227 Läroverkshus Fig. 3. Högre realläroverket å Östermalm, Stockholm (arkitekt: Kagnar Östberg). ning, hvars belopp växlar högst betydligt på olika orter, öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk har genom ofvannämnda k. stadga § 58 erhållit rätt att utfärda "normalbestämmelser" ang. läroverksbyggnader, och sådana, särdeles detaljerade, ha ock gifvits 14 sept. 1905 (med en ändring af 6 juni 1911). I dem föreskrifves 1) hvilka förberedande åtgärder för byggnadernas uppförande, som skola vidtagas, 2) ang. byggnads- Fig. 4. Söderhamns realskola (arkitekt: Axel Lindegren). planen, hvarvid föreskrifter meddelas om läget, byggnadsgrundens beskaffenhet och byggnadstomtens storlek; 3) om läroverkshuscts allmänna anordning, hvarvid stadgas om källare, förstugor, trappor, korridorer, dörrar, fönster, bjälklag och golf, tak och väggar, värme- och ventilationsanordningar samt vattentillgång; 4) om rummens antal och storlek (jfr fig. l o. 2); 5) om rummens inredning och möblering, hvarvid ingående föreskrif- ter lämnas om artificiell belysning, om skolbänkarna, om rummen för undervisning i de naturvetenskapliga ämnena, för teckningsundervisning, för gymnastik, för musikundervisning, för slöjdundervisning och om uthus. Föreskrifterna torde någon gång vara något betungande och fordringarna stundom väl högt tilltagna. I flera läroverkshus Fig. 5. Kjellbergska flickskolan, Göteborg (hörnhuset; dess tillbyggnad t. v. å fig. inrymmer det med skolaa förenade seminariet). finnas badrum, mottagningsrum för läkaren, frukostrum för lärjungar, som ej kunna komma hem på frukostrasten, samt vaktmästarbostad m. m. II. För statsunderstödda flickskolor finnas ej dylika detaljerade bestämmelser, utan endast mera allmänt hållna vid understödets beviljande stipulerade föreskrifter ang. utrymme och hygien. Flickskolehusen ha bekostats på många olika sätt, af kommunerna, af aktiebolag, af särskilda förenin-