, hedyfan, hisingerit, hyalotekit, hydrocerussit, hydrotefroit, inesit, jacobsit, järnkisel, karyinit, kataspilit, kentrolit, lamprofan, långbanit, manganit, manganofyll, manganosit, manganspat, manganvesuvian, marmairolit, melanotekit, mimetesit, monimolit, neotokit, orthit, pektolit, pinakiolit, pyroaurit, pyrokroit, richterit, rodonit, rosenkvarts, scheelit, schefferit, tefroit och urbanit. (Efter H. V. Tiberg i Värmlands bergsmannaförenings "Annaler", 1910.) Ganska många af nu nämnda mineral äro för Långban specifika. I tekniskt hänseende ha endast få betydelse. Rodoniten har någon användning till prydnadsartiklar. Braunit och hausmannit äro de värdefulla manganmalmerna. -- Å disponentgården vid Långbanshyttan föddes bröderna John och Nils Ericsson. Ett monument vid nämnda gård bevarar minnet af John (se Ericsson, sp. 770 o. fig. där). På annat ställe vid Långbanshyttan finnes ett annat monument öfver båda bröderna (se Ericson, sp. 763). Th. N-m. (K. S-ll.) Långbanshyttan, masugn i Färnebo socken i Värmland, tillhörig Lesjöfors a.-b. Långbarhet, zool. Se Slemfiskar. Långbarnsläktet, Lumpenus Reinh., zool. Se Slemfiskar. Långbenflugor 1. Styltflugor, Dolichopo-didoe, zool., familj af underordn. Orthorrhapha, afd. Brachyeera bland tvåvingarna. Hit höra medelstora eller små flugor med nästan cylindrisk kroppsform och långa ben, synnerligast de bakre, samt korta, 3-ledade antenner, hvilkas sista led i spetsen eller på ryggsidan bär ett borst. Kroppen är metallglänsande, oftast grön, mera sällan blå. Familjen omfattar öfver 200 arter, som lefva af rof och för det mesta vistas i närheten af vatten, somliga t. o. m. på själfva vattenytan, på hvilken* de kunna glida fram. De långa, smala larverna lefva under lossnande bark eller i fuktig jord. Bland hithörande släkten kunna nämnas Dolichopus, Hydrophorus och Chrysotus (se fig.). G. A-z. Längboll. Se Bollspel, sp. 1018. Chrysntus ncglfctus (4 ggr nät. storl.). Långborg, sjöv. Se Borg, sp. 1162. Långbro sjukhus, anstalt för tillfällig vård af sinnessjuka, tillhör Stockholms stad, men är beläget i Brännkyrka socken, Stockholms län, ung. 2,5 km. från Älfsjö station å Västra stambanan. Anläggningen påbörjades 1905 och afslutades i ma) 1910, men redan i dec. 1909, då manspaviljongen och alla ekonomibyggnaderna voro färdiga, kunde anstalten delvis tagas i bruk. Marken, hvarpå anstalten uppförts, omfattar 25-har, -afsöndrade från Långbro egendom. Utom två sjukpaviljonger, en för manliga och en för kvinnliga patienter (se fig.), finnas nu uppförda en särskild administrationsbyggnad, en ekonomibyggnad, bostad för öfver-läkaren, uthus m. m. Kostnaderna för det hela ha uppgått till i rundt tal 2,350,000 kr. En afsevärd utvidgning af anstalten är dock redans planlagd. Sjukhusets ändamål är att mottaga sinnessjuka från Stockholms stad och vårda dessa patienter., intill dess att plats kan för dem beredas å någon af statens sinnessjukanstalter. För att bli intagen erfordras i regel remiss från öfverståt-hållarämbetet i Stockholm eller förste stadsläkaren därstädes, dock eger sjukhusdirektören rätt att intaga jämväl annan sinnessjuk, därest behof af och rätt till vård å Stockholms stads sjukhus pröf-vas föreligga. Direktören åligger sedan att oför-dröjligen införskaffa och till Stockholms stads hälsovårdsnämnd insända sådana handlingar, som enligt gällande föreskrift erfordras för ansökan om inträde å statens sinnessjukanstalter. Sjukplatserna å anstalten uppgå f. n. (1912) till 640, hvaraf 608 i allmänt och 32 i enskildt eller half-enskildt rum. Omkr. 246 platser äro beräknade för akut sinnessjuka och 394 för kroniskt sjuka. Anstalten, som står under en särskild direktion, ledes af en öfverläkare som direktör, och till biträde vid sjukvården har denne en biträdande öfverläkare, två biträdande läkare och två underläkare. Samtliga dessa läkare har tillerkänts rätt till tjänst-årsberäkning lika med civila läkare i statens-tjänst. Långbro sjukhus' sjukpaviljong för kvinnliga patienter. (Paviljongen' för de manlige är alldeles lik denna till storlek och utseende.) R. \v. Långdalen, kronopark i Arvidsjaurs socken, Mal-mesjaurs revir, Norrbottens län, bildad af till kronopark enl. k. br. 20 okt. 1899 afsatt öfver-loppsmark. Omfattningen bestämdes af Domänstyrelsen 29 april 1902, benämningen fastställdes