Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa 214 folkskollärarmöten); dessutom ha hållits möten, som varit gemensamma för de skandinaviska länderna och Finland under namn af n o r-diska lärar- i. skolmöten, samt slutligen flickskolemöten, för lärare och lärarinnor vid de högre flickskolorna. De tre första "allmänna svenska lärarmötena" hölios i Stockholm 1849, 1852 och 1854. Efter 1863, då det fjärde mötet af detta slag hölls (i Göteborg, med 215 deltagare), ha allmänna svenska lärarmöten återkommit hvari tredje år, nämligen i Stockholm 1866 med 247 deltagare, i Uppsala 1869 med 213, i Lund 1872 med 190, i Jönköping 1875 med 201, i Gäfle 1878 med 176, i Örebro 1881 med 172, i Stockholm 1884 med 455, i Göteborg 1887 med 270, i Hälsingborg 1890 med 155, i Linköping 1893 med 18i, i Karlstad 1896 med 151, i Stockholm 1900 med 261, i Malmö 1903 med 179, i Skara 1906 med 153 och i Falun 1909 med 92 deltagare. - Vid de fyra första af dessa möten voro äfven folkskollärare närvarande, men dessa började snart sammankomma till egna möten. Det första "allmänna svenska folkskollärarmötet" samlades i Arboga 1860. Sedermera ha sådana möton hållits i Stockholm 1861, i Göteborg 1862, i Jönköping 1863, i Gäfle 1865, i Örebro 1868, i Lund 1871, i Linköping 1878, i Uppsala 1883, i Stockholm 1888, i Göteborg 1893, i Norrköping 1898, i Stockholm 1903 och i Sundsvall 1908. - Till det allmänna svenska folkskollärarmötet i Örebro 1868 hade inbjudits äfven grannländernas folkskolevän-aer, hvilka ock däraf begagnade sig, så att mötet var besökt af 114 norrmän, 44 danskar och 6 finnar. På samma möte fattades beslut att anordna allmänna "nordiska lärarmöten" vid sidan af de svenska mötena. Det första mötet af detta slag hölls i Göteborg 1870, hvarefter samlingsorten har växlat mellan de nordiska ländernas hufvudstäder; det senaste, tionde, "nordiska skolmötet" hölls i Stockholm 1910. Dessa möten ha i allmänhet varit talrikt besökta såväl af lärare och lärarinnor vid alla slags skolor i de nordiska länderna som ock af andra för ungdomens uppfostran och undervisning intresserade personer - de senare mötena ha räknat öfver ett halft tiotusental deltagare. - Flickskolemöten ha hållits i Stockholm 1879, i Göteborg 1882, i Stockholm 1886 och 1889, i Lund 1893, i Sundsvall 1897, i Stockholm 1901, i Göteborg 1904, i Uppsala 1907 och i Falun 1911. Det mest besökta af dessa möten, det i Stockholm 1901, hade 577 deltagare. I regel äro öfver förhandlingarna vid dessa möten särskilda berättelser utgifna. Vid de flesta af dem ha också utställningar af undervisningsmateriel varit anordnade. R- N-n. Lärarnas vid elementarläroverken nya änke-OCh pupillkassa. Af ålder hade lärarna vid statens läroverk prästerlig tjänsteårsberäkning, hvilket var så mycket naturligare, som ända in på 1800-talet en öfvervägande del af dem var eller blef präster. Nämnda lärare, som voro delegare i stiftens försvinnande små pensions-(emeriti-)kassor, hade f. ö., liksom prästerna, rätt till tjänsteår (se d. o.) och enligt prästerskapets privilegier 16 okt. 1723 nådar (se d. o.). Då det emellertid blef allt sällsyntare, att lärare vid elementarläroverken (numera allmänna läroverken) voro präster och intäkten af tjänsteår och nådar, sedan vikariearfvoden m. m. afdragits, gaf en ganska obetydlig behållning, blef det nödvändigt att sätta änkor och oförsörjda barn efter de lågt aflönade lärarna i bättre ställning. Sedan riksdagen bifallit en af j K. M:t därom framlagd proposition och kyrkomötet bifallit upphäfvande af nådårsrätten, utfärdades 11 okt. 1878 k. reglemente för Lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa byggd på en viss andel af stiftens emeritikassor, årliga bidrag af statsmedel samt vissa årliga afgifter af delegarna. Med sjunkande penningvärde blefvo emellertid pensionerna (högst 675 kr. för änka, med 30 proc. förhöjning för ett barn och 50 proc. för två eller flera) alldeles otillräckliga. En k. proposition om förhöjning afslogs i gemensam votering med knapp majoritet af 1907 års riksdag. Sedan förslaget omarbetats i läroverksstyrelsen, antogs det mot att lärarna afstodo tjänsteårsrätten och sedan kyrkomötet blifvit hördt af 1911 års riksdag; reglementet för Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa utfärdades 8 dec. 1911 och trädde i kraft l jan. 1912. Kassan, hvilken liksom den af 1878 förvaltas af Direktionen för Folkskollärarnas pensionsinrättning, har öfvertagit den gamlas tillgångar och förbindelser samt uppbär årligt statsbidrag, hvartill komma delegarnas bidrag. Delaktighetsbeloppet är 4,000 kr. för rektorer och lektorer vid högre allmänna läroverk, vid Högre lärarinneseminariet och tekniska elementarskolor, professorer vid Chalmers' tekniska läroanstalt, rektorer vid folkskoleseminarier, öfverlärare vid Gymnastiska centralinstitutet samt två tjänstemän i Folkskollärarnas pensionsinrättning; 3,700 kr. för realskolerektorer (som icke äro lektorer) och 2 tjänstemän i nämnda pensionsinrättning; 3,400 kr. för adjunkter vid allmänna läroverk, Högre lärarinneseminariet samt folkskoleseminarier ; 2,400 kr. för kvinnliga adjunkter vid folkskoleseminarier och ord. lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet; 2,200 kr. för den högst aflönade läraren vid Gymnastiska centralinstitutet samt olika belopp, växlande mellan 2,750 och 750 kr., för s. k. öfnings-lärare. Delegarnas afgifter äro för manliga delegare 3 proc. och för kvinnliga l1^ proc. af delaktighetsbeloppet; för pensionerade lärare och lärarinnor sänkas afgifterna med omkr. 1/z. Pensionerna utgå för änka med 100 kr. som grundpension och 20 proc. af delaktighetsbeloppet som tilläggspension; för ett pensionsbcrättigadt barn höjes pensionen med 30 proc., för 2 sådana barn med 50 proc. och för hvarje följande pensionsberättigadt barn med ytterligare 10 proc. En lektorsänka med 4 barn kan sålunda erhålla 100 + 800 + 450 + 90 + 90 = 1,530 kr. mot l,012,so förut. En änka efter adjunkt utan pensionsberättigade barn får 780 kr. i st. f. förut 580. Äfven under tiden 1905-11 pensionerade delegare i gamla kassan äfvensom person, som frånträdt lärarbefattning, men sedan inbetalar förhöjda afgifter, kunna bli delegare i den nya kassan, men på i allmänhet tämligen hårda, ehuruväl efter "försäkringstekniska grunder" beräknade villkor. - Behållningen i (gamla) kassan vid 1910 års slut var kr. 5,182,886,99, antalet delegare 1,627, antalet gällande pensionsbref 376; statsbidraget för 1910 utgjorde 106,526 kr. och