157 Läs säkerhetslås, som äro konstruerade enligt k o m-b i n a t i o n s p r i n c i p e n, d. v. s. så, att hvarje del i låset skall försättas i visst läge, olika för olika lås, innan låset kan öppnas, förekomma i många olika typer. Det vanligaste af dessa lås är det af engelsmannen Jeremiah Chubb 1818 uppfunna chubbluset, "patentlåset" (fig. 4-G), som kan anses vara en ytterligare förbättring af det franska låset. Det består af en regel, som hålles i låsläge af flera sinsemellan olika tillhållare. Dessa utgöras af tunna mässingsskifvor, som äro genombrutna ("fönster") och medelst fjädrar bringas att vrida sig kring en tapp 6. Nyckelaxet är filadt trappformigt, så att det å regeln befintliga "stiftet" c kan passera de å tillhållarna på olika sätt placerade öppningarna h i balken mellan fönstren / och g därigenom, att dessa tillhållare lyftas olika högt af nyckelaxet. Låsregeln framföres genom det yttre utsprånget på nyckelaxet, som ingriper i häk å regeln. Dessutom äro chubblåsen försedda med s. k. "upptäckare" (detektor), som ger till känna, om man försökt öppna låset med orätt nyckel. Någon af tillhållarna skall då befinnas vara för högt lyft, i hvilket läge den fast-hålles af upptäckaren. Låset kan då ej öppnas med den rätta nyckeln med mindre än man först vridit denna i riktning för tillåsning. För att användas till ytterdörrar o. d. äro dylika lås konstruerade som springlås, d. v. s. med snedkolf, som genom fjädertryck framskjutes och medelst en knopp kan öppnas inifrån. I stället för s. k. nattregel äro dessa lås försedda med en extra, för hand manöv-rerbar tillhållare, som griper in i ett häk i kolf-ven. Numera har det ursprungliga chubblåset försetts med en del ytterligare anordningar för ökande af säkerheten. -- Ett annat dylikt konibi- karakteriseras däraf, att låsregeln ej framföres af nyckelaxet, utan medelst en med tappar försedd cylinder, låscylindern, 6, som vrides af nyckeln, Denna cylinder är vridbart insatt i låshuset a samt fasthålles af spärrskifvan c. På tappen 1. domen e är en medelst spiralfjäder å verka d hylsa g påträdd, hvilken uppbär de olika tillhållarna, 1.. Dessa, som äro utförda af hopbockade, fjädrandn plåtremsor (fig. 10), äro försedda med på olika höjd anbragta häk, ?", samt löpa i haken i' i spärrskifvan c. Tillhållarna äro placerade radiellt i-cylindern, b. Nyckeln, hvars skaft är urborradt, "nyckelpipan" (fig. 9 o. 9 a), har i den nedanför axet, z, framskjutande ändan försetts med spår, svarande emot tillhållarna och det djup, till hvilket dessa skola sänkas, för att haken i skola passa in i spärrskifvans häk i'. Därvid kommer axet z att passa in i haket / å låscylindern, som därefter genom nyckelns vridning bringas i rörelse, hvarvid tapparna d växelvis gripa in i låsregelns Fig 10. Tillhållare. Fig. 7. Braruahlusets regel. Fig. 8. Läscylindern och tillhållarna. Fig. 7 - 10. Bramahlås. nationslås, som erbjuder mycket stor säkerhet, är det af engelsmannen Joseph Bramah 1784 uppfunna s. k. bramahlåset (fisr. 7-10). Detta lås i Fi-. 12. l---- j Nyckeln. ! Fig. 11. Låset. | Fig. 11 o. 12. Bramah-chubb-lås. i l häk 1-4 (fig. 7). - Fig. 11 och 12 visa ett föi ! kassaskåps- och kassahvalfsdörrar konstrueradt lås, utgörande en kombination af bramah- och chubblåsen tillika med den tillhållaranordning, som an- Fig. 13. Yalelås. vändes i de franska låsen. - Det numera mest använda kassaskåpslåset är det af Th. Kromer i Freiburg (Baden) 1874 konstruerade s. k, pro-