155 Lås 150 hållande af dörrar, lådor, klaffar (lock) o. d. i visst läge - "låsta" - och som medelst knopp, trycke (handtag, vred), nyckel eller genom omställning af vissa delar (t. ex. bokstafslåsen) bringas att fungera. De olika låstyperna kunna på grund af sättet för låsningen hänföras till tre hufvudgrupper: klinkiås, regellås och tillhållningslås. Klink-1 å s bestå antingen af en kring en tapp i låshuset De franska låsen äro dessutom dubbla, d. v. s, man kan framföra regeln ännu ett stycke därigenom, att nyckeln kringvrides ytterligare ett Fig. 1. Klinkiås. vridbar klinka (fig. 1), som vid låsningen nedfaller i en låshake, därvid åverkad af en i låshuset anbragt fjäder eller ock af en i låshuset för-skjutbar, framtill spetsig kolf (snedkolf), snapp- 1. Fig. 2. Snapp- 1. springlås, springlås (fig. 2), som vid låsningen skjutes medelst fjädertryck in i en urtagning uti det i dörrposten e. d. anbragta slutblecket. Af dessa lås öppnas det första antingen med knopp eller med trycke, hvaremot det senare kan öppnas endast medelst nyckel eller med trycke, hvars rörelse i så fall öfverföres till kolfven medelst s. k. "nöt" (jfr nedan sp. 161). Hit höra äfven de s. k. rullåsen, som i stället för den afsneddade delen af kolfven ha en i låsplåtens öppning insatt rulle, som faller in i slutbleckets urtag. - R e g e 11 å s bestå af en i låshuset befintlig regel, som medelst en å densamma anbragt knopp eller medelst trycke och nöt inskjutes i slutblecket. Dessa lås äro ej försedda med fjäder för låsningen. - Tillhållnin g.s-1 å s, lås i egentlig mening, äro försedda med vissa anordningar, tillhållningar, som hindra regeln att sättas i rörelse utan särskild nyckel. Det mest typiska af dylika lås är det franska låset (fig. 3), i hvilket regeln är försedd med häk, hvari en medelst fjäder åverkad tillhållare ingriper. Denna tillhållare lyftes af nyckelaxet, som tryckes emot tillhållarbygeln och samtidigt ingriper i ett häk å regelns undre sida, hvarigenom regeln genom nyckelns vridning sättes i rörelse. När nyckeln släpper regeln, nedfaller tillhållaren i sitt häk. Fig. :.}. Franskt la s. hvarf, hvarför regeln är försedd med tre häk för tillhållaren och två för nyckeln. Enkla1 lås äro de tyska låsen, hvari nyckeln vrides endast ett hvarf och regeln antingen hålles tillbaka genom nyckeln eller medelst tillhållare, men skjutes fram. genom fjädertryck (s. k. garderobslås). Hit kunna äfven räknas de i rulljalusierna till amerikanska skrifbord o. d. använda baklåsen. För att om möjligt förhindra, att ett nyckellås af ofvan beskrifna typer må kunna öppnas med orätt nyckel, förses låsen med s. k. "inrikten" (äfven "besättning", "villor"), d. v. s. i låshuset invändigt kring nyckelhålet fastsatta ringformiga plåt-remsor, för hvilka urtag göras i nyckelaxen, "riff-besättning". En mera komplicerad anordning fås, när axet delas i två hälfter, hvardera anordnad för riffbesättning, "midtelbrocksbesättning" (fig, 17). Härvid anbringas i låshusets midtenplåtskifva, försedd med inrikten. Anordningar med inrikten af olika slag erbjuda dock ej full trygghet, emedan olika sådana lås i vissa fall kunna öppnas af en ge- Fig 4 6. ('bubblas. Fig. 5. Regeln och en tillhållare. Fig. 6. Nyckeln mensam nyckel eller med dyrk. Däremot äro säkerhetslåsen mycket svåra, i vissa fall omöjliga, att öppna med annat än den rätta nyckeln. Dessa